Syfte: Syftet med denna studie Àr att göra en kartlÀggning och undersöka huruvida implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning lett till nÄgra förÀndringar i styrelsens storlek och sammansÀttning. Med utgÄngspunkt frÄn tidigare gjorda amerikanska studier Àmnar vi studera om liknande effekter, som skedde vid införandet av SOX, Àr att vÀnta pÄ svenska marknaden. Tillsammans med övriga regleringar, lagar och teorier som kan pÄverka svenska styrelsesammansÀttningar undersöks hypotesen om koden verkligen tillför nÄgot nytt, eller endast Àr en överflödig handling för att reglera nÄgot som redan regleras. Metod: Undersökningen Àr en kohortanalys med ett deskriptivt syfte och en deduktiv ansats. För att fÄ in data som Àr vÀl underbyggd och representerar studien pÄ bÀsta sÀtt har bÄde en kvantitativ och kvalitativ datainsamling utförts.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Den nya revisorslagen och revisorns oberoende Seminariedatum: 2002-06-07 Kurs: FEK 591, Magisteruppsats redovisning 10 poÀng Författare: Martin Bergqvist, Daniel Dolenec Handledare: Michael Thorstensson Krister Moberg Nyckelord: Revisorslagen, analysmodellen, RevisorsnÀmndens praxis, rev-isorns oberoende, Revisionsbolagsutredningen Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utvÀrdera om den nya revisorslagen medför en förÀndring i oberoendefrÄgor som har behandlats i praxis, samt att undersöka hur revisorerna genom att tillÀmpa analysmodellen skulle agera i dessa frÄgor. Metod: Det har genomförts en rÀttsdogmatisk studie som ligger till grund för utvÀrderingen. Den har bestÄtt av en jÀmförelse mellan den gamla och nya revisorslagen, samt en granskning av praxis i oberoendefrÄgor. Vidare har en fallstudie genomförts, dÀr revisorer har fÄtt tillÀmpa analysmodellen pÄ ett antal typfall som Àr kopplade till revisorns oberoende. Slutsatser: VÄra slutsatser Àr att den nya revisorslagen medför att revisorn nu under vissa förutsÀttningar kan Äta sig eller behÄlla ett uppdrag i följande situationer: Ett revisionsuppdrag dÀr revisionsklienten ingÄr i ett avtalsförhÄllande med revisorn/revisionsbyrÄn; ett konsultuppdrag dÀr det föreligger intressegemenskap mellan uppdragsgivaren och revisorn/revisionsbyrÄn; ett konsultuppdrag dÀr revisorn tillhandahÄller revisionsklienten med konsulttjÀnster av revisionell karaktÀr.

Syfte: Debatten kring revisorers oberoende har pÄgÄtt lÀnge. Idag Àr frÄgan om revisorers oberoende en av de viktigaste frÄgorna inom redovisning vilket delvis beror pÄ de företagsskandaler som intrÀffat under senare Är. Tidigare studier visar att sociala identifikationer kan utvecklas vid nÀra relationer vilket bÄde kan ha en positiv och en negativ pÄverkan pÄ revisorers oberoende. För att utvidga tidigare studier har vi lagt till personlig identifikation för att studera detta pÄ individnivÄ. Vi har Àven valt att lÀgga till en faktor, det karismatiska ledarskapet, för att undersöka om detta pÄverkar samtliga identifikationer.

Kan en revisor vara oberoende? Spelar moral och etik nÄgon avgörande roll vid olika stÀllningstagande gentemot klienten? Dessa frÄgor förekommer ofta i diskussioner om revisorer och har blivit allt större efterhand som behoven av tillförlitlig information har ökat hos bland annat investerare. Trots att det varje Är upprÀttas mÄnga tillförlitliga Ärsredovisningar har ett antal skandaler i vÄr omvÀrld lett till att revisorernas oberoende har ifrÄgasatts. Mycket uppmÀrksamhet har riktats mot bÄde redovisningsprinciper och revision men ocksÄ bidragit till ett ifrÄgasÀttande av revisorns funktion som oberoende, opartisk, objektiv och trovÀrdig ?granskare?.VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan hur revisorer pÄ ett antal revisionsbyrÄer hanterar oberoendefrÄgor samt om deras moral hade nÄgon avgörande betydelse vid olika stÀllningstagande.

Studien undersöker huruvida revisionsbyrÄer vid revisionsbyrÄbyten initialt offererarrevisionsarvoden som understiger deras kostnader för att sedan höja revisionsarvodetefterföljande Är, sÄ kallad low-balling. I denna studie undersöks om low-balling förekommervid revisionsbyrÄbyten under Är 2002-2009 i bolag noterade pÄ Stockholm Nasdaq OMX. Förekomstav low-balling pÄ revisionsmarknaden har studerats vÀrlden över sedan 1980-talet och har frÀmstmotiverats av oron för en negativ korrelation med revisorers oberoende. Urholkning av revisorersoberoende i samband med förekomst av low-balling har argumenterats uppkomma pÄ grund av deninitiala förlust som uppstÄr det första revisionsÄret. Det finns dÀrmed ökade incitament för enrevisionsbyrÄ att möta bolagets intresse pÄ bekostnad av anvÀndarna av en revision för att erhÄllaframtida intÀkter.

We have performed a historical research, trying to establish the auditing conditions, in terms of adjustments over time. Our purpose with this essay was to demonstrate the facts behind the independence of the auditor, and hopefully give the reader some new information.Our questions at issue were: What in the debate, regarding the independence of the auditor, in concern of the scandals, is most relevant each decade?Witch aftermath has influenced the regulation regarding the independence of the auditor?What we thought was the best way to answer this question was to study a large amount of journals according to the current decade, since 1930 and forward. The journals presented different persons opinions regarding the scandals, and we used them as an instrument to analyse the regulations and after-effects of the scandals.Our conclusion is that in purpose to make the auditor independent, the debate among competent and well-informed people in the line of business has, through the decades, frequently recurred to strive towards a more homogenous auditing..

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

A1231I studien beskrivs hur ett svenskt oberoende skivbolag, Playground Music Scandinavia, arbetar för att differentiera sina produkter pÄ marknaden. Genom att avgrÀnsa studien till att undersöka hur skivbolaget vÀljer artister och vilka promotionÄtgÀrder som anvÀnds vid lanseringen av skivor har ett mönster framtrÀtt dÀr samarbete och relationer har beskrivits som avgörande för verksamheten. Resultatet som baserats pÄ en kvalitativ metod presenterar den intervjuades kunskaper och Äsikter om denna process som har pÄvisat att artisterna pÄ skivbolaget vanligtvis upptÀcks via rekommendationer av aktörer inom ett redan etablerat personligt nÀtverk inom musikbranschen. PromotionÄtgÀrderna syftar i första hand till att tryckt media, radio och TV ska uppmÀrksamma skivorna vid en lansering. För att skivbolaget ska fÄ utrymme i dessa mediekanaler stÄr samarbete och relationer i centrum.

Syftet med vÄr uppsats Àr att förklara sambandet mellan relationen och de faktorer som frÀmjar alternativt hÀmmar intensiteten i relationen mellan intern och externrevisorn.För att förklara de faktorer som pÄverkar intensiteten i relationen har vi byggt en egen teori. Vi har gjort en illustration för att förtydliga vÄr teori för lÀsaren. Vi har försökt att med hjÀlp av redan befintliga teorier och olika synsÀtt styrka vÄr egen teori. Teorin har sedan utmynnat i hypoteser. VÄr övergripande hypotes utgÄr frÄn revisorernas oberoende.

Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad. F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om donationsoperation.

År 2006 kom EU med ett direktiv om revision och sen dess har de kommit med flera förslag om förĂ€ndringar med syftet att harmonisera lagstiftningen inom EU och samtidigt öka förtroendet för revisionen. Ett viktigt steg i detta presenterades av EU-kommissionen 2010 genom ?Grönboken: LĂ€rdomar frĂ„n krisen?. I denna grönbok presenterades en frĂ„gestĂ€llning om revisorer skulle ha tillstĂ„nd att utföra andra tjĂ€nster Ă€n revision. EU-kommissionen fick nĂ€stan 700 svar pĂ„ denna frĂ„ga frĂ„n olika intressenter, detta har sedan utarbetats i ett förslag till en förordning som kom ut i november 2011.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vad olika intressenter i Sverige anser om förbudet.

Företagsskandaler i USA som Enron och Worldcom pÄverkade inte bara vÀrldens börser utan Àven förtroendet för nÀringslivets som sÄdant. I ett försök att förebygga en liknande utveckling i Sverige tillsatte regeringen en förtroendekommission 2002 vars syfte var att skapa en uppfattning om hur förtroendet för nÀringslivet sÄg ut i Sverige men Àven vilken beredskap nÀringslivet sjÀlv hade för att stÀrka förtroendet. Som ett resultat av kommissionens arbete presenterades en Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) som primÀrt hade tvÄ övergripande syften. Dels ska den bidra till en förbÀttrad styrning av svenska bolag, men Àven att pÄ den internationella marknaden höja kunskapen om och framför allt förtroendet för svensk bolagsstyrning. Koden började gÀlla frÄn och med den 1 juli 2005 och i Är presenteras de första bolagsstyrningsrapporterna.

De finansiella avregleringar och teknologiska framsteg som skett sedan 1980-talet har lett till stora förÀndringar inom den finansiella sektorn. Svenskarna placerar idag allt större del av sitt sparande i vÀrdepapper och finansiell rÄdgivning, riktad till konsumenter, har dÀrmed fÄtt en ökad betydelse. Men konkurrensen mellan aktörerna har hÄrdnat och det Àr dÀrför viktigt för företag att skapa lÄngsiktiga relationer och en sÄ god bild av sina kunder som möjligt. Det har lÀnge diskuterats om banker och företags oberoende stÀllning vid finansiell rÄdgivning. I Sverige finns det ingen entydig definition pÄ begreppet varvid det Àr svÄrt för konsumenterna att veta vad olika alternativ av rÄdgivning innebÀr.

Syftet med denna uppsats Àr att komma fram till vilka personer som bör ingÄ i företagets revisionskommitté och vad kommitténs huvudsakliga uppgift bör vara. Syftet Àr ocksÄ att teoretiskt förklara varför Sverige fÄr allt fler och fler revisionskommittéer. Metod: Uppsatsens empiriska del bestÄr av en kvantitativ undersökning dÀr vi valde att skicka ut en enkÀt till 24 företag. Företagen valdes slumpmÀssigt. Vi fick endast tillbaka sex stycken svar trots att vi ringde till de olika företagen först och sedan efter en vecka skickade en pÄminnelse.

Idag Àr mÄnga skogsÀgare i Sverige beroende av olika aktörer för att sköta och avverka sin skog. Dessa aktörer Àr ofta samma företag som de sÀljer sitt virke till. Skogspartner AB (vidare SP) Àr ett litet företag som vill positionera sig inom marknaden för skogsbruksplanering, som ett företag som erbjuder oberoende rÄdgivning och tjÀnster.Syftet med denna studie Àr att bedöma den framtida möjligheten att positionera SP som ett oberoende företag genom att undersöka marknadspotentialen för oberoende skogsbruksplaner. Marknaden för skogsbruksplaner bestÄr frÀmst av skogsföretag som erbjuder planer som en del av en helhetsservice. Dessa företag lÀgger sedan ut planeringen Ät underleverantörer.