Detta arbete handlar om utveckling av en naturprodukt, hudvÄrdsprodukt som bestÄr av vÀxtoljor..

Syftet med denna studie var att undersöka introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Studien grundades i Self-determination theory och delades upp i studie 1 och 2. Syftet med studie 1 var att undersöka huruvida introjektiv motivation kan delas upp i tvÄ motivationstyper. Ett mÀtinstrument utformades för att undersöka sambandet, med data frÄn 77 respondenter. Resultatet visade pÄ ett signifikant, positivt medelstarkt samband.

Studien syftar till att ge fördjupad kunskap inom vilka förvÀntningar, erfarenheter,upplevelser och tankar klienter och studie- och yrkesvÀgledare har av studie- och yrkesvÀgledning. FrÄgestÀllningarna berör förvÀntningar, erfarenheter och bilden av studie - och yrkesvÀgledning som ges ur ett klientperspektiv och ur ett studie- och yrkesvÀgledareperspektiv. De valda teoretiska begreppen i denna studie Àr Donald E SuperŽs teori ? Life Career-rainbow som behandlar olika roller som mÀnniskor avser att ta pÄ sig frÄn det att de föds och successivt blir Àldre. Ytterligare ett valt begrepp Àr Pierre Bourdieus begrepp ? Habitus.

Syftet med det föreliggande examensarbetet var att undersöka hur elever pÄ gymnasiet upplevt den studie- och yrkesvÀgledningen de fÄtt och vad de hade för Äsikter om studie- och yrkesvÀgledning generellt. VÄr första frÄgestÀllning handlade dÀrför om vilka upplevelser och Äsikter elever som gick andra och tredje Äret pÄ gymnasiet hade av studie- och yrkesvÀgledning. Den andra och tredje frÄgestÀllningen fokuserades pÄ hur eleverna ville att vÀgledningen sÄg ut samt hur deras tankar stÀmde överens med studie- och yrkesvÀgledarens uppdrag enligt lagar och regler. Vi genomförde tretton kvalitativa intervjuer varav tre med elever som gick andra Äret pÄ gymnasiet och tio elever som gick tredje Äret pÄ gymnasiet. Resultatet av dessa intervjuer visade att kvaliteten pÄ studie- och yrkesvÀgledningen skiljde sig Ät frÄn skola till skola.

Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvÀgledare inom den kommunala vuxenutbildningen upplever sina yrkeskompetenser och sin kompetensutveckling i förhÄllande till de sökandes vÀgledningsbehov. Arbetets forskningsfrÄgor Àr: 1. Hur upplever studie- och yrkesvÀgledare sina yrkeskompetenser? 2. PÄ vilket sÀtt utvecklar studie- och yrkesvÀgledare sina yrkeskompetenser? 3. Vilka vÀgledningsbehov upplever studie- och yrkesvÀgledare hos de sökande? Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer utifrÄn vÀgledarnas perspektiv, och avgrÀnsades till verksamheten inom den kommunala vuxenutbildningen. Arbetets resultat visar att studie- och yrkesvÀgledare upplever sina kompetenser som tillrÀckliga och att kompetensutveckling frÀmst sker som en dialog kring de sökandes vÀgledningsbehov i möten med de sökande eller med kollegor inom vÀgledningsomrÄdet..

En jÀmförande studie av storbankernas ekonomistyrning pÄ regional nivÄ dÀr fokus i huvudsak har legat pÄ planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie med hjÀlp av bland annat intervjuer. Undersökningens slutsatser i huvuddrag:Budgetens betydelse har minskat. AnvÀndning av icke-finansiella mÄtt har ökat.Kundernas behov stÄr i centrum..

I denna studie har vi undersökt behovet och betydelsen av det professionella samtalet pÄ försÀkringskassan, samt om vÀgledning (med inriktning pÄ studier, yrke och framtid) Àr en viktig del vid rehabilitering av lÄngtidssjukskrivna. Vi anser att studie- och yrkesvÀgledare skulle kunna vara verksamma inom en rad olika arbetsomrÄden dÀr kommunikation och personliga möten Àr av avgörande betydelse. Vi inser att vi inte kan dra nÄgra generella slutsatser utifrÄn vÄr ringa undersökning, det vi dÀremot kan göra Àr att skönja mönster hur studie- och yrkesvÀgledning skulle kunna vara till nytta vid rehabilitering. UtifrÄn vÄr undersökning finner vi belÀgg för att det finns en framtida arbetsmarknad för studie- och yrkesvÀgledare inom försÀkringskassan och dÄ frÀmst inom rehabilitering..

I Sverige finns det idag ett stort antal yrken och en del av dessa Àr i en professionaliseringsprocess. Studie- och yrkesvÀgledaryrket Àr ett exempel pÄ ett yrke i denna process. Syftet Àr att beskriva utvalda aktörers syn pÄ studie- och yrkesvÀgledaryrkets avgrÀnsningar, kompetens samt eventuella auktorisation i ett professionaliseringsperspektiv. En kvalitativ metod har anvÀnts och fem elitintervjuer har genomförts med representanter frÄn LÀrarförbundet, LÀrarnas Riksförbund, Sveriges vÀgledarförening, Högskoleverket samt Skolverket. Samtliga respondenter ansÄg att det finns specifika kompetenser som endast studie- och yrkesvÀgledare besitter men Äsikten om vilka kompetenser detta Àr, gick isÀr.

SamhÀllet blir mer och mer globaliserat. Som studie- och yrkesvÀgledare kommer man varje dag i kontakt med mÀnniskor med olika bakgrunder. I vÄrt examensarbete var vÄrt syfte att fÄ ökad kunskap om vad individer med utlÀndsk bakgrund har för upplevelse av studie- och yrkesvÀgledning pÄ vuxenutbildningen. Det centrala i vÄrt arbete var att fÄ ta del av respondenternas upplevelser för att vi och Àven andra skulle fÄ ökad kunskap om hur studie- och vÀgledning kan upplevas dÄ man inte Àr född och uppvuxen i ett svenskt skolsystem. Detta har vi gjort med hjÀlp av en kvalitativ metod.

Syftet med denna studie Àr att nÄ ökad kunskap om hur arbetsuppgifter kan se ut för en ny examinerad vÀgledare pÄ olika arbetsplatser. I undersökningen ges ocksÄ en blick över vÀgledarnas upplevelser nÀr det gÀller relationen mellan deras kompetens och arbetsuppgifter. Genom kvalitativ metod dÀr fem intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare i Stockholms lÀn har analyserats. Vi har kommit fram till att dessa studie- och yrkesvÀgledare har haft ett arbete efter avslutad examen inom skolvÀsendet. Alla vÀgledarna ser ett samband mellan den kompetens de har fÄtt frÄn utbildningen och deras arbetsuppgifter och yrkesroller.

I detta arbete presenterar jag vad jag kommit fram till i min studie om grundernainom mönsterframstĂ€llning. Jag har studerat hur mönsterbranschen ser ut inomavgrĂ€nsade omrĂ„den och presenterar formgivaren och mönsterdesignern LottaKĂŒhlhorns arbetssĂ€tt och tips till mönsterskapare. Jag kommer Ă€ven att redovisadet visuella resultat som jag framstĂ€llt och arbetat fram parallellt med minstudie..

Denna studie behandlar hur studie- och yrkesvÀgledare, som arbetar pÄ flera skolor samtidigt, upplever sin yrkesroll. Detta studeras genom att titta pÄ vÀgledarens upplevelse om krav, resurser, förvÀntningar och stöd. Genom dessa faktorer fÄr lÀsaren en klarare bild över hur studie- och yrkesvÀgledare upplever sin arbetssituation. Den kvalitativa studien har genomförts pÄ sÄ sÀtt att sex studie- och yrkesvÀgledare, som arbetar inom grund- och gymnasieskolan, intervjuats. Vi har utgÄtt frÄn Krav-kontroll modellen för att undersöka hur faktorerna pÄverkar den upplevda arbetstillfredsstÀllelsen.

Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur nÄgra studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan arbetar med vÀgledning av elever med ADHD och vilka kompetenser och resurser de kunde tÀnkas ha för att stötta vÀl underbyggda studie- och yrkesval. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visar att respondenterna individanpassar vÀgledningen i hög grad, för elever med ADHD frÀmst genom mer tid, studiebesök, medföljare, visualisering och empowerment. De anvÀnder ingen speciellt utarbetad vÀgledningsmetod för dessa elever men det visar sig att det vore vÀlkommet med metodutveckling, vidareutbildning och utökat samarbete..

Studien behandlar studie- och yrkesvÀgledning till elever pÄ Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, dÀr elevgruppen med hörselnedsÀttning studeras. Ungas övergÄngar frÄn gymnasiet Àr extra komplex för denna grupp och de riskerar i större omfattning att hamna i arbetslöshet och utanförskap i samhÀllet. Syftet med studien var att belysa hur studie- och yrkesvÀgledning kan arbeta med stöd i deras karriÀrutveckling och förklara hur vÀgledningsprocessen ser ut och pÄ vilket sÀtt studie- och yrkesvÀgledning kan stÀrka eleverna individuellt. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer av studie- och yrkesvÀgledare som arbetade/har arbetat pÄ Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Studiens resultat visade att elevernas hörselnedsÀttning har betydelse inför kommande studie- och arbetsliv.

Syftet var att undersöka om entreprenöriellt lÀrande utvecklar elevers personligutveckling och dÀrmed skapar nya förutsÀttningar för studie- och yrkesvÀgledningen.Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av rektor, en lÀrare och tvÄgruppintervjuer med 4 elever vardera. I resultatet framgÄr att skolan och lÀraren arbetargenomtÀnkt med entreprenöriellt lÀrande och personlig utveckling i en process under treÄr. VÄr slutsats Àr att eleverna har arbetat med sin personliga utveckling och detta kan sessom studie- och yrkesvÀgledning i vid bemÀrkelse vilket stödjer studie- ochyrkesvÀgledningen och skapar nya förutsÀttningar för den..