Oberoende
-ur ett revisorsperspektiv
De senaste årens konkurser och ekonomiska oegentligheter har rubricerats i media som skandaler, vilket påverkat synen på revision. Som en följd av händelserna har nya lagar som reglerar revisorns oberoende införts. Syftet med uppsatsen är att kartlägga revisorns oberoende och om det överensstämmer med vad regelverket föreskriver. Uppsatsen har en positivistisk ansats och undersöker åtta revisorers syn på oberoende genom en kvalitativ metod. För att intressenterna ska kunna ha tilltro till revisionen och redovisningen är revisorns oberoende centralt och bland det viktigaste i revisorsyrket. För att säkerställa en oberoende granskning har lagstiftaren reglerat omständigheter som kan hota oberoendet. Regelverket som bl.a. består av analysmodellen, teorier och tidigare undersökningar om oberoende studerades och jämförs med respondenternas intervjusvar i analysen. Den visade att respondenterna över lag är nöjda med analysmodellen, men att mer praxis skulle underlätta revisorns bedömning. Slutsatsen är att själva revisionsverksamheten i sig inte utgör ett hot mot oberoendet utan hur revisorn bedömer olika situationer utifrån analysmodellen. Varje revisor är en unik individ vilket gör att deras uppfattningar skiljer sig åt och blir därför avgörande. En revisor kan med andra ord aldrig vara helt oberoende då han eller hon själv gör en subjektiv bedömning utifrån analysmodellen. Det betyder att det exakta och uttömmande regelverket bara existerar i en utopi. Nyckelord: Oberoende, revisor, revision och analysmodellen