Relationen kommun ? länsstyrelse vid riksintresse för kulturmiljövård - En strävan efter kommunikativa ideal

I denna uppsats har länsstyrelsens tillämpning av riksintresse för kulturmiljövård studerats utifrån ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgångspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvändning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillämpats utifrån de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen påverkar processerna. Dessutom har frågan hur länsstyrelsen ser på sin handläggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgångspunkt för uppsatsen. Uppsatsen har utformats efter en fallstudieprincip. Där har två detaljplaneprocesser studerats, Centralposthuset i Göteborg samt Slussen i Stockholm. Båda processerna är idag laga kraftvunna. Arbetet har utgått från en metod- och datatriangulering, där en innehållsanalys har genomförts av dokument tillhörande de obligatoriska faserna i detaljplaneprocesserna. En syntetiserad innehålls- och argumentationsanalys har undersökt de yttranden från länsstyrelsen som tillhör detaljplaneprocessernas obligatoriska faser. Två intervjuer har genomförts med handläggare som var inblandade i detaljplaneprocesserna. Länsstyrelsens handläggning tillämpas i både ett plan- och miljöparadigm. Miljöparadigmets centralstyrning uttrycks i läns-styrelsens ambition vid tillgodoseendet av kärnvärden i riksintresset. Det tydligaste draget av centralstyrning är användningen av risk för påtaglig skada på riksintresset som argument för styrning av detaljplaneprocesserna. När kärnvärden bedöms av länsstyrelsen inte bli tillgodosedda används denna formulering. Relationen kommun ? länsstyrelse blir därför påverkat i en form där länsstyrelsens ställningstaganden väger tyngre än kommunens. Delar som anses innefattas i riksintresset, men inte kärnvärden, karaktäriseras av en planparadigmstillämpning. Det finns en avvägning av intressen som bedöms vara legitima, som vägs gentemot kulturmiljövärdena. I tillämpningen kan det urskiljas hur länsstyrelsen över detaljplaneprocessernas gång tillämpar ett processuellt förhållningssätt (Pettersson 2003: 43,45,138) gentemot kulturmiljövärden. Av denna uppsats kan det urskiljas hur plan- och miljöparadigmets renodlade teoretiska konstruktioner är svårtillämplig i en studie av riksintresse för kulturmiljövård. En anledning kan vara dess traditionella gestaltningsinriktning (Emmelin & Lerman 2006: 14). I tillämpningen kan planparadigmets kommunikativa utgångspunkt identifieras. De drag som identifieras tillhöra ett miljöparadigm utgår därför från en centralstyrning med en kommunikativ utgångspunkt. I kommunikationen blir värdebeskrivningen för riksintresset nyckelinstrumentet för länsstyrelsen. Värdebeskrivningens upplevda kvalitét avgör vilka delar som avses skyddas genom drag från ett plan- och miljöparadigm.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta