Sök:

Studie- och yrkesvägledare inom elevhälsan

en kvalitativ studie hur studie- och yrkesvägledarens yrkeskompetens används inom elevhälsan


Studien syftade på att klargöra om de studie- och yrkesvägledare som medverkade i elevhälsan i Skellefteå kommun fick användning av sin yrkeskompetens eller inte, samt att tydliggöra om det fanns skillnader i arbetssätten beroende på vilken skola man arbetade på. De frågor som besvaras var: Hur såg studie- och yrkesvägledaren på sin yrkesroll inom elevhälsan? Vilken kompetens fick de användning av och inte, i arbetet inom elevhälsan? och vilken skillnad fanns det mellan de olika skolorna? Denna studie baserades på kvalitativa intervjuer och blev således en kvalitativ studie. Sex stycken studie- och yrkesvägledare på sammanlagt elva stycken skolor intervjuades. Resultatet från studien visade att studie- och yrkesvägledarna i stor utsträckning fick användning av sin yrkeskompetens men att det fanns skillnader mellan de olika skolorna. Skillnaderna bestod till stor del av hur väl sammarbetet mellan aktörerna inom elevhälsan var, och detta ledde till hur stor del av arbetsuppgifterna, och vilka arbetsuppgifter som tillföll studie- och yrkesvägledaren. Resultatet från studien visade att skillnaderna ofta berodde på hur kulturen att involvera studie- och yrkesvägledaren i arbetet med elevhälsan på skolan varit genom tiderna på skolan, inte vem som var studie- och yrkesvägledare. 

Författare

Therese Vidmark

Lärosäte och institution

Umeå universitet/Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Nivå:

"Uppsats för yrkesexamina på grundnivå". Självständigt arbete (examensarbete)om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla yrkesexamen på grundnivå.

Läs mer..