Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

The purpose of this thesis is to create a deeper and also a better understanding about how each of the professional secrecy and obligation to report are perceived from auditors and further investigate how the potential conflicts based on independence and ?can be suspect? are handled by the auditors. The purpose has been achieved through interviews with four different accounting firms.The interviews were conducted with Grant Thornton, BDO MĂ€lardalen AB, PwC and KPMG to answer the research questions. Subsequently, a hermeneutic approach was used to since the interpretation of the interviews was considered as important to obtain knowledge of the respondent?s perception about the topic.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra tre av Sveriges största bankers kontinentfonder under perioden 2008-2010, som innefattar bÄde en nedgÄng och uppgÄng i börsen.Metod: Studien baseras pÄ kvantitativ data frÄn den oberoende utgivare av fondinformation Morningstar, dÀr all information om de berörda fonderna finns. Kompletterande data kommer hÀmtas in frÄn bankerna. Urvalet kommer bestÄ av tre fonder frÄn Asien, tre frÄn Europa och tre frÄn Nordamerika. Bankerna som fonderna kommer ifrÄn Àr Handelsbanken, Nordea och SEB.Resultat och slutsats: De fonder som gick bÀst under uppgÄngsfasen 2009-2010 var helt klart Asienfonderna som gick i snitt upp cirka 65%. Under nedgÄngsfasen 2008 dÀremot sÄ hade Asienfonderna gÄtt ner mest och de fonderna som klarade sig bÀst var Nordamerikafonderna.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

DÄ internrevision utförs finns det tre deltagande parter, bestÀllaren, den som utför tjÀnsten och mottagaren. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att kartlÀgga och analysera om intrycket av internrevision för de som Àr mottagare stÀmmer överens med den nya definitionen av internrevision. För att besvara syftet har fyra olika aktörer intervjuats. Personliga intervjuer har genomförts med bankcheferna pÄ de fyra storbankerna i LuleÄ: Handelbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Resultaten som framkom av studien visar att de aktörer som intervjuats upplever internrevision vÀl överrensstÀmma med den nya definition som Institute of Internal Auditors antog 1999.

DÄ internrevision utförs finns det tre deltagande parter, bestÀllaren, den som utför tjÀnsten och mottagaren. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att kartlÀgga och analysera om intrycket av internrevision för de som Àr mottagare stÀmmer överens med den nya definitionen av internrevision. För att besvara syftet har fyra olika aktörer intervjuats. Personliga intervjuer har genomförts med bankcheferna pÄ de fyra storbankerna i LuleÄ: Handelbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Resultaten som framkom av studien visar att de aktörer som intervjuats upplever internrevision vÀl överrensstÀmma med den nya definition som Institute of Internal Auditors antog 1999.

Syfte:Huvudsyftet med vÄr uppsats var att testa om ett antal utvalda oberoende variabler pÄverkar skuldsÀttningsgraden i svenska börsnoterade industriföretag frÄn 2003 till 2007. Detta utförde vi med hjÀlp av ett antal utvalda teorier och modeller. Vidare anvÀnde vi oss av respektive företags Ärsredovisningar. Metod:Variablerna undersöktes i tvÄ olika steg. Först genomfördes en enkel regression för respektive variabel, detta för att undersöka om ett samband mellan varje förklarande variabel och den beroende variabeln skuldsÀttningsgraden kunde sÀkerstÀllas statistiskt.

UtifrÄn syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens kÀnsla för delaktighet i det svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus pÄ eleven har en kvalitativ studie gjorts genom att elever och lÀrare frÄn en högstadieskola i vÀstra SkÄne intervjuats. Intervjuerna Àmnade ge ett resultat som kunde svara pÄ den övergripande forskningsfrÄgan: Hur stÀller sig historien som berÀttas i skolan mot elevernas egna upplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevda tillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det stÄr i förhÄllande till den svenska historiekulturen kunde den besvaras. Studien visade att mÄnga elever, oberoende av hÀrkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillrÀckligt i undervisningen. Utefter de teorier som presenteras om identitet, dÀr den egna bakgrunden Àr en del, sÄ stÀller sig detta resultat dÄligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som en naturlig progression frÄn denna undersökning Àr hur den svenska historieundervisningens traditionella innehÄll kan utmanas och förÀndras.

Titel: Möjligheternas marknad Författare: Josefin Höglund och Linda Rickardt Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalist och masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: VÄrterminen 2008 Handledare: Karin Fogelberg Sidantal: 53 sidor, inklusive bilagor Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att granska hur gymnasieskolornas informationsblad kommunicerar med de blivande gymnasieeleverna. Metod: Kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag. Material: Insamlade informationsblad frÄn 2007 Ärs gymnasiemÀssa. I undersökning ingÄr totalt 13 stycken kommunala, och 25 stycken fristÄende gymnasieskolor. Huvudresultat: VÄrt resultat visar att det inte Àr sÀrskilt stor skillnad mellan hur de kommunala och de fristÄende gymnasieskolornas kommunicerar med eleven genom informationsbladen.

I denna uppsats har lÀnsstyrelsens tillÀmpning av riksintresse för kulturmiljövÄrd studerats utifrÄn ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvÀndning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillÀmpats utifrÄn de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen pÄverkar processerna. Dessutom har frÄgan hur lÀnsstyrelsen ser pÄ sin handlÀggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgÄngspunkt för uppsatsen. Uppsatsen har utformats efter en fallstudieprincip.

Bakgrund: Åldrandet Ă€r en individuell process som upplevs olika av olika personer. FörĂ€ndringar i Ă„ldrandet kan i stor utstrĂ€ckning vara oplanerade och oönskade. Dessa förĂ€ndringar beskrivs ofta i form av förluster sĂ„ som nedsatt rörelse förmĂ„ga, syn eller hörsel som i sin tur kan resultera i smĂ€rta och trötthet. Syftet: Syftet med studien Ă€r att beskriva förekomst och betydelser av att ha smĂ€rta och trötthet hos Ă€ldre personer mellan 60-96 Ă„r samt att undersöka om personer med smĂ€rta upplever trötthet i större utstrĂ€ckning Ă€n de personer som inte upplever smĂ€rta. Metod: Data frĂ„n SNAC Blekinges befolkningsdel har anvĂ€nts (n=1372).

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Bakgrund Det finns Ànnu inga etablerade officiella grÀnsvÀrden för övervikt och fetma som Àr baserade pÄ proportionen fettmassa (FM%) utan de grÀnsvÀrden som finns Àr utgÄr body mass index (BMI) eller midjemÄtt.Syfte Att utveckla modeller för att prediktera FM, procentuellt och i kg, utifrÄn antropometriska mÄtt hos unga och medelÄlders (20-49 Är) svenska mÀn. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka vilka vÀrden för FM% som motsvarar 25 kg/m2 och 30 kg/m2 i BMI och samt för 94 cm och 102 cm i midjemÄtt.Metod MÀnnen har rekryterats med hjÀlp av en mödravÄrdscentral, kvinnohÀlsan, i Linköping i samband med ett projekt om utveckling av barnfetma. Totalt 136 mÀn undersöktes med Bod Pod, en maskin som mÀter kroppssammansÀttning med hög validitet. Vidare mÀttes antropometriska mÄtt sÄsom vikt, lÀngd och midjemÄtt vid mÀttillfÀllet.Resultat Regressionsmodellerna med midjemÄtt och BMI (r=0,94) samt midjemÄtt (r=0,94) var de som var signifikant högst korrelerade till FM (kg). De regressionsmodellerna som förklarade mest av variansen i FM% var de med 1) M/L (midja/lÀngd), midjemÄtt och BMI 2) M/L och 3) midjemÄtt som oberoende variabler (r=0,86-0,88).