Syfte Vi vill finna vilka variabler som pÄverkade styrelsens ersÀttningar och om ersÀttningarna förbÀttrade företagets prestationer. Metod Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. VÄrt material byggde vi upp utifrÄn en deduktiv ansats. Teori Vi anvÀnde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. UtifrÄn teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vÄrt första steg var teorin uppdelade pÄ Ätta hypoteser baserade pÄ vad som pÄverkade ersÀttningarna.

Till f?ljd av klimatf?r?ndringarna ?kar b?de temperaturen och nederb?rden i Arktis, vilket f?rv?ntas f? stora konsekvenser f?r vegetationen som finns d?r. F?r?ndringar i sammans?ttningen av funktionella v?xttyper kan vara en viktig faktor till f?r?ndringar i kolbalansen och bidra till att avg?ra om Arktis f?rblir en kols?nka snarare ?n en kolk?lla. Detta ?r av stor global betydelse d? tundraekosystemen lagrar ungef?r h?lften av jordens marklagrade kol.

Revisorns oberoende Àr en förutsÀttning för att de finansiella marknaderna ska fungeraoptimalt. Revisorn mÄste bÄde vara oberoende och uppfattas som oberoende för att inteförsÀmra sin klients trovÀrdighet. DÄ det finns tecken pÄ att synen pÄ revisorns oberoendeskiljer sig mellan stora och smÄ revisionsbyrÄer vill jag undersöka om det Àven finnsskillnader i synen pÄ oberoendet mellan företag av olika storlek. Syftet med uppsatsen ÀrdÀrmed att beskriva och analysera om företagarnas syn pÄ revisorns oberoende skiljer sigmellan företag av olika storlek.För att undersöka skillnaderna i synen pÄ revisorns oberoende har jag utgÄtt frÄn dendeduktiva ansatsen dÄ den befintliga teorin har anvÀnts för att skapa hypoteser. Dessahypoteser har sedan legat till grund för utformandet av den enkÀt som anvÀnts vid enkvantitativ undersökning med ett urval pÄ 1000 företag.PÄ materialet frÄn undersökningen har ett flertal statistiska tester gjorts för att hittaeventuella samband och pÄ sÄ vis kunna acceptera alternativt förkasta hypoteserna.

Problemdiskussion: MÄngtalet forskare har argumenterat för behovet av kreativitet i dagens problematiska organisationsklimat och med detta som grund har forskningen om kreativitet fÄtt stor uppmÀrksamhet och utvecklats i nÀra alla tÀnkbara riktningar. Trots detta finns det ett omrÄde som fortfarande Àr mycket outforskat, nÀmligen det om kreativitet och styrelser. DÄ samband pÄvisats mellan styrelser och, de till kreativitet nÀra beslÀktade omrÄdena, innovation samt intraprenörskap uppskattar vi emellertid att styrelsen har en betydelsefull roll ocksÄ i skapandet av kreativitet.Syfte: VÄrt syfte Àr att skapa förstÄelse för styrelsens roll i skapandet av kreativitet i den enskilda organisationen.Metod: Studien bygger pÄ en flerfallsdesign och Àr genomförd med en kvalitativ forskningsstrategi och en abduktiv forskningsansats. Som undersökningsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer av semi-strukturerad karaktÀr.Slutsats: För bÄda fallföretag tolkar vi att styrelsen spelar en betydelsefull och frÀmjande roll i den kreativitetskapande processen i den enskilda organisationen. Den av styrelsens formulerade roller som Àr av störst vikt i denna process hör vidare till omrÄdet för strategi..

Familjeföretagen dominerar mÄnga av vÀrldens ekonomier, och Àr speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just pÄ grund av slÀktrelationerna kan styrelseledamöter som Àr familjemedlemmar tÀnkas ge en speciell karaktÀr till styrelsen, som i sin tur kan tÀnkas pÄverka betoningen pÄ styrelsens funktioner, det vill sÀga de uppgifter styrelsen Àgnar sig Ät. Uppsatsens syfte Àr med detta som bakgrund att förklara slÀktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.I uppsatsens teori behandlas familjen utifrÄn tre delar, vilka Àr om styrelseledamöterna Àr familjemedlemmar eller inte, hur nÀra slÀkt de Àr, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De tvÄ senare delarna kombineras till nÄgot som kallas slÀktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nÀra slÀkt styrelseledamöterna Àr. De olika styrelsefunktioner som teorin utgÄr frÄn Àr kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.Undersökningen genomfördes genom tvÄ enkÀter samt genom insamling av kompletterande information frÄn AffÀrsdata.

Styrelsen i ett företag Àr tÀnkt att utgöra en funktion för övervakning och rÄdgivning till den högsta ledningen. Det Àr styrelsens ansvar att förvaltningen av företaget sköts pÄ bÀsta möjliga sÀtt. En faktor som pÄverkar hur bra styrelsens arbete blir Àr styrelsens sammansÀttning. Företagets framgÄng kan sÀgas hÀnga samman med styrelsens sammansÀttning och kompetens. Det Àr viktigt att styrelsen kan kommunicera och utbyta erfarenheter.

Föreliggande uppsats behandlar oberoende skivbolags förÀndrade roll till följd avdigitaliseringen av musiken som bidragit till artisters möjlighet att sÀlja och distribuera musikutan skivbolag. Syftet med studien Àr att förklara hur oberoende skivbolag erbjudervÀrdeförslag och vad som inkluderas i dessa vÀrdeförslag nÀr det oberoende skivbolaget villattrahera nya samt behÄlla sina befintliga artister. För att besvara syftet har fyra oberoendeskivbolag intervjuats och intervjuerna har sammanstÀllts och analyserats utifrÄn Servicedominantlogic. Resultatet visar indikationer pÄ att oberoende skivbolag allt mer vÀljer attinkludera artister i den vÀrdeskapande processen nÀr vÀrdeförslag utformas. Oberoendeskivbolag vill arbeta nÀra sina artister och tillÄter artisterna att vÀlja vilka vÀrdeförslag de villta del av.

Titel: Samspelet mellan anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningar och personalomsa?ttning i fo?retag.Niva?: C-uppsats i a?mnet fo?retagsekonomiFo?rfattare: Madelene Hassa och Rebecca NormanHandledare: Stig So?rling och Tomas Ka?llquistDatum: 2015 ? JanuariBakgrund: I dagens konkurrenskraftiga samha?lle har det blivit allt viktigare fo?r fo?retag att ma?na om sina medarbetare och beha?lla kompetens. Detta kan bland annat go?ras med hja?lp av olika typer av belo?ningssystem, varav icke-moneta?ra belo?ningar pa? senare a?r blivit allt vanligare.Syfte: Syftet med studien a?r att skapa fo?rsta?else fo?r samspelet mellan fo?retagsledningars anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningssystem och personalomsa?ttning i fo?retag.Metod: Studien a?r genomfo?rd med en kvalitativ design och en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer.

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

De senaste Ärens konkurser och ekonomiska oegentligheter har rubricerats i media som skandaler, vilket pÄverkat synen pÄ revision. Som en följd av hÀndelserna har nya lagar som reglerar revisorns oberoende införts. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga revisorns oberoende och om det överensstÀmmer med vad regelverket föreskriver. Uppsatsen har en positivistisk ansats och undersöker Ätta revisorers syn pÄ oberoende genom en kvalitativ metod. För att intressenterna ska kunna ha tilltro till revisionen och redovisningen Àr revisorns oberoende centralt och bland det viktigaste i revisorsyrket.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka revisorns oberoende, med fokus pÄ analysmodellen, och vad som pÄverkat regleringen inom detta omrÄde genom tiden. Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett deduktivt angreppssÀtt. Vi har anvÀnt oss av teorier som visar hur regleringen inom redovisningsomrÄdet vÀxt fram samt teorier om revisorns oberoende. Vi har ocksÄ refererat till olika lagar för att tydliggöra pÄ vilka sÀtt dessa stödjer revisorns oberoende stÀllning. Empirin bestÄr av en genomgÄng av den offentliga debatten inom redovisningsomrÄdet samt av intervjuer med revisorer pÄ fyra olika revisionsbyrÄer.

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

Revisorns oberoende Àr ett primÀrt villkor för trovÀrdigheten pÄ det granskade materialet gÀllande bolags ekonomiska information. I Sveriges revisorslag har en analysmodell lagfÀsts för att styrka revisorns oberoende och i förlÀngningen förtroendet. I dagslÀget finns ett lagförslag frÄn justitiedepartementet. Ett försök att ytterligare stÀrka revisorns oberoende görs genom att föreslÄ ett förbud av kombiuppdrag. Kombiuppdrag innebÀr att revisionsbyrÄn tillhandahÄller klienterna revision i kombination med konsultation.

Syftet med uppsatsen Àr att utforma en teoretisk nyckeltalsmodell som Àr lÀmplig att anvÀnda i ett producentkooperativ och som Àr anpassade för företagets vision och styrelsens intressen. Detta utför vi med hjÀlp av en fallstudie dÄ vi valt ett kvalitativt och abduktivt angreppssÀtt. För insamling av empiri har vi i vÄrt fallföretag utfört djupintervjuer. De teorier vi valt att arbeta med Àr; agentteorin, nyckeltal, Balanced Scorecard samt producentkooperativ. Resultatet av vÄr insamlade empiri och den teori vi valt att fokusera pÄ har mynnat ut i att vi har konstruerat ett Balanced Scorecard anpassat till ett producentkooperativ vilket underlÀttar uppföljningen mellan ledning och styrelse..

En förutsÀttning för att revisorer ska kunna sÀkra tilltron till de granskande företagen Àr att de uppfattas som oberoende. En av anledningarna till att det Àr intressant att undersöka revisorns oberoende Àr att analysmodellen, som Àr ett verktyg för att sÀkra detta, lagstadgades för fyra Är sedan, och vi förutsÀtter att den nu har förankrats bland revisorerna i Sverige. FrÄgor som tittas nÀrmare pÄ i undersökningen Àr om det Àr möjligt för en revisor att uppehÄlla sitt oberoende samtidigt som denne uppfyller kundernas krav, och hur revisorerna tolkar regleringen kring oberoende i sitt arbete. Undersökningen baseras pÄ analysmodellens fem huvudsakliga oberoendehot. Studien genomförs genom att presentera ett case för godkÀnda och auktoriserade revisorer, som efterföljs av en diskussion.Resultaten av undersökningen visar att revisorernas verklighet skiljer sig frÄn befintliga regelverk i vissa hÀnseenden.