Oberoende styrelseledamöter?
BolagsstyrningSvensk kod för bolagsstyrningStyrelseStyrelsens sammansättning och oberoende styrelseledamöterManagement of enterprisesFöretagsledningManagementBusiness and Economics
Studiens syfte är att beskriva och analysera begreppet oberoende styrelseledamot, samt visa vilka effekter och inställning kravet om att minst två styrelseledamöter skall vara oberoende av större aktieägare har på svenska börsnoterade bolag. För att uppnå vårt syfte har vi samlat in både primär- och sekundärdata. Primärdata har samlats in genom en explorativ undersökning av intervjuer med personer ur styrelsen eller företagsledningen i bolag som aktivt tillämpar Koden. Sekundärdata har samlats in från regler och riktlinjer kring oberoende i Sverige, EU, OECD och Storbritannien. Utifrån litteraturen har vi studerat teorier om corporate governance såsom stakeholderteorin, agentteorin och resource dependency teorin. Genom införandet av kravet om att minst två styrelseledamöter skall vara oberoende från de största ägarna (aktieägare som innehar mer än 10 % av aktierna eller rösterna) kommer aktieägarnas inflytande att minska i styrelsen. Därmed är oberoende styrelseledamöter ett verktyg för att skydda minoritetsägarna, då deras intressen kan komma i skymundan när kontrollägare dominerar styrelsen. Utvecklingen är dessutom ett verktyg till att demokratisera företagen. Undersökningen visade också att avgörande faktorer vid rekrytering av oberoende styrelseledamöter är kompetens och erfarenhet. Dessa kvalitéer har uppvägt andra faktorer, såsom kön, ålder, oberoende, osv. som skulle leda till en mer diversifierad styrelse.