Syftet med vårt examensarbete är undersöka generella utbildningskrav på personliga assistenter. Vi vill också få en ökad förståelse för hur assistenternas arbetsförhållanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi är intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns på ämnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som är berörda av ämnet framför. För att få svar på våra frågeställningar användes en litteraturstudie och genom innehållsanalys och sekundäranalys jämför vi de olika åsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjälp av vår litteraturstudie möjlighet besvara följande frågeställningar; Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut på personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i så fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhållanden ut? Teorierna vi utgår ifrån är: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens.

Intresset för och konsumtionen av vin har ökat markant i Sverige under de senaste åren. Vinproducenter och vindistrubutörer upplever dock svårigheter med att differentiera sig bland andra vinmärken och skapa kundlojalitet. Att förstå vinkonsumenters köpbeteende är av vikt för marknadsföring av vin och därför av intresse att studera. Syftet med uppsatsen är att kvalitativt undersöka vinkonsumenters upplevelser och erfarenheter vid köp av vin. Detta för att öka förståelsen för vilka faktorer som är centrala i valet av vin.

Bakgrund: Sömnen har stor betydelse för återhämtning vid sjukdom och bevarande av god hälsa. Många gånger skiljer sig vårdmiljön från patienternas normala omvärld och möjligheten för inlagda patienter att påverka sin sovsituation är ofta liten.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de faktorer som vuxna patienter upplever som störande för sömnen under sjukhusvistelsen.Metod: Litteraturstudien som genomfördes grundades på tolv utvalda vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: Studien visade att det fanns flera olika faktorer som patienterna upplevde som störande för sömnen under sjukhusvistelsen. Det visade sig även förekomma delade meningar kring hur mycket sömnen påverkats utav vistelsen på sjukhus. De faktorer som identifierades som störande för sömnen presenteras under följande kategorier: medicinska faktorer, omvårdnad & sjuksköterske faktorer, omgivningsfaktorer och personliga faktorer.Slutsats: Denna studie visar att den verksamhet som bedrivs idag och de bestämmelser som styr vården bidrar till att patienter upplever svårigheter att sova under sjukhusvistelsen.

Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny värdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna på en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framträder iprocessen, och hur dessa mönster påverkar myndighetens möjligheter att uppnå sina mål med att skapavärdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av värdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av värdegrunden innebäratt den utvecklas från att vara en samling personliga ståndpunkter hos några av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehåller myndighetens officiella ståndpunkt. Ökad abstraktioninnebär att värdegrundens innehåll gått från uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om känslor och värderingar som medarbetaren ska känna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag främst diskuterarär att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till värdegrunden, eftersom var och en själv måstetolka värdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt är obligatoriskt att användasig av dem i sitt arbete.

Bakgrund: Att få ett positivt svar på hiv-test är, enligt tidigare studier, en mycket stressande upplevelse. Detta påverkar individen både på det psykologiska och sociala planet. Sjuksköterskan blir ofta samtalspartnern i dessa sammanhang och bör ha ett professionellt förhållningssätt i sitt bemötande med den hiv-smittade patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor, som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med patienter med hiv-smitta, uppfattar det egna bemötandet. metod: Instervjustudien byggde på fyra djupgående intervjuer med sjuksköterskor på en infektionsklinik.

Syftet med vår studie är att skapa en handledning för pedagoger om hur det går att påbörja ett arbete med hbt-frågor i skolan då vi idag lever i ett samhälle där diskriminering, kränkningar och homofobi samexisterar med toleransen av samkönade äktenskap, könsbyten samt hbt-frågor. Det är denna paradox vi valt att belysa och utgå ifrån i vår studie. Vår frågeställning är följande: På vilket sätt kan pedagoger påbörja ett arbete med hbt-frågor för att främja visionen om en skola för alla? Litteraturgenomgången beskriver vad tidigare forskning och artiklar säger om lärarens roll kring hbt-frågor i skolan och om hur klimatet kring dessa frågor är samt vad skollag och styrdokument påvisar. Vi presenterar normkritisk pedagogik som en teoretisk utgångspunkt för hur pedagoger kan arbeta med ett hbt-perspektiv i undervisningen. I vår studie har vi valt att använda oss av textanalys som metod för att få fram ett resultat gällande vår frågeställning. Vi har analyserat metodmaterial för ett arbete med hbt-frågor riktade till pedagoger.

I denna studie används en kvantitativ metod i form av enkätstudie som är till för att ta reda på karaktärsämneslärares och kärnämneslärares undervisningsmetoder. Studien har genomförts på gymnasieskolan där författarna arbetar. För att få ut mer av enkätmetoden så ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar på varje fråga. Syftet med studien var att ta reda på eventuella skillnader och likheter mellan karaktärsämneslärarna och kärnämneslärarna på skolan. I litteraturgenomgången redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhållanden som styr inlärningen och olika undervisningsmetoder.

 Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna.

Titel: Fastighetsunderhåll ? det strategiska arbetet med underhållsplaner i fastighetsföretag. Syfte: Syftet med denna undersökning är att utreda och analysera det strategiska arbetet med underhållsplaner hos stora privata och kommunala fastighetsföretag. Metod: Litteratur inom ämnesområdet har studerats för att sedan kunna analysera den insamlade empiriska datan utifrån olika teoretiska utgångspunkter. En representant från ett företag som tar fram underhållsplaner för fastighetsägare intervjuades, detta för att öka förståelsen i ämnet fastighetsunderhåll och underhållsplaner. För att samla in empirisk data har en kvalitativ metod använts. Intervjuer har gjorts med tre representanter från kommunala fastighetsföretag samt med tre representanter från privata fastighetsföretag. Slutsats: Arbetet med underhållsplaner skiljer sig en hel del mellan olika företag.

Syftet med denna studie var att studera hur förskollärare organiserar verksamheten för att ge utrymme till barns egna planer. För att forska kring detta utgick studien från ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med 4 förskollärare. Studien hade en fenomenografisk ansats. Kopplat till vår undersökning har vi använt oss av läroplanen för förskolan och litteraturstudier. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar att barns lär sig genom socialt samspel, genom att göra samt när lärande är lustfyllt och meningsfullt där förskollärarnas roll i lärande är att vara handledare, medforskare, tillåtande och möjliggörande.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en allvarlig psykisk sjukdom som främst drabbar unga kvinnor. Till följd av extrem matvägran och ökat behov av motion svälter sig dessa individer och får allvarliga rubbningar i flertalet organsystem. Syfte: Metod: Studien baseras på en kvalitativ studie med en narrativ ansats, där fem stycken självbiografier har sammanställts enligt narrativitetsanalys av Dahlborg- Lyckhage (2012). Resultat: Resultatet formas utifrån tre kategorier, (1) Att inte hitta sig själv i sin sjukdom, (2) Känna maktlöshet när ångesten styr, (3) Ta paus från anorexin och våga vara sig själv. Diskussion: Tonåren är en tid då identiteten formas och steget ifrån att ha varit barn till att bli vuxen ökar, vilket kan ha en bidragande orsak till att AN utvecklas.

I dagens hårda konkurrens blir det allt viktigare för organisationer att koncentrera sig på sina kärnkompetenser och minska sina kostnader. Detta kan göras genom outsourcing som har blivit en allt mer utbredd företeelse bland organisationer. Intressant är att relativt lite uppmärksamhet har ägnats åt relationerna mellan organisationer och leverantörer och hur organisationer kan styra och kontrollera dessa relationer. Den existerande litteraturen idag behandlar främst relationerna inom en organisation och inte mellan organisationer. Vi har därför valt att studera den eventuella problematik en organisation upplever när de styr sina outsourcade funktioner.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka huruvida lärares intention vid filmvisning överensstämmer med elevernas reception av samma film. Om dessa två faktorer inte överensstämde, ville vi även titta närmare på vad det var som styrde efterarbetet av filmvisningen: lärarens intention eller elevernas reception? Dessutom ville vi undersöka om det var någon skillnad på elevernas reception om läraren innan filmvisningen antingen berättade respektive inte berättade om filmen eller gav respektive inte gav anvisningar om vad de skulle titta på i filmen. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervju med en lärare, observationer under filmen, enkäter i anslutning till filmen och observationer av lärarens eftersamtal med eleverna. Resultatet av vår studie visade att elevernas och lärarens reception av en och samma film divergerar men att det är lärarens intention som främst styr efterarbetet.

Abstract This report is our bachelor thesis. Our work has taken place at a galvanising company in Sölvesborg. The company faced major changes, of which one was a computerisation process. The new system could involve changes in work practice and in specific tasks, affecting the workers. If the coming system was to support work, from the production personnel?s perspective, we felt a legitimate participation in the development and design of the future work practice, was a requirement that was not met. During our ethnographical studies we noted that conflicts arose between production and administrative -personnel.

Vi har med detta magisterexamensarbete avsett att belysa outsourcingens roll i och med en allt mer nätverksliknande organisationsform och hur L M Ericsson styr de stora organisationsmönster som blir kontentan av dessa utläggningar. Genom teorier angående outsourcingens karaktäristika, imaginära organisationer och med Simons ekonomistyrningsteorier som utgångspunkt har vi försökt skapa oss en bild av vår frågeställning. Denna har vi sedan testat empiriskt genom att göra en fallstudie i L M Ericsson som har genomfört dessa förändringar i så pass stor omfattning och under sådan tid att det gjort det möjligt att få ut resultat som är gångbara i andra fall och företag som funderat på eller genomfört liknande omstruktureringar. Den analys som följt av teori och empiri har bland annat gett oss slutsatsen att styrningen av leverantörer och outsourcingpartners många gånger är de samma oavsett om de ses som ?köp-sälj? relationer eller djupare allianser.