Sök:

Sökresultat:

1714 Uppsatser om Styr- och mätutrustning - Sida 26 av 115

Organisationsengagemang och sjÀlvskattad produktivitet : Betydelsen av engagerade medarbetare

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och kÀnsloarbete ömsesidigt pÄverkar varandra. För att uppnÄ vÄrt syfte togs följande frÄgestÀllningar fram: Vilka Àr respondenternas upplevda och förvÀntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och kÀnsloarbete i förhÄllande till ledarstilar?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav Ätta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent frÄn ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jÀmföra med vad ledningen anser.

KoppargÄrden - en analys av den lokala problembilden i KoppargÄrden utifrÄn ett social desorganisationsperspektiv

Efter mycket rapportering i media och omnÀmning i polisens rapport gÀllande omrÄden dÀr kriminella nÀtverk styr, fanns ett intresse att analysera och förklara problembilden i KoppargÄrden. Studien har genom statistik och semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder i dagens KoppargÄrden. Resultaten har analyserats utifrÄn teorin om social desorganisation. Studiens resultat visar att flertalet av de beskrivna problembilderna i dagens KoppargÄrden kan kopplas till teorin om social desorganisations. LÄg socioekonomisk status, heterogen befolkningssammansÀttning, hög befolkningsomflyttning Àr faktorer som stÀmmer in pÄ KoppargÄrden.

Tyst i klassen, nu rÀknar vi! : En studie av muntlig kommunikation under matematiklektioner

De senaste Ären har det författats ett flertal rapporter som visar att svenska elevers kunskaper i matematik sjunker.  Som en följd av det har klassrummet varit i blickfÄnget för att studera kommunikationen mellan pedagoger och elever under matematiklektioner. Syftet med föreliggande studie var att ge ytterligare en pusselbit till den bilden, genom att beskriva hur kommunikationen gestaltas under tvÄ lektioner. Den epistemologiska synen grundar sig i det sociokulturella perspektivet och studien genomfördes med inspiration av en socialkonstruktionistisk inriktning. Empiri har samlats in genom videoinspelade observationer och för att ge ytterligare tyngd i studien, intervjuades Àven de tvÄ klasslÀrarna. Urvalet av klasserna skedde genom ett kombinerat strategiskt- och bekvÀmlighetsurval.  Resultatet visar att den muntliga kommunikationen kan gestaltas pÄ olika sÀtt och att det Àr lÀrarna i egenskap av pedagogiska ledare som styr hur den utformas.

Men vÀnta nu, hur fÄr vi bete oss egentligen? - Ett utvecklingsarbete dÀr traditionella könsmönster utmanas.

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och syftar till att utveckla ett jÀmstÀlldhetsarbete i förskola och skola. Vi upplever att barns handlingar begrÀnsas av stereotypa könsuppfattningar och dÀrför har vi i vÄr studie intagit ett genusperspektiv. Med leken som metod har vi skapat förutsÀttningar för att ge barnen fler valmöjligheter till utveckling och lÀrande. Samlek, gemensamma lekÀventyr och fokus pÄ den fysiska miljön har varit vÄr strategi i utvecklingsarbetet.Resultatet av vÄr studie Àr att utvecklingen handlar frÀmst om oss sjÀlva som forskande lÀrare, att det Àr vi som skapar nya möjligheter eller sÀtter hinder. Vi fann att arbetet med jÀmstÀlldhet inte Àr enkelt eftersom det ligger hos den enskilda individen att tolka lÀroplanens formulering av att bryta traditionella könsmönster.

Förskolans inomhusmiljö - den tredje pedagogen

BakgrundI den presenterade bakgrunden beskrivs den fysiska inomhusmiljön och dess pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande. Den teoretiska ramen utgÄr frÄn Vygotskijs och SÀljös socio-kulturella perspektiv som redogör för att barnet lÀr i samspel med sin omgivning.SyfteVi undersöker pedagogers uppfattningar och beskrivningar om den egna förskolans fysiska inomhusmiljö, och hur planlösningen styr pedagogernas förutsÀttningar att förÀndra miljön.MetodStudien grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Intervju och observation Àr de redskap som anvÀnts. I intervjuerna ingÄr tre pilotintervjuer och fem respondenter intervjuades dÀrefter pÄ de tvÄ förskolorna som ingÄr i studien. Analysen inspireras av den fenomenografiska analysen.ResultatResultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med sin fysiska inomhusmiljö men önskar att de fick mer kompetensutveckling inom Àmnet, de önskar Àven att de fick större resurser att röra sig med.

Helikoptern som sjuktransport : Hur har utvecklingen av MEDEVAC (sjuktransport) sett ut i den moderna krigfo?ringen och i milita?rteorin med exemplen Vietnam och dagens Afghanistan

Helikoptern som sjuktransport Ă€r ett vĂ€l beprövat system. Dess förmĂ„ga att landa och starta pĂ„ nĂ€stintill vilka platser som helts gör den mycket lĂ€mplig för denna typ av arbete. Även om förmĂ„gan funnits i nĂ€stan 50 Ă„r Ă€r teoribildningen kring MEDEVAC bristande. I arbetet kommer helikopterns anvĂ€ndande som MEDEVAC-­?resurs under Vietnamkriget och Afghanistankriget att analyseras.

Hur anpassar pedagoger verksamheten i förskolan efter barn i behov av sÀrskilt stöd?

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ om och hur pedagoger anpassar verksamheten i förskolan efter barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Relevant tidigare forskning samt teorier har lagts fram och anvÀnts i analys av enkÀter. Vi valde att göra en enkÀtundersökning med tio förskolechefer och 20 pedagoger. Vad vi har kommit fram till Àr att en del av respondenterna tycker att en diagnos pÄverkar resurstilldelningen medan andra tycker att en diagnos inte spelar roll. Miljön anpassas pÄ diverse sÀtt efter barnens behov, samt ett ekonomiskt perspektiv och ett pedagogiskt perspektiv Àr synligt vad gÀller ansökan om resurser.

Under fyra decenniers val mot gymnasieskolan/During four decades of choice to the upper secondary level

Syftet i detta examensarbete var att finna förĂ€ndringar i ungdomars val i Östersund inför gymnasievalet under fyra decennier utifrĂ„n samhĂ€llets och skolans förĂ€ndring under denna period. Vad som pĂ„verkat deras val, och vad som styr deras val. Det har skett en viss förĂ€ndringsattityd inför gymnasievalet. Ungdomar idag Ă€r vĂ€l medvetna om sitt livslĂ„nga lĂ€rande, de vĂ€ljer utifrĂ„n sig sjĂ€lva. FrĂ„n början har ungdomarnas val inför gymnasiet pĂ„verkats utifrĂ„n vilken samhĂ€llsklass de kommit ifrĂ„n och resultatet har dĂ„ blivit det klassiska mönstret, de ungdomar frĂ„n de högre samhĂ€llsklasserna vĂ€ljer högre utbildning medan ungdomar frĂ„n de lĂ€gre samhĂ€llsklasserna vĂ€ljer den kortare varianten av utbildning.

Hur mycket "mjölk" ska det vara i mjölken, och hur styr vi det?

In most countries, the dairy industry focuses on the volume of milk produced instead of its composition. This results in a high content of water and a lower proportion of fat and protein. A high proportion of water is not desirable when processing the milk into various dairy products like cheese, cream and milk powder. High water content also increases the costs for transport and storage, and also an unnecessary, albeit marginal, strains on the world?s water reservoir.

Styrning och organisering av skolm?ltidsverksamheten i Sveriges kommuner

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att bidra med kunskap om hur svenska kommuner styr och organiserar den offentliga m?ltiden med s?rskilt fokus p? skolm?ltidsverksamheter f?r att uppfylla Livsmedelsverkets nationella riktlinjer f?r m?ltider i skolan. Teori: Institutionell teori och f?ljande begrepp anv?nds normer och regler, isomorfism, legitimitet, institutionellt tryckt samt institutionella logiker (multiple institutional logics). Metod: Studien bygger p? en kvalitativ dokumentstudie d?r m?ltidsdokument fr?n 37 kommuner samt tre kartl?ggningar fr?n Livsmedelsverket analyserades.

RÀttsÀkerhet för demenssjuka inom Àldreomsorgen

Vid utsÀndning av personal Àr det vanligt att arbetsgivare anvÀnder sig av nettolöneavtal för att undvika att personalen sÀger nej till en utsÀndning av ekonomiska skÀl. Genom att garanteras en nettolön blir skattesatsen i det land som utsÀndningen sker till betydelselös för den utsÀnde. Detta beroende pÄ att den utsÀnde fÄr det belopp den har blivit lovad och inte mer eller mindre oavsett vilket land personen sÀnds ut till. NÀr arbetsgivaren Ätar sig att betala den skatt som belöper pÄ inkomsten uppkommer en skatteförmÄn i form av fri skatt.Syftet med uppsatsen Àr att klargöra rÀttslÀget nÀr det gÀller förmÄn av fri skatt. Eftersom utrycklig reglering i lag saknas inleds uppsatsen med de allmÀnna principer som styr svensk skatterÀtt.

Företagsobligationers yield spread

Syftet med uppsatsen Àr att skapa en modell som kan förklara yield spread hos företagsobligationer. För att fÄ en modell som nÀra Äterspeglar verkligheten inkluderas bÄde företagsspecifika och makroekonomiska faktorer. Vi utgÄr frÄn en kvantitativ studie och tillÀmpat en multipel regression pÄ paneldata innehÄllande 24 bolag för att förklara yield spread hos företagsobligationer. Den teoretiska referensramen bestÄr av forskningsartiklar frÄn frÀmst USA men Àven Europa som behandlar riskkomponenter hos yield spread. Empirin Àr kvartalsvis redovisnings- och handelsdata under tidsperioden 2001-2005 som samlas in frÄn finansiella databaser och behandlas med regressioner.

Ensemblespel pÄ högstadiet: en kvalitativ studie av verksamma
musiklÀrares erfarenheter




I detta arbete har jag undersökt vilka erfarenheter fyra verksamma musiklÀrare pÄ grundskolans högstadium har av att jobba med ensemblespel i undervisningen. Syftet var att ta reda pÄ vilka erfarenheter de har av ensembleundervisning i allmÀnhet, samt vilka förutsÀttningar de anser att arbetsmetoden krÀver. Jag ville Àven veta hur informanterna sÄg pÄ skillnader i kunskapsnivÄer hos elever, hur detta pÄverkade undervisningen samt vilka metoder de anvÀnde för att anpassa undervisningen till alla elever. Resultatet jag har kommit fram till visar att de intervjuade lÀrarna har en positiv syn pÄ ensembleundervisning. Faktorer som styr undervisningen Àr styrdokument, gruppstorlekar, tidsramar, lokaler och utrustning.

Hur HR chefer inom turismföretag vÀrderar högskoleutbildning i sin rekrytering

Turismutbildningar pÄ högskolenivÄ har vÀxt fram som ett resultat av att förstÀrka kompetensförsörjningen och konkurrenskraften inom turistbranschen. Studien undersöker hur HR chefer inom turismrelaterade företag vÀrderar högskoleutbildning i sin rekryteringsprocess. UtifrÄn en hermeneutisk analysmetod Àr mÄlet med studien Àven att fÄ inblick i chefernas uppfattning kring utbildnings och kompetensbehovet i deras bransch idag.Uppsatsens empiriska resultat utgörs av fyra kvalitativa intervjuer med HR chefer frÄn resebranschen respektive mötesbranschen. En femte intervju utfördes Àven med en forskare frÄn Etour som ett viktigt kunskapsbidrag. Resultatet som styr vÀrderingen av en akademisk examen i rekryteringsprocessen avgörs av tjÀnst och position.

Gymnasieskolans mediekompetens : En studie i hur ett urval lÀromedel behandlar mediekompetens i kursen svenska 1

Eftersom vi lever i ett samhÀlle dÀr informationen flödar, Àr det svÄrt att veta hur man ska sÄlla bland all information. Hur ska man veta vilka kÀllor som Àr trovÀrdiga och vad som Àr sant? I gymnasieskolans lÀroplan finns direktiv att elever ska ges möjlighet att utveckla dessa fÀrdigheter, som i denna uppsats kallas mediekompetens.Syftet med detta arbete Àr att undersöka om tvÄ lÀroböcker i svenska ger tillrÀckligt med stöd för lÀrare och elever i sitt arbete att utveckla en mediekompetens. Metoden för arbetet har i huvudsak varit jÀmförelser mellan Skolverkets kursmÄl i svenska 1 och innehÄllet i de tvÄ lÀroböckerna.Enligt min tolkning av resultatet kommer jag fram till att innehÄllet i bÄda böckerna stÀmmer ganska vÀl överens med kursmÄlen med endast nÄgra fÄ undantag. Den nyare boken av de tvÄ lÀroböckerna Àr nÄgot utförligare i sina beskrivningar och behandlar medier som en större helhet och förklarar tydligare de bakomliggande mekanismer som styr mediernas innehÄll..

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->