Detta examensarbete handlar om sorgearbete och sorgereaktioner. Arbetet fokuserar på hur det kan vara att mista en lärare och hur man har arbetat kring dennes sjukdom och död. Det handlar också om hur en elev har upplevt mötet med skolan under sin sorgetid efter det att hon mist en förälder. Jag har velat få kunskap om hur barn upplever sorg och hur man bemöter elever i en sorgereaktion. Jag har förutom litteratur använt mig av intervjuer för att få kunskap.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

I skolan arbetar varje dag lärare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta på och kunskap införskaffas krävs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska sträva efter en levande social gemenskap där man känner trygghet. Socialisationsprocessen är den process där individen anpassas efter gruppens och samhällets krav, där ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska också kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som kräver detta.

Detta arbete handlar om stressade barn i skolan. Syftet med detta arbeteär att skapa förståelse för vad som gör barn stressade i skolan och härigenom ge förutsättningar för att kunna hantera de faktorer som skapar denna stress. Denna undersökning är begränsad till tiden kring och under idrottslektionen och härmed är studien inriktad på att klargöra stressen i samband med idrottslektionen.Stress är speciella krav som vår kropp utsätts för. Det finns både positiv och negativ stress och båda är en del av livet. Orsaker till stress hos barn är framförallt föräldrarnas och andras vuxnas förhållningssätt i olika situationer.

Syfte med det här arbetet var att försöka förstå och beskriva vad som definierar mobbning. Vilka är det som mobbar och vilka är det som blir utsatta för mobbningen. Om och hur mobbning påverkar den utsattes lärande och prestationer i skolan. Vad kan skolan göra? Hur arbetar skolor konkret och aktivt för att förebygga mobbning? Den här studien har utförts på fyra skolor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger i skolan tar reda på hur år 6 elevernas välbefinnande i skolan är. Vilka åtgärder använder pedagogerna sig av för att hjälpa de elever som har ett sämre välbefinnande samt hur dokumenteras detta för att eventuellt informera framtida mentorer? Metoden som använts är kvalitativ. Med hjälp av intervjuer har studien byggts på djupet och inte bredden. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av samtal, skriftlig kommunikation och observation för att ta reda på hur eleverna välbefinnande är.

Elever är olika och skolans styrdokument säger att de därför ska bemötas utifrån sina specifika behov och förutsättningar. Vissa elever har svårare än andra att passa in i ett klassrum och leva upp till skolans krav på ordning och reda. Vi har utifrån ett sociokulturellt perspektiv valt att belysa hur elever upplever lärares tillrättavisningar i skolan. Vi har gjort en fallstudie där vi använt oss av enkäter och kvalitativa intervjuer för att belysa detta fenomen utifrån ett elevperspektiv. Vi har intervjuat fem elever, såväl med som utan koncentrationssvårigheter.

Abstract Arbetsart: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 40 Titel: Inte bara en flodvåg? Författare: Sofie Dahlberg & Linda Rudolfsson Handledare: Ann- Sofie Råstam Datum: 2005-12-30 Bakgrund: Vi valde ämnesområdet för att vi anser att kunskap om krishantering i skolan och barns sorgreaktioner saknas i vår utbildning. Är det tabu att prata om kriser, sorg och död i skolan? Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur lärare i skolan bör agera vid krissituationer, som t. ex.

Problem och syfte Det åligger läraren att tillsammans med elev och förälder genomföra ett utvecklings- samtal/termin. Dessa tar tid att planera och genomföra och jag kan ibland uppleva att detta går på rutin. Finns det egentligen tillräckligt med kunskap i skolan om hur utföra dessa på bästa sätt? Vad säger litteratur och forskning om utvecklingssamtalets syfte och innehåll? Syftet med denna uppsats har varit att få kunskap om vad litteraturen säger om utvecklingssamtal och vad en grupp pedagoger har för syn på utvecklingssamtalet. Dessutom ville jag, för att få en utvecklingsinriktning i min uppsats, genom reflektion sätta igång tankar och presentera nya idéer till deltagarna i intervjustudien.

Den här uppsatsen handlar om rektorers syn på socialt arbete i skolan samt hur rektorerna prioriterar detta arbete. Syftet är att klargöra hur socionomer och socialpedagoger arbetar och i vilken utsträckning deras arbete styrs av skolledningen. Jag vill undersöka om skolledare lägger en stor vikt vi det sociala arbetet inom skolan, och hur rektorer upplever att förhållandet mellan socionomers och socialpedagogers och andra professioner inom skolan ser ut. Mina frågeställningar är följande: 1) Vad kännetecknar rektorers syn på socialt arbete i skolan? 2) Hur högt prioriteras detta arbetsfält av rektorer inom den svenska skolan?.

The subject of this master thesis is the school library and how we find its potential unutilized. We look at this problem in connection to the democratic assignment that the Swedish school has. The purpose is to elucidate what the democratic assignment consists of and to establish the role that the school library ought to have in this assignment. To describe the democratic assignment we examine and interpret the documents that regulate school and library activities today, including UNESCO/IFLA School Library Manifesto and United Nations Convention on the Rights of the Child. We use critical ideology analysis because we consider democracy to be a sort of ideology and have a critical view of how the school library is used or rather not used in school.

Studiens syfte är att enligt pedagogernas uppfattningar belysa och analysera högpresterande barns situation i ?en skola för alla?, samt ta reda på hur pedagoger bemöter högpresterande barn och vad pedagoger anser motiverar och utmanar barnens utveckling och lärande. Bakgrunden lyfter fram ämnesområdet med utgångspunkt i historia, internationella perspektiv, styrdokument och problematiken i den svenska skolan. Metoderna vi valt att använda är enkäter och intervjuer som vi sedan bearbetat och sammanfattat. Undersökningen genomfördes under två veckors tid, då vi först lämnade ut sexton enkäter till pedagoger på olika skolor och utifrån dessa lottade vi fram fem pedagoger inför intervjuerna.

LinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap  Arbetets art: Examensarbete, 15 hp                                     LärarprogrammetTitel: Skolk på gymnasienivå ? varför då?                                                                Författare: Annika Jörbrink-Svensson        Handledare: Yvonne Berneke                     ABSTRAKT Skolverket (2009) har de senaste åren uppmärksammat den stora ogiltiga frånvaron i skolan. Efter att ha arbetat som lärare i snart femton år inom yrkesförberedande program på gymnasieskolan har jag märkt att tendensen av skolk bland eleverna har ökat. Jag har länge ställt mig frågan vad orsakerna är till att eleverna stannar hemma från lektioner, eller bara driver omkring i korridorerna istället för att delta i undervisningen? Syftet med den här studien är att i kvalitativa intervjuer ta reda på varför elever skolkar från en frivillig skolform.

Stricker, S & Klint, L (2010) Barns tankar om sitt framtida yrke och vad som är viktigt i skolan. En studie i barns tankar om framtidsyrke, vad de tycker är viktigt i skolan och om boendemiljön påverkar deras val. Malmö: lärarutbildningen: Malmö högskola. Examensarbetet behandlar barns tankar om sina framtida yrken, vad de tycker är viktigt i skolan samt om boendemiljön påverkar deras val. Syftet med undersökningen är att belysa elevernas tankar kring detta. De frågeställningar vi utgått ifrån är: Vilka yrken tänker sig de intervjuade eleverna i framtiden? Vad är viktigt i skolan för dessa elever? Kan vi se olika mönster i svaren beroende på bostadsområde. Metoden som vi använt i ovanstående undersökning är kvalitativa intervjuer av 12 elever i årskurs 5 på två olika skolor.

Föreliggande uppsats är en fenomenologisk studie som syftar till att undersöka hur ett urval elever och föräldrar upplevt att beslutet kring ett extra år i skolan gått till, om de upplevt sig delaktiga, samt hur de anser att de extra året påverkat eleven ämnesmässigt, kamratmässigt och känslomässigt. Studien är genomförd via kvalitativa ostrukturerade intervjuer där totalt fyra elevers och två föräldrars livsberättelser fått ta form. Dessa livsberättelser har sedan analyserats narrativt med avsikt att finna svar på studiens frågeställningar samt även utifrån avsikt att finna underliggande framträdande teman. Studiens resultat visar att ett extra år i skolan kan vara lyckosamt om elever och föräldrar upplever sig delaktiga i beslutet, om eleven endast har svårt med ett eller ett fåtal ämnen i skolan samt om hela elevens sociala situation beaktas, inklusive kamratrelationer. Om eleven inte upplever sig varit delaktig i beslutet och om eleven dessutom har flera svårigheter i skolan tyder studien på att ett extra år i skolan kan vara negativt, och att det extra året då kan leda till en negativ påverkan på självkänslan och kamratrelationer, något som i sin tur kan leda till att eleven projicerar sin ilska och besvikelse på skola och lärare..