I ett samhÀlle dÀr kraven pÄ utbildning blir allt högre och valmöjligheterna allt fler, ökar ocksÄ pressen pÄ individen att ta ansvar för sin karriÀrprocess. Flera rapporter visar att elever pÄ de individuella programmen Àr i stort behov av vÀgledningsinsatser. Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa vÀgledningen pÄ det individuella programmet. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: 1) I vilken utstrÀckning Àr studie- och yrkesvÀgledningen pÄ det individuella programmet en process? 2) Vad innehÄller studie- och yrkesvÀgledningen pÄ individuella programmet? 3) Hur ser studie- och yrkesvÀgledarna respektive eleverna pÄ vÀgledningen? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÄ vi ansÄg att detta passade undersökningens syfte bÀst.

Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga hur studie- och yrkesvÀglednings-situationen ser ut för intagna pÄ kriminalvÄrdens anstalter, samt synliggöra hur studie- och yrkesvÀgledningen kan utvecklas för att tillgodose intagnas vÀgledningsbehov inom om-rÄdet rehabilitering. Ytterligare ett syfte med arbetet Àr att bidra med ny kunskap dÄ vi inte finner tidigare nationell forskning inom omrÄdet. För att kunna undersöka detta har vi valt en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat befattningshavare och intagna. Resultatet visar hur studie- och yrkesvÀgledningen Àr orga-niserad pÄ kriminalvÄrdens anstalter och vi har funnit gemensamma syften för studie- och yrkesvÀgledning, rehabilitering och kriminalvÄrdens rehabilitering. UtifrÄn resultatet ansÄgs studie- och yrkesvÀgledning som en naturlig del av kriminalvÄrdens rehabilitering. Resultatet pekar Àven pÄ att existerande studie- och yrkesvÀgledning inte uppfyllde de in-tagnas behov.

Studiens syfte Àr att undersöka hur yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare gör för att vara anstÀllningsbara, hur de kompetensutvecklas pÄ sin arbetsplats och var ansvaret för kompetensutvecklingen finns. Syftet Àr ocksÄ att reda ut vilken effekt nÀtverkande har för yrkesrollen. Till studiens underlag gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken studie- och yrkesvÀgledare om deras upplevelser kopplat till studiens syfte. Resultatets viktigaste delar visade att anstÀllningsbarhet Àr ett svÄrdefinierat begrepp som fortfarande inte Àr faststÀllt. Kompetensutveckling av studie- och yrkesvÀgledare i den undersökta staden lider av bristande ekonomiska resurser, men ansvaret för kompetensutvecklingen finns dels hos ansvarig rektor men frÀmst hos den enskilde vÀgledaren. Det framkom Àven att nÀtverkande Àr viktigt för studie- och yrkesvÀgledarna för att det bland annat ger stöd och trygghet i arbetet..

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare, i och med att den nya skollagen och lÀroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrÄn att studie- och yrkesorienteringen Àr hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret Àr nÄgot som i formuleringsarenan lÀnge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag pÄ realiseringsarenan som det var tÀnkt frÄn början. De frÄgor vi vill besvara Àr hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan ser ut utifrÄn studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares perspektiv, hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare pÄ grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gÀller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare anser att de nya styrdokumenten pÄverkar studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan. Detta undersöker vi utifrÄn en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebÀr strukturerade intervjuer med intervjuformulÀr. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gÀller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vÀgledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori. Genom vÄr undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvÀgledningen och -orienteringen inte Àr skolans gemensamma mÄl, att studie- och yrkesvÀgledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvÀgledarna tycker att det Àr för lite samarbete med lÀrarna.

Studien syftade pÄ att klargöra om de studie- och yrkesvÀgledare som medverkade i elevhÀlsan i SkellefteÄ kommun fick anvÀndning av sin yrkeskompetens eller inte, samt att tydliggöra om det fanns skillnader i arbetssÀtten beroende pÄ vilken skola man arbetade pÄ. De frÄgor som besvaras var: Hur sÄg studie- och yrkesvÀgledaren pÄ sin yrkesroll inom elevhÀlsan? Vilken kompetens fick de anvÀndning av och inte, i arbetet inom elevhÀlsan? och vilken skillnad fanns det mellan de olika skolorna? Denna studie baserades pÄ kvalitativa intervjuer och blev sÄledes en kvalitativ studie. Sex stycken studie- och yrkesvÀgledare pÄ sammanlagt elva stycken skolor intervjuades. Resultatet frÄn studien visade att studie- och yrkesvÀgledarna i stor utstrÀckning fick anvÀndning av sin yrkeskompetens men att det fanns skillnader mellan de olika skolorna.

Uppsatsen undersöker behovet av och tillgÄngen till studie- och yrkesvÀgledning i vÀndpunkter och utgÄr frÄn karriÀrvalsteorin Careerships definition av dessa. Alla individer stÀlls inför flera vÀndpunkter under sitt liv och vissa Àr mer tydliga Àn andra. Tidigare forskning visar att individer med fler valmöjligheter inom sin vÀndpunkt upplever ett större behov av studie- och yrkesvÀgledning Àn individer med fÄ valmöjligheter. Ofta upplever exempelvis arbetssökande ett litet handlingsutrymme och lÄgt förtroende för myndighetsutövare. Undersökningens resultat visar att behovet men ocksÄ tillfredsstÀllelsen av studie- och yrkesvÀgledning Àr störst inom grundskolan och lÀgst för gruppen arbetssökande.

Syftet med denna studie Àr att göra en jÀmförelse av svenska för invandrare (sfi) i tvÄ kommuner, en liten kommun och en medelstor kommun. Samt undersöka sfistuderandes erfarenheter, behov och berÀttelser om önskemÄl av studie- och yrkesvÀgledning. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter. Respondenterna Àr tvÄ sfi-studerande med utlÀndsk bakgrund som studerar pÄ vuxenutbildningen, tvÄ rektorer och en studie- och yrkesvÀgledare. De teorier som i första hand har anvÀnds finns inom sociologiska forskningsfÀlt som förklarar varför mÀnniskor handlar pÄ en viss sÀtt och hur behoven styr individens beteende.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka ifall nyexaminerade studie- och yrkesvÀgledare har större möjlighet till anstÀllning pÄ en arbetsförmedling i jÀmförelse med skola, dÄ vi tror att pÄ en arbetsförmedling finns fler tjÀnster tillgÀngliga för dem som har en studie- och yrkesvÀgledare examen i grunden. I denna studie undersöker vi möjligheter till anstÀllning i södra Sverige för nyexaminerade studie- och yrkesvÀgledare inom skola, eller arbetsförmedling. Vi har valt att begrÀnsa oss till studie- och yrkesvÀgledare som examinerades tidigast Är 2003. För att genomföra denna studie valde vi att anvÀnda oss utav kvalitativ metod, dÄ vi ansÄg detta vara den mest lÀmpliga metoden för vÄrt arbete. Totalt har vi utfört sju intervjuer, varav med fyra studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasieskolor, samt tre med anstÀllning pÄ arbetsförmedlingar.

Med detta examensarbete vill vi berÀtta om hur studie- och yrkesvÀgledningen inom KriminalvÄrden fungerar och hur den upplevs av de klienter som har erfarenhet av den..

Detta examensarbete handlar om lÄngtidssjukskrivna kvinnor och om hur de upplever sin situation som sjukskrivna. Vilka hinder upplever de för att komma tillbaka till arbete? Vilken roll skulle en professionell studie- och yrkesvÀgledning kunna spela för att övervinna dessa hinder..

Kan ny utbildade studie - och yrkesvÀgledares kompetens vara intressant inom den privata sektorn och inte endast vara en tillgÄng inom den offentliga verksamheten eller inom skolvÀsendet..

Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande i skolan. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade tolv stycken lÀrare i olika Ärskurser frÄn förskoleklass till Ärskurs fem, detta för att undersöka hur lÀrares förhÄllningssÀtt pÄverkar undervisningen..

Syftet med denna studie Àr att belysa hur rektorer kan pÄverka studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och uppdrag inom gymnasieskolan. En jÀmförelse av kommunala gymnasieskolor och fristÄende gymnasieskolor har Àven gjorts och skillnader kan pÄvisas. Genom en kvalitativ metod i form av intervjuer har vi fÄtt en djupare förstÄelse för detta fenomen. Studien grundar sig pÄ 6 intervjuer med rektorer i en medelstor stad i mellersta Sverige. Resultatet visar pÄ att rektorer inte har fÄtt rÀtt förutsÀttningar frÄn varken stat, huvudmÀn eller rektorsutbildning för att förstÄ studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och uppdrag.

Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av studie- och yrkesvÀgledande aktiviteter med barn i Äldrarna sju till tolv Är. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex examinerade studie- och yrkesvÀgledare som bedriver studie- och yrkesvÀgledningsverksamhet med barn i grundskolans Är 1-6 eller fungerar som stöd till pedagoger som arbetar med studie- och yrkesorienterande verksamhet med barn i dessa Äldrar. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att arbetet mÄste pÄbörjas tidigt, helst redan i grundskolans första Är, för att mÄlen sÄ som de skrivs fram i de nationella styrdokumenten ska kunna uppnÄs. De förutsÀttningar intervjupersonerna menade krÀvs för att tidig vÀgledning ska kunna bedrivas Àr av sÄvÀl strukturell som av individuell art. Slutsatsen som drogs var att studie- och yrkesvÀgledande aktiviteter som pÄbörjas i grundskolans tidigare Är och som följer elevernas kognitiva utveckling kan medverka till att eleverna ökar sina förutsÀttningar att göra vÀl underbyggda val i framtiden..

Syftet med den hÀr studien Àr att belysa om och pÄ vilket sÀtt som en grupp mÀnniskor meddiagnos utmattningssyndrom/utmattningsdepression har fÄtt eller kommit i kontakt med studieochyrkesvÀgledning strax innan och en bit in i sin sjukskrivningsperiod. För att fÄ svar pÄ dettasÄ genomfördes sex intervjuer som en kvalitativ studie. Slutsatserna av studien bygger pÄanalysen av intervjuerna och pÄ olika vÀgledningsteorier samt pÄ tidigare forskning i de Àmnensom anknyter till studien. Resultaten visar att studie- och yrkesvÀgledning inte var nÄgot som dehÀr mÀnniskorna kommit i kontakt med i samband med sin sjukskrivningsperiod. Vad de dÀremot pÄvisade var ett stort behov av just de kunskaper och verktyg som studie- ochyrkesvÀgledare kan erbjuda.