Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har frÀmst gjorts genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de tvÄ huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehÄller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men Àven sÄdant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar omrÄden som lÀsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc.

Idag a?r invasiv koronarangiografi (IKA) fo?rstahandsmetoden fo?r att hitta och a?tga?rda stenoser i hja?rtats kranska?rl. En alternativ underso?kning och en relativt ny metod a?r datortomografisk koronarangiografi (DTKA). Kranska?rl har tidigare varit sva?ra att avbilda med datortomografi (DT), men tack vare den snabba tekniska utvecklingen inom DT bo?rjar metoden bli allt mer vanlig, eftersom den a?r icke-invasiv och kan ge patienten mindre stra?ldos a?n IKA.

Syftet med detta examensarbete Àr att genom idéanalys fÄ en bild av hur meningserbjudandet avseende medborgarfostran i fyra lÀroböcker idag ser ut för yrkes- respektive studieförberedande gymnasieprogram som lÀser 50 respektive 100 poÀng samhÀllskunskap. Detta görs genom att undersöka vilka av Englunds tre medborgerliga utbildningskonceptioner som Äterfinns. Varje konception innebÀr olika sorters medborgarfostran och dÀrmed ocksÄ olika meningserbjudanden. HuvudfrÄgestÀllningen för uppsatsen Àr: Vilka tÀnkbara meningserbjudanden nÀr det gÀller medborgarfostran kan utlÀsas av innehÄllet i de nÀmnda lÀroböckerna utkomna i samband med GY11 för studie- respektive yrkesförberedande program? Metoden för att undersöka dessa fyra böcker, tvÄ frÄn vardera inriktningen, Àr en idéanalys i vilken Englunds tre utbildningskonceptioner anvÀnds.

Denna studies syfte framkom ur en reaktion mot det sĂ„ kallade, fria valet, till gymnasiet. Tidigare forskning inom omrĂ„det har visat att gymnasievalet, samt andra val i livet inte Ă€r helt fritt, pĂ„ grund av att de finns en mĂ€ngd faktorer som gör att valet blir kantat av kompromisser och ett uppvaknande av synen pĂ„ sina egna begrĂ€nsningar. Detta Ă€r Ă€ven nĂ„got som framkommit i denna studie. Studiens syfte har varit att försöka fĂ„ en uppfattning om vilken pĂ„verkan externa faktorer har pĂ„ gymnasievalet och framtidstankar för elever i niondeklass. Även försöka urskilja i hur stor utstrĂ€ckning eleverna i undersökningen gör kompromissval till gymnasiet. Undersökningen har genomförts pĂ„ tvĂ„ orter som skiljer sig i uppvĂ€xtvillkor, detta för att kunna ha ett jĂ€mförandeperspektiv mellan en storstad och ett mindre samhĂ€lle (landsbygdsort), för att fĂ„ en inblick i om tankar om gymnasievalet skiljer sig mellan individer i dessa samhĂ€llen. De teoretiska begrepp som anvĂ€nds i studien syfte berör individers handlingsutrymme, deras nedĂ€rvda kompetenser och deras sĂ€tt att tĂ€nka och agera i sin omvĂ€rld. För att utvinna en generell redogörelse över hur eleverna i undersökningen tĂ€nker kring gymnasievalet och sin framtid anvĂ€ndes en kvantitativ undersökning i form av enkĂ€ter som delades ut pĂ„ en högstadieskola i den stora staden och en högstadieskola i det mindre samhĂ€llet. Resultatet av undersökningen visade att externa faktorer har stor pĂ„verkan i hur eleverna tĂ€nker om gymnasievalet och framtiden.

SAMMANFATTNING NÀr vÄra elever Àr i femtonÄrsÄldern stÀlls de inför ett beslut som sannolikt kommer att fÄ konsekvenser för dem under en mycket lÄng tid. Det Àr nu dags att vÀlja ett gymnasieprogram dÀr de ska tillbringa de kommande tre Ären. Under dessa Är kommer i hög grad deras identitet att formas och gymnasieutbildningen ska ge en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriÀr. Valet som de gör till gymnasiet kan dÀrför ses som ett mycket viktigt val för vad dessa unga mÀnniskor har tÀnkt med sitt fortsatta yrkes liv. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar eleverna nÀr de ska vÀlja ett gymnasieprogram, som lÀrare pÄ fordonsprogrammet uppfattar jag det som att vi fÄr elever som inte Àr intresserade av fordon till vÄrt program. Vad Àr det egentligen som pÄverkar eleverna nÀr de gör sina val, Àr det reklam eller vÄrt stora medieutbud, har förÀldrarnas yrkesval nÄgon pÄverkan eller kanske kamraterna frÄn den gamla skolan? Med detta i tankarna genomförde jag mina intervjuer med följande frÄgestÀllning.

1990-talet med sina ?krisÄr? satte djupa spÄr i Sveriges samhÀllsutveckling och vÄra ungdomar som Àr en ytterst konjunkturkÀnslig grupp har blivit sÀrskilt drabbade, inte minst nÀr det gÀller möjligheten att kunna försörja sig sjÀlva. Till detta kommer utvecklingen av nya ungdomskulturer som stÀller vÄra traditionella synsÀtt pÄ levnadssÀtt och karriÀr mot vÀggen. Syftet med min undersökning var att fÄ veta om elever pÄ tre yrkesförberedande gymnasieprogram utifrÄn sina program och genom sina föresatser och strategier kan möta villkoren pÄ arbetsmarknaden. Jag har, för att ge undersökningen en problembakgrund, tagit hjÀlp av tidigare undersökningar, rent informationsmaterial och aktuell statistik. Detta för att fÄ reda pÄ vilka attityder och vÀrderingar ungdomar har i förhÄllande till arbetslivet, vilka villkor och prognoser som vÀntar eleverna inom de olika yrkesgenrerna och till sist vad som kan pÄverka att de eventuellt blir arbetslösa. För att gÄ pÄ djupet kring vilka grundlÀggande villkor som kan ligga bakom elevernas handlingssÀtt och strategier inför arbetslivet, sÄ har jag i mina teoretiska perspektiv anvÀnt bÄde sociologiska och socialpsykologiska teser. Jag har utifrÄn ovanstÄende bakgrund, och utifrÄn en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning, tagit reda pÄ hur sammanlagt 45 elever pÄ Barn- och fritidsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet och OmvÄrdnadsprogrammet navigerar inför sina kommande arbetsliv, vilka erfarenheter och förutsÀttningar de har och om de dÀrigenom kan anses vara beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad, dÄ frÀmst utifrÄn sina utbildningsomrÄden. Efter att resultatet var sammanstÀllt och analyserat sÄ kan jag, mycket pÄ grund av den gynnsamma utveckling som Sverige för tillfÀllet (ht-2006) befinner sig i, generellt och med stor sannolikhet slÄ fast att eleverna, med vissa skillnader utifrÄn sina program, i det stora hela Àr beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad..

BakgrundI denna intervjustudie har tvÄ olika elevgrupper intervjuats, en vid det estetiska programmet och en vid det samhÀllsvetenskapliga programmet. SamhÀllsvetenskapliga programmet Àr till största delen teoretiskt och tÀnkt att förbereda eleven för högre studier. Medan det estetiska programmet utöver teori Àven innehÄller en praktisk fördjupning i teater, musik, dans eller bild. Valet till det estetiska programmet baserar sig pÄ intresse. Eleverna som vÀljer det samhÀllsvetenskapliga programmet Àr instÀllda pÄ att studera vidare vid högskola/universitet.

VÄr avsikt med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka vad som styr ungdomars val avgymnasieprogram i Ärskurs nio. Efter nioÄrig grundskola ska ungdomarna göra ett val sommed all sÀkerhet kommer att pÄverka deras nÀrmaste framtid. Vilka faktorer det Àr som styrvalet vet vi inte, men vi Àr övertygade om att det inte enbart Àr intresset för det framtida yrketsom styr valet av gymnasieutbildning. I den hÀr undersökningen har vi anvÀnt oss kvantitativaen metod för att komma fram till vÄrt syfte. Undersökningen har utförts pÄ fyrayrkesförberedande program med hjÀlp av enkÀter.

AudioApps a?r ett fo?retag som tillverkar mobilapplikationer till bland annat museer och gallerier. Deras fo?retagside? a?r att go?ra museibeso?k roligare fo?r beso?kare genom mobila audioguider. I den ha?r underso?kningen studeras utvecklingen av en sa?dan tja?nst som tagits fram fo?r Nationalmuseum, ett av Sveriges ledande museer.

VÄrt examensarbete bygger pÄ en gruppvÀgledningsomgÄng som vi genomförde hösten 2005 med en grupp av sex elever som dÄ gick i nionde klass och var pÄ vÀg att vÀlja till gymnasiet. Syftet med examensarbetet var att undersöka om gruppvÀgledningen hjÀlpte eleverna inför gymnasievalet. Med detta avsÄg vi att titta pÄ om deras kunskap om sig sjÀlva och sÀkerheten inför deras val till gymnasiet hade ökat med hjÀlp av gruppvÀgledningen. Vi intervjuade Àven en grupp elever, som inte hade fÄtt gruppvÀgledning (referensgruppen), för att kunna jÀmföra resultaten. Vi valde att slumpmÀssigt frÄga ut klasskamrater till vÄr grupp som vi visste inte hade fÄtt nÄgon gruppvÀgledning i nian. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod baserat pÄ personliga intervjuer, dÀr vi har intervjuat de sex elever som vi hade i vÄr gruppvÀgledning och sex andra elever som inte har fÄtt nÄgon gruppvÀgledning (referensgrupp).

SAMMANFATTNING: LÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi - En studie om hur elever inom de gymnasiala yrkesförberedande programmen med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi upplever sin studiesituation. Uppsatsen Àr ett resultat av vÄr undersökning gÀllande vad begreppet dyslexi innebÀr, tidigare och nuvarande forskning inom omrÄdet, hur gymnasieelever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi upplever sin studiesituation samt hur lÀrarna anpassar sin undervisning för elever med dessa svÄrigheter. Vi har Àven undersökt om elever och lÀrare har kÀnnedom om de kompensatoriska hjÀlpmedel som finns till deras förfogande pÄ ett gymnasialt yrkesförberedande program i en gymnasieskola i Sverige..

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad eleverna anser viktigt i Àmnet idrott och hÀlsa i gymnasiet nu och i framtiden. För att undersöka detta delades reflektionsunderlag ut till elever i fyra klasser. En utav dessa klasser tillhörde idrottsprogrammet, det urvalet gjordes för att se om det finns nÄgon skillnad mellan de som lÀser ett idrottsprogram och de som lÀser ett ?vanligt gymnasieprogram. För ge ytterligare djup till uppsatsen anvÀnds socialisation och habitus samt teorin ?Self-determinaiton Theory and the Faciliation of insintric motivation, Social development and Well- being?.

Waara (2009) menar att mÀnniskor Àr mobila i olika utstrÀckning i förhÄllande till Äldern. I Äldern 19-23 Àr vi som mest mobila och villiga att flytta för utbildning eller arbete. Det finns dock Àven de ungdomar som vÀljer att flytta redan i samband med att de pÄbörjar sina gymnasiestudier. Syftet med föreliggande studie Àr sÄledes att undersöka ungdomars upplevelse av att flytta hemifrÄn vid 15-16 Ärs Älder för att för att lÀsa gymnasiet pÄ annan ort Àn i hemkommunen. De drivkrafter vilka ligger bakom ungdomarnas val belystes med hjÀlp av fem djupintervjuer med ungdomar frÄn olika delar av Norrbotten som alla hade flyttat till LuleÄ.

I denna uppsats har vi undersökt elevers attityder till betygskriterier pÄ ett yrkesförberedande gymnasieprogram. Undersökningen har visat att det pÄ skolan finns en form av elevkultur som gör att mÄnga inte utvecklar strategier för att nÄ de högre betygen. En av orsakerna Àr att betygskriterierna nÀstan enkom anvÀnds summativt. Eleverna saknar förstÄelse av betygskriterierna vilket vi kopplat samman med Pierre Bourdieus sociologi, genom att se elevernas attityder som en kollision med det rÄdande skolsystemets institutionaliserade betygsramar. Eleverna har inte skapat allianser med betygssystemet.

Detta Àr en undersökning av varför sÄ fÄ killar gÄr pÄ estetiskt gymnasium med inriktning teater. Författaren har gjort fokusgruppintervjuer med killar som gÄr estetiskt gymnasium, inriktning musikal, om hur det kom sig att de sökte dit och hur de ser pÄ genus i förhÄllande till sin gymnasieutbildning. Resultatet visar att en stödjande vuxen i killarnas nÀrhet har varit avgörande för deras genusnormbrytande val . Det framgÄr Àven att samtliga börjat som barn med estetisk verksamhet, oftast musik. Killarna har alla mött motstÄnd frÄn omgivningen för sitt intresse för scenkonst.