Kriminalvårdens lärcentrummodell
I examensarbetet framkommer det vilken avgörande roll lärare har som samtals- och vägledare i kriminalvårdens lärcentrummodell , trots att majoriteten av dem saknar formella kunskaper i samtals- och/eller vägledningsmetodik. Studiens syfte har varit att undersöka förutsättningarna för samtalen. Detta har skett genom att ta reda på lärarnas uppfattningar om samtalen de har med de intagna samt att utreda om det finns någon koppling mellan dessa uppfattningar och lärarnas kunskaper i samtals- och/eller vägledningsmetodik.
I bakgrunden beskrivs kriminalvårdens uppdrag och mål, samt rekommendationer för hur dessa mål ska uppnås, varav studier är en del i detta. I senare delen av bakgrunden görs en kort redovisning för hur studieavbrott tidigt i livet kan vara en indikator för en kriminell livsstil. Vidare redovisas statistik över intagnas studiebakgrund. Sedan följer en historisk tillbakablick och en beskrivning av CFL , huvudmannen för utbildningen av de intagna, samt kriminalvårdens ansvar i detta arbete. Därefter följer en beskrivning av lärcentrummodellen och lärarnas roll. Avslutningsvis redogörs för hur studie- och yrkesvägledningen fungerar rent praktiskt, vad som föregår samtalen med de intagna i frågor om studier och framtida utbildnings- och/eller yrkesval och hur samtalen genomförs.
Resultatdelen utgår ifrån en enkät med frågor ställda till lärare på kriminalvårdens 45 olika lärcentra runt om i landet, där vi presenterar en sammanställning av de uppfattningar som lärarna har om vad de anser påverkar, styr, begränsar och underlättar samtalen. I tolkningen kopplar vi till organisations-, väglednings- och samtalsteori.
I slutdiskussionen konstaterar vi att det finns brister när det gäller samtals- och vägledningsmetodik inom lärcentrummodellen och ger förslag på åtgärder.
För begreppsdefinitioner och förkortningar se bilaga 5.