VÄrt syfte med denna undersökning Àr att belysa niondeklassares val till gymnasiet samt vilka olika faktorer som pÄverkar dem. Fokus ligger pÄ den sociala reproduktionen, omgivningens pÄverkan, samt ung-domarnas könstillhörighet. VÄr forskningsfrÄga Àr: hur resonerar ungdomar nÀr de vÀljer gymnasieprogram och vilka faktorer pÄverkar dem? Vi har valt den kvalitativa metoden, strukturerad intervju. VÄrt resultat visar pÄ flera signifikanta faktorer angÄende den sociala omgivningens pÄverkan pÄ individen.

Vid femton Ärs Älder stÀlls skolungdomar i vÄrt land inför ett beslut som sannolikt kommer att fÄ konsekvenser för dem under lÄng tid. De ska dÄ vÀlja vilket gymnasieprogram de ska gÄ under de nÀrmast följande tre Ären, en tid under vilken de i hög grad formar sin identitet och skapar nya nÀtverk. Gymnasieutbildningen ger dessutom en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriÀr och valet kan dÀrför ses som en manifestation av vad den unga mÀnniskan har tÀnkt med sitt liv. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka motiv, vÀrderingar och attityder som vÀglett nÄgra ungdomar vid deras val av gymnasieprogram. Min utgÄngspunkt Àr att det kan finnas en rad olika faktorer som spelar in och mina frÄgestÀllningar Àr dÀrför: ? Vilken roll har viktiga personer i den nÀrmaste omgivningen, som förÀldrar, syskon och kompisar spelat? ? Vilken betydelse har individens egna biografiska erfarenheter av skola och arbete haft? ? Hur kan valet av program relateras till deras nuvarande sjÀlvbild eller identitet? ? Kan individens mer kulturellt grundade attityder till arbete och karriÀr ha pÄverkat beslutet? ? Finns det uttalade eller outtalade framtidsplaner eller livsprojekt i bakgrunden? ? Vilken betydelse har individens förhÄllande till samhÀllets strukturella mönster vad gÀller klass och kön i dessa fall? Undersökningen har genomförts i form av en fokusgrupp och kvalitativa intervjuer dÀr fem gymnasieelever deltagit.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka om det hos gymnasieelever pÄ samhÀlls- och naturvetenskapliga programmen finns ett samband mellan frukostfrekvens och prestation mÀtt i betyg. För att kunna uppnÄ syftet anvÀndes följande frÄgestÀllningar:? Finns det en korrelation mellan frukostfrekvens och betyg (betyg mÀts i medelpoÀng för svenska, engelska, matematik och samhÀllskunskap)?? Kan potentiella confounders förklara detta eventuella samband?MetodDen undersökta populationen bestod av 238 gymnasieelever i Äldrarna 15-19 Är. 122 av dessa var flickor och 116 var pojkar. PÄ tre valda gymnasieskolor i Stockholms lÀn gjordes ett riktat slumpmÀssigt urval bland eleverna.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som gÄr pÄ individuella programmets (IV) sjÀlvvÀrderingar och att redogöra för hur sjÀlvbilden ser ut hos de elever som gÄtt vidare frÄn individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkÀter med slutna frÄgor. DÄ vi har anvÀnt oss av tvÄ urvalsgrupper Àr utformningen pÄ respektive frÄgoformulÀr lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. EnkÀt 1 som vÀnder sig till elever pÄ IV innehÄller totalt 20 frÄgor och enkÀt 2 som vÀnder sig till de elever som gÄtt vidare till ett annat gymnasieprogram innehÄller totalt 25 frÄgor. Vad det gÀller enkÀt 1 hade vi hoppats pÄ 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelÀmna 2 pÄ grund av att frÄgorna inte hade besvarats korrekt.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som gÄr pÄ individuella programmets (IV) sjÀlvvÀrderingar och att redogöra för hur sjÀlvbilden ser ut hos de elever som gÄtt vidare frÄn individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkÀter med slutna frÄgor. DÄ vi har anvÀnt oss av tvÄ urvalsgrupper Àr utformningen pÄ respektive frÄgoformulÀr lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. EnkÀt 1 som vÀnder sig till elever pÄ IV innehÄller totalt 20 frÄgor och enkÀt 2 som vÀnder sig till de elever som gÄtt vidare till ett annat gymnasieprogram innehÄller totalt 25 frÄgor. Vad det gÀller enkÀt 1 hade vi hoppats pÄ 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelÀmna 2 pÄ grund av att frÄgorna inte hade besvarats korrekt.

I denna studie analyseras gymnasiekatalogers bilder som beskriver tre gymnasieprogram (Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet) ur ett genusperspektiv. Syftet Àr att undersöka huruvida bilderna ger uttryck för den könsuppdelade gymnasieskolan genom att visa det kön som Àr i majoritet pÄ programmet.Resultaten visar att representationen av det kön som Àr i minoritet Àr högre pÄ bilderna Àn den faktiska representationen pÄ programmen i stort. Dock syns en tydlig skillnad i hur tjejer respektive killar portrÀtteras och i vilken miljö de befinner sig. Budskapet katalogerna sÀnder ut Àr att tjejer och killar bör vÀlja, om inte olika program sÄ olika inriktningar. Ett exempel som visar detta Àr Barn- och fritidsprogrammet dÀr det nÀstan uteslutande Àr tjejer som visas med barn medan killar oftare befinner sig i utemiljöer dÀr sport och friskvÄrd Àr inblandat..

Studien grundar sig i att undersöka varför vissa elever ?nöjer sig med godkÀnt?. Varför vÀljer vissa elever att strÀva mot betyget E och andra mot A i samband med teoretiska prov? Fyra elever pÄ ett yrkesförberedande gymnasieprogram har intervjuats i denna kvalitativa studie för att förstÄ vilka motivationsaspekter som kan pÄverka elever i sina studier. Resultatet visar bland annat att elever vÀrderar betyg olika, nÄgon elev tvivlar pÄ sin förmÄga att kunna prestera ett A, samt att eleverna pÄverkas av sina klasskamraters studiemotivation.

Syftet med denna studie var att utforska och analysera studie- och yrkesvÀgledares uttryckta Äsikter om betyg och betyg som urvalsinstrument. Vi har, med en fenomenografisk forskningsansats, genomfört fyra stycken kvalitativa intervjuer med representanter frÄn den utvalda yrkesgruppen. Arbetet har fokuserat pÄ urval av sökande till gymnasieskolan.VÄra respondenter förmedlade viss kritik mot hur urvalet i svensk skola, men menade Àven att ett urval mÄste göras. Deras frÀmsta kritik gÀllde vad betyg egentligen representerar. De menade att betyg som urvalsinstrument förbiser mÄnga personlighetsdrag som kan vara vÀsentliga inför elevernas val av gymnasieprogram.

Detta Àr en undersökning om pojkars attityder till lÀsning och datorspelande utanför skolan. Undersökningen Àr gjord bland pojkar som gÄr ett praktiskt gymnasieprogram. Teorin som har legat till grund för undersökningen har bland annat varit forskning som rört pojkars attityder till lÀsning i skolan. Jag har bland annat anvÀnt mig av Gunilla Molloys, Judith Langer, Malin Bardenstams och Magnus Perssons motstÄndskultur, förestÀllningsvÀrldar, identifikation och vÀrdering av kultur. Vad gÀller motstÄndet mot lÀsning har jag hittat attityder som pekar pÄ ett motstÄnd hos pojkarna vad gÀller att identifiera sig som lÀsare, detta trots att de lÀser och visar att de har behÄllning av det. Det Àr Àven tydligt att pojkarna gÀrna ÄtervÀnder till redan kÀnda förestÀllningsvÀrldar..

Self-efficacy innefattar tilltro till sin egen förmĂ„ga och Ă€r ett av de mĂ„l som gymnasieskolor arbetar för. En enkĂ€tundersökning med hundrafemtio gymnasieelever utfördes med syfte att se hur dessa uppfattar sin egen tro pĂ„ sin förmĂ„ga inom tvĂ„ olika gymnasieprogram utifrĂ„n fyra informationskĂ€llor. Även fyra intervjuer med lĂ€rare genomfördes för att ta reda pĂ„ hur de arbetar för att öka elevernas tro pĂ„ sin förmĂ„ga. Resultatet utifrĂ„n enkĂ€tundersökningen visade att eleverna i bĂ„da programmen hade hög self-efficacy samt att elever inom naturprogrammet upplevde att tidigare erfarenheter ökar deras self-efficacy. Eleverna inom byggprogrammet upplevde dĂ€remot att fysiska och emotionella tillstĂ„nd ökar deras self-efficacy.

Detta examensarbete behandlar undervisningsmetoden infÀrgning. InfÀrgning kan beskrivas som en metod att öka intresse, motivation och förstÄelse för kÀrnÀmnen pÄ yrkesförberedande gymnasieprogram. Rent konkret bestÄr metoden i att man anvÀnder kunskaper och annat som anknyter till elevernas karaktÀrsÀmnen som en del av sin kÀrnÀmnesundervisning. NödvÀndigheten av detta visar litteratur, skolverksutredning samt styrdokument pÄ. Syftet Àr att undersöka huruvida infÀrgning av Àmnet samhÀllskunskap i en klass pÄ ett yrkesförberedande program kan leda till ökat intresse, motivation och förstÄelse för Àmnet.

PÄ Hotell & restaurangprogrammet likt de flesta yrkesförberedande gymnasieprogram, Àr den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ett vÀsentligt inslag i undervisningen. Detta innebÀr att eleverna under totalt femton veckor förlÀgger sin utbildning pÄ en arbetsplats. I Gymnasieförordningen gÄr att utlÀsa att APU skall vara en kursplanestyrd utbildning, men dÄ endast kurser i karaktÀrsÀmnen. Mitt syfte med arbetet har varit att genom intervjuer med framförallt APU-handledare, men Àven lÀrare och elever, försöka ta reda pÄ om APU-handledaren Àr den pedagog som kan förvÀntas frÄn skola och elev. Resultatet av undersökningen visar att det oftast sker mycket god undervisning och pedagogik ute pÄ APU-platserna, men att tendenser tyvÀrr ocksÄ pekar pÄ motsatsen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieungdomar associerar utdrag av fiktivt och lyriskt sprÄk till manligt eller kvinnligt. Undersökningen bygger pÄ kvantitativ forskning med enkÀt som metod och Àr utförd pÄ en kommunal gymnasieskola i en liten kommun. EnkÀten innehöll 30 utdrag av fiktivt sprÄk som respondenterna fick associera till kvinnligt, könsneutralt eller manligt pÄ en femgradig skala. Undersökningen bestÄr av besvarade enkÀter frÄn 80 elever frÄn olika gymnasieprogram och olika Är pÄ gymnasiet. Resultaten visar att en betydligt mindre mÀngd av utdragen setts som kvinnliga Àn könsneutrala eller manliga, men ocksÄ att elevernas svar i mÄnga avseenden stÀmmer överens med genusstereotyper för kvinnligt och manligt och bekrÀftar mycket av tidigare forskning inom genus och genuslingvistik..

De flesta som lÀmnar grundskolan vÀljer ett gymnasieprogram i fortsÀttningen. En liten andel av dem vÀljer Industriprogrammet. Anledningen att jag har valt att skriva om problemen som IP har med att attrahera flera duktiga och motiverade elever Àr att belysa den oro som vi yrkeslÀrare pÄ Gislaveds Gymnasium liksom företagarna kÀnner nÀr det gÀller brist pÄ kompetent personal. Signalerna som vi fÄr pekar pÄ att företagen gÄr till mötes en framtid som kan innebÀra minskad tillgÄng till utbildad arbetskraft. SvÄrigheterna att fÄ flera duktiga elever att söka IP Äterspeglas i bristen pÄ duktiga yrkesutövare inom omrÄden som plÄt och svets, verktygsmakeri och övriga hantverksyrken.

I Sverige och utomlands har man pÄ senare tid sett framvÀxten av ett nÀtverk av s.k. Science Centers (SC). Dessa SC har som viktigaste syfte att öka besökarnas naturvetenskapliga intresse. NÀr det gÀller elever frÄn högstadiets senare Är kan detta ökade intresse för naturvetenskap t ex visa sig i form av en ökad benÀgenhet hos eleverna att söka sig till ett naturvetenskapligt inriktat gymnasieprogram.Vi har utvecklat och anvÀnt en enkÀt-baserad metod för att undersöka den pÄverkan pÄ elevers intresse för naturvetenskap som ett besök pÄ SC har. EnkÀten Àr lÀmplig att anvÀndas för elever frÄn grundskolans senare Ärskurser.