Sammanfattning ? ?Ekonomistyrning i skolsektorn?Datum:               2014-01-08Nivå:                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp            Institution:          Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, ESTFörfattare:          Robert Ericson                    Thomas Ericson                                    15 juni 1985                        23 mars 1988Rubrik:                     En studie om likheter och skillnader i styrning av två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås              Handledare:           Mona Andersson               Nyckelord:          Ekonomistyrning, kommunal och fristående gymnasieskola, balanserat styrkort, benchmarking, styrning, ansvarsfördelning           Frågeställning:     Vilka styrmedel använder sig gymnasieskolorna av?                         Vad finns det för likheter och skillnader i användningen av styrmedel mellan kommunala och fristående gymnasieskolor?Syfte:                     Syftet med studien är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås gäller styrning och uppföljning av verksamheten. Det vi avser att fokusera på är ansvarsfördelning, Styrformer och budgetprocessen samt undersöka om balanserat styrkort och benchmarking används av skolorna.Metod:               En kvalitativ metod där intervjuer gjordes med två rektorer på kommunala och två rektorer på fristående gymnasieskolor samt en controller på Barn- och            utbildningsförvaltningen i Västerås. Den teoretiska referensramen baseras på vetenskapliga artiklar, böcker om ekonomistyrning och två statliga utredningar.           Slutsats:            Studiens jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor visar att de olika aktörernas verksamhet och styrmedel till stor del liknar varandra. Samtliga skolor har resultatansvar, resultatstyrning, målstyrning och budgetstyrning.

Den offentliga sektorn i Sverige har präglats av förändring och turbulens sedan slutet av 1980-talet där rationaliseringar och omstruktureringar har skett i stort sett all slags offentlig verksamhet. Den offentliga sektorn började under slutet av 80-talet anamma olika Styrformer och styrmodeller som visat sig vara framgångsrika inom den privata sektorn. Det balanserade styrkoret är en modell som anammats och det råder delade meningar kring modellen och dess användande inom den offentliga verksamheten. Vissa kritiker till det balanserade styrkoret menar att det är en modell som kommer uppifrån i organisationen där de anställda har liten påverkan. Arbetssituationen mellan olika nivåer inom organisationen skiljer sig och varje individ har sin egen referensram som ligger till grund för individens handlande.

Den övergripande frågeställningen i uppsatsen utgörs av att utröna vilka risker och förtjänster som är kopplade till ett ökat användande av marknadsmekanismer, i form av B/U-modell, konkurrens, valfrihet och alternativa driftsformer, som styrsystem inom akutsjukvården i den s.k. Stockholmsmodellen. Hur påverkas de olika aktörernas agerande vad avser mål om att åstadkomma kostnadseffektivitet, kvalitetsutveckling, ändamålsenliga prioriteringar samt kostnadskontroll? Resultatet av studien är att det föreligger stora tveksamheter kring om det skapats en intern sjukvårdsmarknad i enlighet med de ambitioner som ställdes upp vid införandet. Idag sker istället en återgång mot tidigare Styrformer.

Samhällets Styrformer har genomgått en förändring och kännetecknas idag av en komplexitet som innebär att flera olika aktörer är inblandade, där samarbeten över de privatoffentliga gränserna har blivit allt vanligare för att lösa samhällsproblem som traditionellt sett ålegat staten. År 2013 tog Kommunfullmäktige i Karlstad beslut att genomföra en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i form av satsningen ?100 nya Karlstadjobb?. Beslutet innebar att kommunen tillsammans med det privata näringslivet skulle ta fram 100 nya jobb till personer som stod långt ifrån arbetsmarknaden. Den 31 december 2014 avslutades satsnigen och utvärderades av en samordnare på kommunen.

Problematisering: Ekonomistyrning i kostnadsledande företag etablerar stabila förhållanden och eliminerar variation för att kontrollera kostnader, vilket enligt traditionell forskning ses som innovationshämmande. Samtidigt tycks företag i ökad utsträckning arbeta med kombinerade affärsstrategiska fokus, då viss innovation har visat sig nödvändig för att upprätthålla konkurrenskraft. Detta problematiserar tidigare forskning inom ekonomistyrning som behandlar affärsstrategi som ett val mellan antingen kostnadsledarskap eller differentiering.Syfte: Genom att utvärdera om kostnadsledarskap och differentiering kan kombineras för att skapa konkurrenskraft är syftet med denna studie att utveckla en fördjupad förståelse för hur en lågprispositionerad organisation kombinerar och använder styrmedel för att stödja innovation genom produktutvecklingsprocessen.Metod: Studien utvecklar befintliga teoretiska ramverk genom ett kvalitativt induktivt tillvägagångssätt. En inledande litteraturstudie resulterade i fem teoretiska förväntningar som möjliggjorde en analys av utförd fältstudie. Genom att intervjua fem respondenter från olika funktioner och hierarkiska nivåer i en kostnadsledande organisation som samtidigt utmärks av innovativ differentiering, kunde de fem teoretiska förväntningarna diskuteras samt utvecklas.

Bakgrund och problem: Förändring är något oundvikligt och därför är innovation en förutsättning för företagens fortlevnad. Framtagandet av innovationer karaktäriseras av osäkerhet, och det saknas tydliga riktlinjer angående vilka aspekter som är av intresse vid utformandet av ekonomistyrningen då osäkerhet råder.Syfte: Att beskriva hur styrningen utformas och används i innovationsprocessens tidiga skede samt hur och varför utformandet av styrningen förändras till ett senare skede.Metod: En kvalitativ metod med ett induktivt perspektiv, där primärdata är insamlad från semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter. Osäkerheten mäts inte på grund av splittrad mätmetodik, och antas istället minska till varje senare skede av innovationsprocessen. Sekundärdata utgörs av tidigare forskning som använts för att analysera empirin.Slutsats: Styrningens utformning förändras från ett övergripande fokus på de indirekta styrsätten i inledningsskedet till de direkta styrsätten senare i innovationsprocessen. När osäkerheten minskar ökar storleken på investeringarna i utvecklingsprojekten, vilket leder till en förändrad styrning.

Bakgrund och problemformulering: I dagens samhälle finns det ett problem med att olikaStyrformer från den privata sektorn implementeras och läggs i lager på varandra i denoffentliga sektorn. Ambitionen med den ökade styrningen har varit och är effektivisering,dock kan införandet av nya Styrformer ge oönskade bieffekter i form av motstridigastyrsignaler. Mellanchefer i offentlig sektor är till hög grad utsatta för styrning både uppifrånoch nedifrån och de ansvarar inför ett flertal olika intressenter. Denna ansvarsskyldighet, somkan uppkomma på grund av styrning kan upplevas både problematisk och okoordinerad.Syfte: Denna uppsats, som bygger på tre fallstudier, har två syften. Delsyfte ett är att beskrivahur ökad styrning tar sig uttryck i praktiken i svensk offentlig verksamhet.

1 juli, 2009 skedde en statlig omreglering av apoteksmarknaden vilket betydde att privata aktörer fick tillgång till marknaden. Apoteksmarknaden hade innan dess varit helt styrd av ett statligt monopol. Syftet med den här studien är att studera på vilket sätt Styrformer på apoteket har förändrats efter omregleringen, både inom de statligt och privat ägda apoteken. Vidare vill vi undersöka hur detta har påverkat de olika yrkesgruppernas roller och deras arbetsinnehåll jämfört med monopoltiden. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med abduktiv forskningsansats.

Titel: NÄR WILLYS MÖTTE WILLMA, en fallstudie i samspelet mellan butikskoncept och människa Seminariedatum: 2008-06-05 Ämne: FEKK01, Kandidatuppsats, Företagsekonomi 15 poäng Författare: Sebastian Andersson, Mårten Mårtensson, Natally Netterby Handledare: Håkan Lagerquist Nyckelord: Dagligvaruhandel, butikskoncept, innovation, kulturutvidgning, organisationens livscykel Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den förändringsproblematik som kan uppstå då nya sätt att arbeta och tänka introduceras från ledningshåll i en organisation samt hur dessa bör hanteras för att nå konkurrenskraftiga lösningar. Metod: Studien är en fallstudie med i huvudsak abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom personliga, kvalitativa intervjuer som varit semistrukturerade till sin karaktär. Den kvalitativa ansatsen är vald för att kunna ge en djup och nyansrik bild av det valda fallet. Teori: Den organisatoriska livscykeln används för att klargöra förändringsproblematiken.

Studien syftar till att kritiskt granska hur svensk stadsförvaltning utvecklar nya former av politisk praktik. Genom syntes av kvalitativa metoder, främst observation och intervju, utförs en fallstudie av ett specifikt projekt ? ett projekt som ska utformas i dialog med det omgivande samhället för att formulera en vision för det framtida kulturlivet, och som sedan ska antas av kommunfullmäktige. Med empirisk och teoretisk utgångspunkt hos den administrativa enheten, de tjänstemän som ska genomföra projektet, beskrivs centrala element i genomförandet och förs en kritisk diskussion om hur detta kan förstås. Den teoretiska ansatsen placerar utvecklingen av nya Styrformer i en bredare makrosociologisk samhällsutveckling vilken kräver nya former för att upprätthålla legitimitet för offentliga institutioner; en nödvändighet i tider av sjunkande valdeltagande och bristande förtroende för den offentliga sektorn och dess administration.

Abstract The overall aim of this paper is to examine the impact of ideologies and norms on a legal system. Against a background of a description of the hierarchy of norms in Swedish labour law and in European Union law, respectively, the paper aims to specifically demonstrate the problems caused by the different hierarchies of norms when implementing EU directives in Swedish labor law. The research question examines how the trade unions? right to industrial action towards an undertaker providing transnational services by posting of workers, is affected by the implementation of the Directive 96/71/EC of the European Parliament and of the Council of 16 December 1996 concerning the posting of workers in the framework of the provision of services. The paper answers the question under what conditions the Swedish trade unions have the right to take industrial action in situations of posting of workers. Through the study of sources of law and adhering to traditional jurisprudence, this paper investigates the legislation regarding trade unions? rights to take industrial action in situations of posting of workers. In addition to the jurisprudential research, a glance at the history of ideologies is provided.

Under det senaste decenniet har en förändring skett i formerna för samhällsstyrning, vilket ofta beskrivs som en övergång från government till governance (Hill, 2007: 18-20). De governancebetonade styrprocesserna vilar på andra demokratiideal än det traditionella representativa, nämligen det deliberativa ? vilket i praktiken innebär såväl begränsningar som möjligheter för demokratin. Ett brett deltagande, närhet till medborgarna och effektivitet tycks vara de nya ledorden för statlig styrning (Ostrom, 1994; Carlsson & Berkes, 2005; Píriz, 2005), samtidigt som forskare befarar att andra demokratiska kärnvärden såsom ansvarsutkrävande och politisk jämlikhet riskerar att hamna i skymundan (March & Olsen, 1989: kap 7). Hur övergången till nya Styrformer påverkar demokratin, ur en legitimitetsaspekt, är en aktuell fråga i Sverige då governancepräglade styrprocesser såsom samförvaltning blivit ett vanligt inslag i den svenska förvaltningsmodellen.

Kraven på att landstingen ska erbjuda hög servicekvalitet inom vården ökar ständigt och det finns för närvarande områden, som bemötande och tillgänglighet, att förbättra. Samtidigt är en ny trend inom denna bransch att tilldela enheter inom den större organisationen mer inflytande över dess egen arbetssituation och styrsätt. En styrform som blivit allt vanligare i Västerbotten är intraprenad, vilken medger större befogenheter för personalen och ska främja intraprenöriellt arbete inom organisationen. Ökat intraprenörskap inom organisationer har visat sig ha en positiv effekt på bland annat servicekvalitet, vilket är centralt för hur vårdtagare upplever besök vid hälsocentraler. Med denna bakgrund och ett intresse för entreprenörskap samt servicekvalitet utgick studien från följande problemformulering.Hur påverkar hälsocentralers styrform vårdtagarens upplevda servicekvalitet?Studiens syfte var att skapa förståelse för hur olika Styrformer påverkar den upplevda servicekvaliteten genom att undersöka skillnader och likheter mellan en intraprenad och en traditionellt driven hälsocentral ur ett servicekvalitetsperspektiv.Ett delsyfte var att visa vilka åldersgrupper och vilken könstillhörighet som inverkar mest på resultatet samt ge vissa rekommendationer för hur hälsocentralerna kan förbättra servicekvaliteten.Studiens ansats är deduktiv och baseras på den teoretiska referensramen innefattande teoretiska resonemang vilka bland annat behandlar entreprenörskap, intraprenörskap och servicekvalitet.

Under de senaste tjugo åren har det blivit vanligt att välfärdstjänster såsom äldreomsorgläggs ut på entreprenad. Kritiker hävdar ofta att uppdagade fall av kvalitetsbristeri samband med att äldreboenden har övergått i privat regi, talar för attäldreomsorg tillhandahålls bäst när produktionen sker av offentliga utförare. Tidigareforskning indikerar dock att det inte finns några systematiska kvalitetsskillnadermellan boenden som drivs i offentlig respektive privat regi. I praktikenfinns exempel på att kontraktering av äldreomsorg har resulterat i ökad kvalitetlikaledes finns exempel på motsatsen. Vad som saknas i tidigare forskning är docken rigorös teoretisk och empirisk analys av hur offentliga beställare kan och böragera för att äldreboenden som bedrivs i privat regi ska genera hög kvalitet.