Vår studie handlar om stress i skolan. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur stress ser ut i grundskolan och speciellt i ämnet slöjd, samt att fördjupa vår egen förståelse inom området stress och hur dagens skola motverkar stressen hos eleverna. De metoder vi använt oss av för att få svar på våra frågor är enkäter och intervjuer. Informanterna som deltog i studien är i åldern 15-16 år. Vi ansåg att det är mycket som händer just i den åldern men ändå att mognaden är på en sådan nivå att kvalitén på denna studie skulle bli bra.

Uppsatsen behandlar några personers upplevelser av att ta emot ett särskilt stöd i skolan, i förhållande till samhällets syn på norm och avvikelse från norm. Undersökningens syfte är att ge en vidgad förståelse, från ett inifrånperspektiv, hur det kan upplevas att ta emot särskilt stöd i skolan samt hur dessa personer upplever omgivningens syn på att de tar emot ett särskilt stöd. Fokus har legat på stigmatiserande konsekvenser av att avvika från norm. Forskningsfrågorna är:? Vilka insatser kan bidra till en känsla av utpekande och/eller uteslutning?? Hur uppfattar elever att ha ett särskilt stöd i skolan?? Hur uppfattar elever med särskilt stöd omgivningens reaktioner?För att uppnå undersökningens syfte har jag valt kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod.

Sverige är ett månkulturellt land där nyanlända elever är ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola där det inte finns någon förberedelseklass. Istället placeras nyanlända elever i en vanlig klass direkt från skolstart. Syftet med uppsatsen är att belysa hur lärare ser på dessa elevers andraspråksutveckling. Andra frågor som berörs är hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsättningar som finns för andraspråksutveckling samt hur lärarnas kompetens att besvara nyanlänas behov ser ut.

Detta examensarbete undersöker pedagogers syn på begreppet "en skola för alla", hur de går tillväga för att realisera begreppet samt implikationerna av detta. Jag har undersökt hur pedagogerna upplever i vilken utsträckning det är en skola för alla, men även hur de arbetar för att individualisera undervisningen samt vilka medel de tror skulle förbättra läromiljön. I examensarbetet ges en översikt över tidigare forskning om en skola för alla, inkludering och exkludering samt information från svenska lagar och styrdokument angående skolan samt internationella lagar. En kvalitativ fenomenografisk intervjumetod användes. Arbetet grundas på intervjuer med åtta grundskolepedagoger, två specialpedagoger samt en rektor, totalt elva informanter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att pedagogerna inte anser att det fullt ut är en skola för alla.

Arbetet är en studie om hur lärarna på en högstadieskola i en skånsk kommun anpassar sin historieundervisning för de elever med en annan kulturell bakgrund. Vi har valt att titta närmare på detta ämne eftersom det står i skolans styrdokument att varje lärare skall sträva efter att eleverna ska förvärva ett historiemedvetande. Vi har valt att undersöka hur historiemedvetande och historiekultur ser ut i skolan och om detta är anpassat till elever med icke-svensk historiekultur. Om inte eleverna från en annan historiekultur får sin historia tillgodosedd i historieundervisningen finns risken att deras historiemedvetande inte fördjupas. Vår tanke är att genom att intervjua lärare på vår intervjuskola som undervisar i historia och fråga dessa vad historiemedvetande betyder för dem, undersöka vad de gör för att tillgodose sina elever som har en icke-svensk historiekultur i sin historieundervisning.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse och insyn i vad kognitiv beteendeterapi- KBT är, och ta reda på om den stökiga skolmiljön som ofta förekommer, kan förbättras med hjälp av KBT. Våra forskningsfrågor behandlar: Vad är kognitiv beteendeterapi? Vilka förutsättningar krävs bland personalen för att arbeta med KBT vid en skola? När kan det vara lämpligt att pedagogerna i skolan använder sig av KBT? Hur använder pedagogerna KBT i skolan. Studien har genomförts genom bearbetning av relevant litteratur. En kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger har genomförts och bearbetats.

Sedan folkskolan införande (och troligtvis ännu tidigare) har föräldrar haft synpunkter på deras barns undervisning i skolan. Politiker och andra styrande inom skolan har också förstått vitsen med föräldraengagemang i de egna barnens lärande som en tillgång för skolan. Sällan eller aldrig har eleverna frågats vad de tycker om föräldraengagemang i slan. I samarbete med en lokal skolstyrelse med föräldramajoritet är detta arbete gjort under vårterminen 2003. Syftet med arbetet är att ta reda på vad eleverna tycker om föräldrarnas engagemang i skolan och i klassrummet.

Syfte med undersökningen är att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på vilka förväntningar och erfarenheter föräldrarna har gällande mötet med deras barns skola. Genom att undersöka detta ur ett föräldraperspektiv så vill vi skapa en förståelse för hur föräldrar tänker och agerar i mötet med deras barns skola och personal. De frågor som undersökningen utgått ifrån är: ?Hur upplever föräldrarna kontakten och samverkan med skolan??, ?Vilka för- och nackdelar ser föräldrarna med samverkan mellan hem och skola??, ?Vilken roll anser föräldrarna att de har i barnens skolgång??, ?Upplever föräldrarna att de ges möjlighet till inflytande i skolan??. Tillvägagångssättet för undersökningen är ett utskick av enkäter till ca 60 barns föräldrar på tre olika skolor i sydvästra Skåne.

Syftet med den här studien är att belysa dansens utformning och betydelse i skolan. Detta med avseende att ta reda på om dansen bör komma in i grundskolans tidigare år för att fånga upp pojkarna och även försöka lyfta fram vilka förutsättningar som krävs för en bra dansundervisning. Syftet är också att kunna förstå och utveckla min egen men förhoppningsvis andra danspedagogers dansundervisning i skolan och vill under studiens gång försöka bilda en uppfattning om hur dansen kan bli mer tillgänglig och intressant även för pojkarna. Den dans som det talas om här är konstnärlig dans, dans som sceniskt uttrycksmedel. Metoden jag använt mig av är kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier. I tidigare forskning har det visat sig att pojkar har en negativ inställning till dansundervisning, när det ordas dans. Men danspedagoger som har undervisat pojkar ser en positiv inställning hos pojkar under själva danslektionen. För att fånga pojkarnas intresse då det gäller dans i skolan så har det i studier visats att det krävs en danspedagog som håller i dansundervisningen, då pojkar och flickor utvecklas olika motoriskt i de tidiga åren och ?attackerar? dans olika krävs det någon utbildat i ämnet som kan lägga upp undervisningen så den anpassas även till pojkarna.

Den här uppsatsen behandlar ämnet traditioner och högtider i skolan, men även hur två skolor arbetar kring traditioner och högtider. Hanteringen av religiösa traditioner i skolan är och har varit ett debatterat ämne då Sverige mer och mer blivit ett mångkulturellt samhälle. Detta innebär att förändringar i skolan sker då den kulturella och religiösa bakgrunden hos eleverna blir mångfaldig. Vi studerar i denna uppsats hur de utvalda skolorna hanterar religionsundervisningen och firandet av högtider med bakgrund i en kristen tradition. Vi granskar också elevers kunskaper om olika religiösa högtider som har sina traditioner i judendomen, kristendomen och islam.

Livsmedelverkets riktlinjer för Bra mat i skolan är det enda styrdokument som finns förskolmåltider. Där beskrivs hur pedagogisk måltid med fördel ska ingå i pedagogernasuppdrag. Studier har dock visat att pedagoger känner sig osäkra i sin roll under måltiden,vilket kan bero på pedagogernas brist på utbildning och kunskap om mat och nutrition. Fråganär hur lärare kan förväntas att agera som förebilder vid måltiden när det inte finns någraofficiella riktlinjer som stöd, eller när det inte finns professionell kunskap om mat ochnutrition?Syftet var att kartlägga pedagogernas syn på sin roll under den pedagogiska måltiden ochvilken inställning de har till denna.

Vårt arbete handlar om skönlitteraturens betydelse i skolan och vilka metoder forskare och pedagoger rekommenderar i litteraturpedagogiskt arbete. Arbetet inleds med styrdokumenten eftersom det är de som anger vilka riktlinjer skolan skall arbeta efter. Därefter tar vi upp vad några forskare och pedagoger anser om skönlitteraturens betydelse i skolan och några metoder de rekommenderar. Vidare följer en empirisk del där vi via intervjuer undersökt verksamma lärares åsikter till skönlitteratur i skolan, samt vilka metoder de rekommenderar i arbetet med detta. Vi har i arbetet fokuserat på åk F-6.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur niondeklassare ser påförhållandet mellan svenskan, engelskan och de främmande språken i skolan.Jag ville belysa elevernas egna funderingar kring vikten av att läsa svenska iskolan och sätta svenskan i förhållande till andra språk, framförallt engelskan.Jag ville också undersöka lärarnas syn på språkpolitik och huruvida denengelska forskaren David Graddols bild av engelskans framtid i boken EnglishNext ligger i linje med elevernas och lärarnas bild. Genom dessa undersökningarhoppades jag kunna säga något om svenskans framtid inom skolan. För attkunna svara på mina frågor genomförde jag intervjuer med niondeklassare frånvästra och centrala Göteborg. Jag intervjuade även språklärare.Jag kunde dra flera intressanta slutsatser av min undersökning. Det var tydligtatt eleverna i skolan från västra Göteborg ansåg att engelskan var det viktigastespråket i skolan medan man i centrala Göteborg ansåg att svenskan var detviktigaste språket.

Vår C-uppsats har varit inriktad på att undersöka etableringen av Alnour International School i Luleå höstterminen 2007. Skolan kommer att vara en internationell skola där eleverna erbjuds undervisning i islamsk kultur, religion och arabiska språk. Syftet var att, ur både ett religiöst och samhällsperspektiv, undersöka hur Alnour beskriver behovet av en internationell friskola och dels vilka argument motståndarna ger mot Alnours etablering. Vi har studerat relevant litteratur, samt tagit del av Lpo 94 och skollagen. Som informationshämtande metod har vi använt oss av kvalitativ fallstudie i form av intervjuer med två personer som är kunniga inom området.

Denna uppsats handlar om lärares tankar och åsikter om läxor. Underlaget är en kvalitativ intervjustudie med lärare på två gymnasieskolor i västra Sverige. Det som undersöks är hur lärare ser på läxor, vad lärare har för åsikter om läxor i förhållande till styrdokumenten samt vilka sociala omständigheter lärarna anser att det kan finnas som påverkar eleven på fritiden när läxan ska göras. Vi kommer att undersöka lärares inställningar till läxor, deras tankar om läxors utformning, samt vilken anledning de som lärare har att ge dem. Denna information jämförs med den tidigare forskningen som består av kända namn som Buell, Kohn, Cooper och Hellsten.