Marknadsmekanismer inom vården - En studie av utvecklingen inom akutsjukvården i Stockholmsmodellen
PrivatiseringStockholmsmodellenProspektiv ersättningDRG-systemDysfunktionella drivkrafterEconomicsEconometricsEconomic theoryEconomic systemsEconomic policyNationalekonomiEkonometriEkonomisk teoriEkonomiska systemEkonomisk politikBusiness and Economics
Den övergripande frågeställningen i uppsatsen utgörs av att utröna vilka risker och förtjänster som är kopplade till ett ökat användande av marknadsmekanismer, i form av B/U-modell, konkurrens, valfrihet och alternativa driftsformer, som styrsystem inom akutsjukvården i den s.k. Stockholmsmodellen. Hur påverkas de olika aktörernas agerande vad avser mål om att åstadkomma kostnadseffektivitet, kvalitetsutveckling, ändamålsenliga prioriteringar samt kostnadskontroll? Resultatet av studien är att det föreligger stora tveksamheter kring om det skapats en intern sjukvårdsmarknad i enlighet med de ambitioner som ställdes upp vid införandet. Idag sker istället en återgång mot tidigare styrformer. En viktig förklaring till denna utveckling utgörs av att införandet av starka effektivitetsincitament medfört att risken för att den totala vårdproduktionen inte skulle rymmas inom budgetramen ansetts som för stor hos beställaren. Detta kan i sin tur förklaras av bristande incitament till överskott hos utförarna, att ersättningssystemet inte i tillräckligt stor utsträckning beaktat exogena kostnads-skillnader mellan utförarna samt att nödvändiga strukturbeslut inte ägt rum i tillräcklig utsträckning. Ses till hur olika ägar- och driftsformer påverkat utvecklingen så har incitamenten för kostnadsbesparingar varit starkare hos den privata utföraren. Vad gäller kvalitetsutvecklingen finns inget stöd för att denna på ett signifikant sätt skiljer sig mellan utförarna. På ett samlat plan förefaller det istället som att införandet av starka effektivitets-incitament haft större betydelse för kvalitetsutvecklingen än förekomsten av ett privatiserat produktionsbeslut.