Enrons kollaps Är 2001 aktualiserade frÄgan om revisorns oberoende. Ett Àmne som till stor del utgör sjÀlva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men Àven svenska, regelverk. Dessa reglementen Äsyftar att sÀkerstÀlla revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari Är 2002.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken utstrÀckning företag noterade pÄ OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 samt om tre oberoende variabler, omsÀttning, bransch och revisionsbyrÄ, har nÄgon inverkan pÄ i vilken utstrÀckning företagen följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134. Mot bakgrund av syftet har vi kommit fram till följande frÄgestÀllningar.I vilken utstrÀckning följer företagen redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? Har företagens omsÀttning nÄgon inverkan pÄ efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har företagens val av revisionsbyrÄ nÄgon inverkan pÄ efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har bransch nÄgon inverkan pÄ efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Metod:Vi har i denna uppsats anvÀnt oss av en kvantitativ metod för att samla in information. Vi har studerat litteratur, artiklar samt Ärsredovisningar frÄn företag noterade pÄ OMX-börsen i Stockholm för att i analysdelen undersöka om det finns ett samband mellan vÄr beroende variabel och vÄra oberoende variabler.Resultat & slutsats: Resultatet av vÄr undersökning visar att medelvÀrdet pÄ företagens efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 Àr 55,08 %. Undersökning visar att det inte finns nÄgra statistiskt sÀkerstÀllda samband mellan den beroende och vÄra oberoende variabler.Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att undersöka andra oberoende variabler, göra en liknande undersökning igen om nÄgra Är samt att undersöka om hÄrdare sanktioner vid dÄlig efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 skulle förbÀttra efterlevnaden.Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att denna uppsats skall visa och belysa i vilken utstrÀckning företag noterade pÄ OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134..

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

Bakgrund: Det debatteras i media kring styrelsernas ersÀttningsnivÄer och varför det finns skillnader pÄ dem. Det Àr intressant att studera vilka bakomliggande faktorer som finns till ersÀttningsnivÄerna för att fÄ en förstÄelse kring varför nivÄerna skiljer sig Ät mellan bolagen. Det har gjorts mÄnga studier kring ersÀttning till ledande befattningshavare, men fÄ nÀr det gÀller ersÀttning till styrelser, vilket ger oss ett motiv att komma med ett bidrag till forskningen kring ersÀttningsnivÄerna till styrelsen. Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar styrelsens ersÀttning i sin helhet vad gÀller storlek och form bland bolagen pÄ Stockholmsbörsen. Metod: Vi har haft en deduktiv ansats i vÄr studie dÀr vi har lyft fram teorier kring styrelsens ersÀttning i den mÄn de finns och anvÀnt oss av teorier kring ersÀttning till ledande befattningshavare och applicerat dem pÄ styrelsen. UtifrÄn teorierna lyfte vi fram faktorer som kan tÀnkas pÄverka ersÀttningen, vilka sedan grupperades in efter de olika organen i den svenska bolagsstyrningsmodellen. En kvantitativ studie genomfördes dÀr data hÀmtades frÄn bolagen pÄ Stockholmsbörsens Ärsredovisningar, vilken har legat till grund för analyser och resultat. Resultat: Av faktorerna var det bolagets storlek och andel internationella ledamöter som utmÀrkte sig dÄ de var signifikanta i alla vÄra modeller.

Revisorns oberoende vid revisionsuppdraget Àr en grundlÀggande förutsÀttning för att skapa trovÀrdighet Ät det granskade bolagets ekonomiska information. Idag erbjuder revisionsbranschen sina klienter en mÀngd tjÀnster utöver lagstadgad revision. Statistik frÄn Är 2001 visar att 35 procent av branschens nettoomsÀttning hÀrrör sig frÄn redovisnings- och bokföringstjÀnster. NÀr revisionsbyrÄn tillhandahÄller klienterna revision i kombination med konsulttjÀnster uppstÄr ett sÄ kallat sjÀlvgranskningshot. SjÀlvgranskning innebÀr att revisorn, eller nÄgon annan i den revisionsgrupp dÀr han eller hon Àr verksam, vid rÄdgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lÀmnat rÄd i en frÄga som till nÄgon del omfattas av granskningsuppdraget.

Revisorns oberoende vid revisionsuppdraget Àr en grundlÀggande förutsÀttning för att skapa trovÀrdighet Ät det granskade bolagets ekonomiska information. Idag erbjuder revisionsbranschen sina klienter en mÀngd tjÀnster utöver lagstadgad revision. Statistik frÄn Är 2001 visar att 35 procent av branschens nettoomsÀttning hÀrrör sig frÄn redovisnings- och bokföringstjÀnster. NÀr revisionsbyrÄn tillhandahÄller klienterna revision i kombination med konsulttjÀnster uppstÄr ett sÄ kallat sjÀlvgranskningshot. SjÀlvgranskning innebÀr att revisorn, eller nÄgon annan i den revisionsgrupp dÀr han eller hon Àr verksam, vid rÄdgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lÀmnat rÄd i en frÄga som till nÄgon del omfattas av granskningsuppdraget.

Syftet med studien Àr att beskriva revisorers uppfattning om, och i sÄ fall hur, lÀngden pÄ revisionsuppdraget pÄverkar revision av aktiebolag.Studien har en kvalitativ ansats. Som metod för inhÀmtning av primÀrdata har intervjuer genomförts med fem slumpmÀssigt utvalda kvalificerade revisorer. Litteratur och tidigare forskning har anvÀnts som sekundÀrdata.Slutsatsen dras att lÀngden pÄ revisionsuppdraget kan ha en vÀsentlig pÄverkan pÄ revisionen. Effektiviteten i revisionen kan öka som en följd av lÄnga revisionsuppdrag enligt bÄde forskning och insamlad empiri. Respondenternas uppfattningar om hur lÀngden pÄ revisionsuppdragen pÄverkar revisorns oberoende stÀllning strider dock mot tidigare forskning som hÀvdar att lÄnga revisionsuppdrag leder till hot mot revisorns oberoende stÀllning..

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Studiens syfte var att utv?rdera om det finns l?mpliga finansiella nyckeltal som kan anv?ndas f?r att f?rutsp? framtida tillv?xt f?r hos bolag som blivit uppk?pta av svenska serief?rv?rvare. Hypotesformuleringen ledde till att EBITDA-marginal, kapitaloms?ttningshastighet och skulds?ttningsgrad identifierades som l?mpliga oberoende variabler att utv?rdera. Syftet har besvarats med en kvantitativ metod, d?r information om de uppk?pta bolagen samlats in via Capital IQ. De statistiska sambanden mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt utv?rderades med hj?lp av regressionsanalyser och F-tester. Resultatet visar att det inte finns n?got signifikant samband mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt i den studerade datam?ngden. Detta inneb?r att personer som arbetar med serief?rv?rvande bolag i st?llet b?r prioritera andra m?tv?rden och mjuka v?rden f?r att v?lja vilka bolag de b?r k?pa. Studien har ut?kat f?rst?elsen f?r prediktorer till oms?ttningstillv?xt.

SammanfattningRevisionsbyrÄer har sedan urminnes tider utöver revisionen erbjudit rÄdgivningstjÀnster tillsina revisionsklienter. Diskussionen om revisorns dubbla roll som bÄde revisor och rÄdgivareÀr nÄgot som diskuterats bland forskare och lagstiftare runt hela vÀrlden. Enligt tidigareforskning föreslÄs fördelarna med att revisionsbyrÄn erbjuder bÄde revision och rÄdgivning tillklienterna vara kunskapsöverföring och kostnadsfördelar.En förutsÀttning för att revisionen ska fylla sin funktion Àr att revisorn Àr oberoende i singranskning och rapportering av företagets verksamhet och rÀkenskaper. Med anledning av attföretag i större utstrÀckning efterfrÄgar rÄdgivningstjÀnster frÄn sin revisionsbyrÄ har frÄganom revisorernas oberoende intensifierats. Lagstiftare Àr oroliga för att rÄdgivningstjÀnsternautgör ett hot för revisorns oberoende.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters egna erfarenheter av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som intervention för klienter. För att studera detta intervjuades sex arbetsterapeuter verksamma inom kommun och landsting i norra Sverige, med erfarenhet av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rder tillsammans med klienter. I denna kvalitativa studie valdes innehĂ„llsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?ÅtgĂ€rd för identifikation av klienters resurser och begrĂ€nsningar?, Kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd i grupp?, ?Att sĂ€tta mĂ„l med kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd?, ?Att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd för motivation och engagemang? som pĂ„ skilda sĂ€tt bidrar till ökad förstĂ„else om arbetsterapeuters egna erfarenheter av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd.

I denna studie genomförs en undersökning av revisionsarvoden och konsultarvoden hos företag pÄ Stockholmsbörsen. Undersökningens syfte Àr att undersöka om fenomenet low-balling förekommer pÄ den svenska revisionsmarknaden. Teorin om low-balling talar för att revisionsfirmor sÀnker sitt revisionsarvode i samband med ett nytt uppdrag för att pÄ sÄ vis knyta klienten (företaget) till sig och konkurrera ut andra revisionsfirmor. För att kompensera för förlusten av ett lÄgt initialt revisionsarvode ökar revisionsfirmorna succesivt arvodet de efterföljande Ären av kontraktet. Vi har i denna studie undersökt revisionsarvoden och konsultarvoden pÄ den Nasdaq OMX Nordic Stockholm mellan Ären 2001-2010.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera svenska myndigheters internrevision för att kunna dra slutsatser om i vilken ansvarslinje de befinner sig i dagslÀget samt att föra en diskussion kring internrevisionens oberoende. I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts. Med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer pÄ sex olika myndigheter med krav pÄ internrevision har empiri insamlats som tillsammans med teoretisk referensram ligger till grund för analys och slutsatser. Studien visar att svenska myndigheters internrevision befinner sig i den tredje ansvarslinjen. Vissa variationer inom den tredje ansvarslinjen kan urskiljas pÄ grund av dels otydliga riktlinjer för internrevisorerna för att kunna bibehÄlla ett oberoende i samband med rÄd och stöd och dels pÄ grund av bristfÀlliga kunskaper i den andra ansvarslinjen avseende hur ansvaret ska fördelas. .

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att, utifrÄn ett trovÀrdighetsperspektiv, studera om det Àr att föredra att anlita sakkunniga bitrÀden frÄn externa revisionsbyrÄer eller frÄn kommunala revisionskontor. Metod: För att uppnÄ uppsatsens syfte har vi inledningsvis skapat en teoretisk förstÄelse för Àmnet för att sedan anvÀnda denna kunskap som underlag för vÄr empiriska undersökning. SÄledes har vi valt ett deduktivt angreppssÀtt. Vi har sedan valt en kvalitativ undersökningsmetod för att kunna fÄ en djupare förstÄelse för Àmnet samt fÄ möjlighet att analysera under arbetets gÄng.Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska materialet har samlats in genom studier av facklitteratur och statliga utredningar.Empiri: Det empiriska materialet bestÄr av personliga intervjuer, intervjuer per telefon samt intervjuer per mail. Vi har med hjÀlp av dessa intervjuer velat ta reda pÄ hur olika sakkunniga bitrÀden ser pÄ sin kompetens och sitt oberoende.

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motĂ„tgĂ€rder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillrĂ€ckligt, sĂ„ ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn fĂ„r Ă€gna sig Ă„t Ă€r revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall Ă€ven sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband Ă€r sĂ„dan verksamhet som ryms inom revisorns kĂ€rnkompetens.Trots att inga förbud lĂ€ngre finns i lagen, sĂ„ Ă€r vissa verksamheter inte tillĂ„tna.