Syftet med studien Àr att belysa och jÀmföra hur tvÄ jÀmnstora kommuner i Sverige har implementerat lagen om det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 Är som inte studerar pÄ ett nationellt eller specialutformat program. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fem personer i tre olika funktioner för att fÄ olika perspektiv pÄ det vi studerade. Vi fann att det praktiska arbetet skiljer sig Ät mellan de bÄda kommunerna trots att mÄlet Àr detsamma: att hitta och kartlÀgga alla ungdomar som befinner sig utanför gymnasieskolan och sedan erbjuda hjÀlp baserat pÄ individuella intressen, behov och förutsÀttningar. Kommunerna har liknande verktyg för att hitta och motivera ungdomarna som t.ex. samma registreringssystem, centralt placerade utanför skolan, liknande kontaktsÀtt och trycker lika starkt pÄ frivilligheten som en viktig faktor.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

Bakgrund D?lig munh?lsa kan leda till b?de lokala infektioner och allvarliga sjukdomar s?som stroke och annan hj?rt-k?rlsjukdom. Tandborstning prioriteras ofta bort i v?rdmilj?er och det ?r sjuksk?terskans ansvar att v?rna om f?rebyggande ?tg?rder. Teorin om Missed Nursing Care fokuserar p? orsaken till uteblivna omv?rdnads?tg?rder.

Bakgrund En elitidrottare uts?tts f?r mycket press och stress i idrottssammanhang samtidigt som att de beh?ver f? vardagen att flyta. Dock finns det begr?nsat med forskning kring hur vardagslivet upplevs av en elitidrottare. Den arbetsterapeutiska teorimodellen ValMO belyser att om en aktivitet i vardagen s?tter h?g press och tar upp mycket tid kan det bidra till en obalans mellan andra delar i vardagen.

F?ljande examensarbete unders?ker syns?ttet som l?rare i fritidshem och lokalpolitiker har p? fritidshemmets uppdrag. Studien anv?nder en kvalitativ metod baserad p? semistrukturerade intervjuer f?r att utforska dessa tv? gruppers syn p? fritidshemmet samt belysa vilka m?jligheter som finns att fullf?lja det lagstadgade uppdraget som fritidshemmet lyder under. Genom analyser utifr?n litteratur och ramfaktorteorin synligg?r vi de ramfaktorer som fr?mst p?verkar fritidshemmets verksamhet samt m?jligheterna att fullf?lja uppdraget. Resultaten visar att l?rare i fritidshem och lokalpolitiker ser fritidshemmet som en viktig faktor f?r barn utveckling, framf?rallt den sociala f?rm?gan, samtidigt som de medger att det finns betydande hinder g?llande ramfaktorerna i form av stora barngrupper, f?r f? utbildade l?rare i fritidshem, bristf?lliga lokaler, f?r lite planeringstid, bristande m?jligheter till samverkan med andra akt?rer, samt f?r lite ekonomiska resurser.

I examensarbetet framkommer det vilken avgörande roll lÀrare har som samtals- och vÀgledare i kriminalvÄrdens lÀrcentrummodell , trots att majoriteten av dem saknar formella kunskaper i samtals- och/eller vÀgledningsmetodik. Studiens syfte har varit att undersöka förutsÀttningarna för samtalen. Detta har skett genom att ta reda pÄ lÀrarnas uppfattningar om samtalen de har med de intagna samt att utreda om det finns nÄgon koppling mellan dessa uppfattningar och lÀrarnas kunskaper i samtals- och/eller vÀgledningsmetodik. I bakgrunden beskrivs kriminalvÄrdens uppdrag och mÄl, samt rekommendationer för hur dessa mÄl ska uppnÄs, varav studier Àr en del i detta. I senare delen av bakgrunden görs en kort redovisning för hur studieavbrott tidigt i livet kan vara en indikator för en kriminell livsstil. Vidare redovisas statistik över intagnas studiebakgrund.

Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

I vÄrt examensarbete fördjupar vi oss i orsakerna till studieavhopp frÄn studie- och yrkesvÀgledarprogrammet vid Malmö högskola. Vidare tittar vi pÄ studenternas upplevelse av misslyckande och personlig utveckling i samband med studieavhoppet bÄde retrospektivt och idag. Idén till detta arbete vÀcktes dÄ mÄnga av vÄra studiekamrater successivt hoppade av utbildningen. Eftersom orsaker till studieavhopp pÄ högskolan Àr ett outforskat Àmne i Sverige bestÀmde vi oss för att forska vidare inom omrÄdet. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex personer som valde att inte fullfölja sina studier. VÄrt underlag till intervjuerna baserades pÄ 23 enkÀtsvar frÄn tre Ärskullar.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska sma?fo?retag tilla?mpar samt hur dessa tilla?mpas. Dessutom a?mnar studien att kartla?gga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva pa? att tillfredssta?lla behovet av kapital.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgo?rs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfo?rdelning. Vidare behandlas entrepreno?rens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder.Metod: Studien utga?r fra?n ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats.

Studiens syfte ?r att unders?ka digitaliseringens roll i den svenska arbetsmarknadens strukturella omvandling, specifikt skiftet fr?n industrisektor till tj?nstesektor under perioden 1980-2010, med s?rskilt beaktande av globaliseringens samtidiga inverkan. Denna omvandling har inneburit betydande f?r?ndringar f?r syssels?ttningen, och uppsatsen ?mnar att analysera hur olika n?ringsgrenar p?verkats beroende p? deras grad av digitalisering och internationell exponering. F?r att uppn? syftet har en kvantitativ metod till?mpats, d?r sex aggregerade n?ringsgrenar klassificerats efter digitaliseringsgrad (m?tt som IKT-investeringarnas andel av totala investeringar) och globaliseringsgrad (m?tt som utrikeshandelns andel av f?r?dlingsv?rdet).

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

I Sveriges musikbransch ra?der det idag en skev fo?rdelning mellan kvinnor och ma?n pa? inflytelserika positioner. Den skeva ko?nsfo?rdelningen, da?r det pa? de beslutsfattande positionerna syns en tydlig manlig dominans har blivit starkt uppma?rksammad de senaste a?ren, vilket va?ckt intresset fo?r fo?religgande studie. Studiens fokus ligger pa? de kvinnliga akto?rer som har lyckats inta inflytelserika positioner.

Denna C-uppsats handlar om Àmnet svenska som andrasprÄk i gymnasieskolan. Syftet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk skiljer sig frÄn gymnasieÀmnet svenska och varför Àmnet ofta betraktas som ett stödÀmne till Àmnet svenska. Jag har ocksÄ velat klargöra bakgrunden till varför svenska som andrasprÄk blev ett Àmne i den svenska gymnasieskolan. FrÄgestÀllningarna har varit: Vad skiljer Àmnet svenska som andrasprÄk frÄn Àmnet svenska? Kan svenska som andrasprÄk betraktas som ett stödÀmne till Àmnet svenska? Varför infördes Àmnet svenska som andrasprÄk som gymnasieÀmne? Jag har kommit fram till att gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk infördes i gymnasieskolan 1 juli 1990.

Examensarbete i Ekonomistyrning, 30hp, Ekonomihögskolan vid LinnéuniversitetetTitel: Kalkylutveckling i tillverkningsindustrin ? en fallstudie hos HordaGruppen ABUnder 1980-talet uppmÀrksammades kalkylmodellens roll som ekonomiskt styrverktyg. Denna uppmÀrksamhet ledde till omfattande studier av hur kalkylmodeller kunde utvecklas för att lÀttare klara av förÀndringar i företags inre och yttre förutsÀttningar. Kalkylmodellers utformning pÄverkas av ett stort antal faktorer som t.ex. strategi, kontext och anvÀndning.