Kommunala beställares kontraktsstyrning av äldreboenden på entreprenad
Under de senaste tjugo åren har det blivit vanligt att välfärdstjänster såsom äldreomsorgläggs ut på entreprenad. Kritiker hävdar ofta att uppdagade fall av kvalitetsbristeri samband med att äldreboenden har övergått i privat regi, talar för attäldreomsorg tillhandahålls bäst när produktionen sker av offentliga utförare. Tidigareforskning indikerar dock att det inte finns några systematiska kvalitetsskillnadermellan boenden som drivs i offentlig respektive privat regi. I praktikenfinns exempel på att kontraktering av äldreomsorg har resulterat i ökad kvalitetlikaledes finns exempel på motsatsen. Vad som saknas i tidigare forskning är docken rigorös teoretisk och empirisk analys av hur offentliga beställare kan och böragera för att äldreboenden som bedrivs i privat regi ska genera hög kvalitet. Motbakgrund av detta syftar denna studie till att skapa ökad kunskap om hur kontraktsstyrningtillämpas av kommunala beställare samt att analysera om olika dimensioneri beställares kontraktsstyrning påverkar den kvalitet som uppnås vidsärskilda boenden på entreprenad.Studiens syfte konkretiseras genom att ett antal hypoteser formuleras med utgångspunkti det teoretiska ramverket som består av det konventionella och detrelationella perspektivet på kontraktering. I enlighet med det konventionella perspektivetkaraktäriseras framgångsrik kontraktering av att beställare utvecklardetaljerade avtal som förtydligar utförarens uppdrag och att beställaren sedan utföromfattande uppföljningen för att tillse att kontraktsvillkoren efterlevs. Författareinom det relationella perspektivet menar dock att komplexa tjänster är svåraatt reglera med avtal och att följa upp. De kontrakterande parterna bör såledesförlita sig på gemensam problemlösning och tillämpa frekvent kommunikationunder hela kontraktsrelationen för att säkerställa goda resultat. Utgångspunktenför denna uppsats är att behovet av en styrmekanism inte nödvändigtvis reducerarbehovet av en annan. Således analyseras hur utkontrakterade äldreboendens kvalitetpåverkas av kommunala beställares kontraktsstyrning definierat som beställaresförmåga att formulera kontraktsvillkor, tillämpa gemensam problemlösningkommunicera med utföraren och följa upp ingångna avtal.Uppsatsen bygger på data från en enkätstudie där 42 kommuner har besvarar hurde tillämpat kontraktsstyrning i samband med att äldreboenden har lagts ut påentreprenad. Analysen genomfördes med kvantitativ metod. Den deskriptiva analysenvisar att kommunala beställares kontraktsstyrning karaktäriseras av ett samspelav styrformer av motsatt karaktär. I likhet med tidigare studier visar analysenatt kommunala beställare generellt sett har svårt att svårt att formulera tydligakrav på vilka resultat som utförarna ska uppnå. Problematiken med att avtalsreglerarelationen tycks hanteras genom att de kontrakterande parterna tillämpargemensam problemlösning och frekvent kommunikation under hela kontraktsperioden.Samtidigt visar analysen att beställare tenderar att följa upp en bred kategoriav kvalitetsparametrar vid utkontrakterade äldreboenden. Uppföljning skeremellertid förhållandevis sällan och ofta tillämpas endast ett fåtal uppföljningsmetoder.Uppsatsen visar vidare att det finns skillnader i vilken kvalitet som uppnåsvid utkontrakterade boenden och kommunala variationer beträffande beställaresförmåga att tillämpa kontraktsstyrning. Resultaten av sambandsanalysen indikeraratt kontraktets specificitet och frekvensen av kommunala beställares uppföljninghar oberoende positiva samband till utkontrakterade boendens kvalitet.Sambanden är emellertid relativt svaga och endast effekten av kontraktets specificitetär statistiskt signifikant. Därför bör studiens resultat tolkas med försiktighet.För de övriga dimensionerna i beställares kontraktsstyrning var det inte möjligt attstyrka några samband till äldreboendenas kvalitet.