Syfte: Denna systematiska litteratur?versikt syftar till att unders?ka och sammanst?lla den aktuella forskningen kring hur sockeralkoholen erytritol p?verkar fris?ttning av aptithormonet kolecystokinin (CCK). Metod: Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt d?r s?kningar utgick fr?n tv? databaser och endast inkluderade randomiserade kontrollerade studier. Intervention var intag av l?sning s?tad med erytritol och utfallsm?tt inkluderade fris?ttning av CCK samt aptitrelaterade upplevelser hos en normalf?rdelad, frisk, vuxen population. Resultat: Litteraturs?kningen resulterade i 23 unika artiklar, varav sju l?stes i fulltext. Av dessa inkluderades fyra studier med totalt 55 deltagare. Det sammanst?llda underlaget visade en statistisk signifikant effekt p? fris?ttning av CCK vid intag av 50?75 g erytritol j?mf?rt med vatten.

Studien undersöker, ur ett kvalitativt perspektiv, hur reglerna om anmÀlningsskyldighet i aktiebolagslagen har pÄverkat revisorsyrkets oberoende. Studiens problematik grundar sig i att revisorns oberoende tycks ha pÄverkats av att en ogrundad anmÀlan enligt reglerna om anmÀlningsskyldighet kan fÄ lÄngtgÄende juridiska och yrkesmÀssiga konsekvenser för en revisor. En revisor som underlÄter att anmÀla till Äklagare kan emellertid inte bli skadestÄndsskyldig, utan kan endast bli föremÄl för disciplinÀra ÄtgÀrder. Detta i kombination med att lagen föreskriver att revisorn ska anmÀla vid en lÄg misstankegrad försÀtter revisorn i en svÄr situation. Studiens empiriska material bestÄr av sekundÀrdata i form av offentlig statistik, myndighetsrapporter, lagtext och RevisorsnÀmndens praxis.

Tidigare forskning har funnit delvis motstridiga resultat för hur företagsledningens och styrelsens egenskaper pÄverkar bolagets vÀrde. Enligt vÄr vetskap har inga studier genomförts pÄ svenska data. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra om det finns nÄgot samband mellan ett företags vÀrde (mÀtt som market-to-book) och ett antal demografiska faktorer hos företagets ledning och styrelse. Detta har testats med hjÀlp av Ärsredovisningar och finansiella data för börsnoterade bolag under perioden 2010-2012. Genom multipla regressionsanalyser har vi bland annat funnit att styrelsens storlek har en positiv effekt pÄ bolagets vÀrde och att andelen kvinnor i styrelsen pÄverkar vÀrdet positivt.

Revisorns oberoende har blivit uppmĂ€rksammat under de senaste Ă„ren, delstill följd av de stora redovisningsskandalerna och dels eftersom nĂ€ringslivethar blivit mer komplext. Det hĂ€r har lett till en ökad reglering som pĂ„verkarrevisorns oberoende med begrĂ€nsningar vad revisorn fĂ„r göra. En revisor kantesta sitt oberoende genom analysmodellen, dĂ€r olika hot som kan Ă€ventyrarevisorns oberoende tas upp. Även Sarbanes-Oxley Act och Svensk kod förbolagsstyrning har till mĂ„l att stĂ€rka revisorns oberoende genom attexempelvis införa en oberoende revisionskommittĂ©. Det Ă€r vanligt attallmĂ€nheten förvĂ€ntar sig att revisorn ska göra mer Ă€n vad denne kan och fĂ„rgöra, vilket kallas förvĂ€ntningsgapet.Syftet med den hĂ€r rapporten Ă€r att skapa ökad förstĂ„else för revisornsoberoende samt att urskilja den roll som revisorns oberoende spelar vidrevision av stora och smĂ„ bolag.

Bakgrund: Sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av perifer venkateter (PVK) kan medf?ra risker vid upprepade f?rs?k till PVK-ins?ttning. Det faller inom sjuksk?terskans profession att utf?ra PVK-ins?ttning och att arbeta evidensbaserat och patients?kert. Syfte: Syftet var att unders?ka vilka resurser och st?d sjuksk?terskor har att tillg? vid identifiering och hantering g?llande sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av en perifer venkateter.

Styrelsen och revisorn i ett aktiebolag har ett parallellt ansvar som frÀmst aktualiseras vid skadestÄndstalan nÀr bÄda bolagsorganen pÄ nÄgot sÀtt varit inblandade. ABL uppstÀller en ansvarsfördelning som anger att styrelsen Àr ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen har Àven till uppgift att se till bolagets ekonomiska förhÄllande och det ska ske fortlöpande. Styrelsens ansvarsomrÄden framgÄr av 8 kap 4 § ABL. Revisorn dÀremot, som Àr ett oberoende organ i förhÄllande till bolaget, deltar inte i bolagets förvaltning.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om medelhavsliknande kost kan bromsa utvecklingen av ?ldersrelaterad kognitiv neds?ttning. Metod: Litteraturs?kningarna genomf?rdes i Scopus och PubMed. S?kningarna delades upp i tre s?kblock: ?diet, mediterranean?, ?Cognitive decline? och ?RCT?. MeSH-termer f?r varje block inkluderades i s?kningarna i databaserna.

Tiderna har förÀndrats inom skivbolagsbranschen. Sedan 2001 har skivförsÀljningen minskat med över 33 procent. De senaste Ärens teknologiska förÀndringar har förÀndrat förutsÀttningarna och strukturen i skivbolagsbranschen. Resultatet har blivit att majorbolagen upplever en kris. Men samtidigt som majorbolagen talar om kris sÄ vÀxer skivbolagsbranschen underifrÄn och antalet oberoende skivbolag ökar.

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Det hÀr arbetet handlar om hur fyra utvalda revisorer frÄn olika revisionsbyrÄer, bedömer disciplinÀrenden frÄn RevisorsnÀmnden, som behandlar revisorns oberoende i yrkesrollen. I intervjuunderlaget för bedömningarna ges utrymme att, pÄ en skala frÄn ett till sju, vÀrdera graden av förseelse i valda Àrenden. Vidare har varje utvald revisor Àven kunnat kommentera sin bedömning. I arbetets teoriavsnitt redogör vi för agentteorin som ligger till grund för vÄr analys och vi presenterar lagar som Aktiebolagslagen, Revisorslagen samt normer utgivna av FAR (Föreningen för revisionsbyrÄ branschen). Det vi har kunnat se i vÄr analys Àr att vÀrderingen av revisorernas oberoende varierar markant.

Tidigare forskning har funnit delvis motstridiga resultat för hur företagsledningens och styrelsens egenskaper pÄverkar bolagets vÀrde. Enligt vÄr vetskap har inga studier genomförts pÄ svenska data. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra om det finns nÄgot samband mellan ett företags vÀrde (mÀtt som market-to-book) och ett antal demografiska faktorer hos företagets ledning och styrelse. Detta har testats med hjÀlp av Ärsredovisningar och finansiella data för börsnoterade bolag under perioden 2010-2012. Genom multipla regressionsanalyser har vi bland annat funnit att styrelsens storlek har en positiv effekt pÄ bolagets vÀrde och att andelen kvinnor i styrelsen pÄverkar vÀrdet positivt.

För att intressenterna ska kunna lita pÄ företagens Ärsredovisningar krÀvs att en revisor har granskat dem och att revisorn har varit oberoende. DÄ revisorer har tvÄ roller, bÄde som rÄdgivare och granskare, kan oberoendet ifrÄgasÀttas. Syftet med vÄr uppsats var att utifrÄn revisorns synsÀtt studera revisorernas dubbla roller som rÄdgivare och granskare, och om dessa tvÄ roller stÄr i konflikt med varandra. Vi ville mer specifikt undersöka om revisorns personlighet och personliga bedömningar pÄverkar revisorns oberoende. Vidare ville vi studera hur revisorerna förhÄller sig till de lagar, regler och normer som finns kring oberoendet.

Flera ekonomiska studier har genom Ären genomförts med syftet att undersökaom det föreligger en koppling mellan centralbankernas oberoende ochprisstegringstakten. Tack vare nobelpristagare Kydland&Prescotts och andraekonomers arbete kring tidsinkonsistensproblematiken har regeringar i ett flertallÀnder valt att lÄta sina centralbanker bli mer oberoende och utifrÄn givna riktlinjerbedriva en sjÀlvstÀndig penningpolitik. Uppsatsen beskriver hur denmakroekonomiska teorin ser pÄ sambandet mellan CB:s oberoende ochinflationsutvecklingen i ett land. UtifrÄn resultatet av de tidigare studierna i Àmnetsamt av den egna undersökningen kan konstateras att ett ökat centralbanksoberoendesÀnker och stabiliserar inflationsnivÄn i ekonomin. Det framgickdÀremot inte att ett ökat centralbanksoberoende skulle kunna öka risken för störrevariationer i de reala variablerna sÄsom arbetslöshet m.fl..

Bakgrund: Det debatteras i media kring styrelsernas ersÀttningsnivÄer och varför det finns skillnader pÄ dem. Det Àr intressant att studera vilka bakomliggande faktorer som finns till ersÀttningsnivÄerna för att fÄ en förstÄelse kring varför nivÄerna skiljer sig Ät mellan bolagen. Det har gjorts mÄnga studier kring ersÀttning till ledande befattningshavare, men fÄ nÀr det gÀller ersÀttning till styrelser, vilket ger oss ett motiv att komma med ett bidrag till forskningen kring ersÀttningsnivÄerna till styrelsen. Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar styrelsens ersÀttning i sin helhet vad gÀller storlek och form bland bolagen pÄ Stockholmsbörsen. Metod: Vi har haft en deduktiv ansats i vÄr studie dÀr vi har lyft fram teorier kring styrelsens ersÀttning i den mÄn de finns och anvÀnt oss av teorier kring ersÀttning till ledande befattningshavare och applicerat dem pÄ styrelsen. UtifrÄn teorierna lyfte vi fram faktorer som kan tÀnkas pÄverka ersÀttningen, vilka sedan grupperades in efter de olika organen i den svenska bolagsstyrningsmodellen. En kvantitativ studie genomfördes dÀr data hÀmtades frÄn bolagen pÄ Stockholmsbörsens Ärsredovisningar, vilken har legat till grund för analyser och resultat. Resultat: Av faktorerna var det bolagets storlek och andel internationella ledamöter som utmÀrkte sig dÄ de var signifikanta i alla vÄra modeller.