I denna uppsats undersöks hur psykologens yrkesroll formas och utformas pÄ vÄrdcentral. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem psykologer pÄ vÄrdcentral, deras verksamhetschefer samt en yrkesutvecklingskoordinator för psykologer inom primÀrvÄrden. Med utgÄngspunkt i grounded theory har resultatet analyserats i termer av primÀrvÄrdspsykologi, professionell identitet och professionssociologi. Resultatet lyfter fram psykologernas bild av sin yrkesroll, deras upplevelse av relationer till andra i organisationen och till grÀnsfrÄgor. Slutsatsen Àr att psykologens yrkesroll pÄ vÄrdcentralen befinner sig i jurisdiktionens grÀnsomrÄde och innebÀr ett aktivt identitetsarbete, en komplex och dynamisk process i spÀnningsfÀltet mellan professionella identitetsideal och organisatorisk reglering..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa tre övergripande omrÄden rörande lekterapi och lekterapeuter. De tre omrÄdena Àr: Metoder och syften med lekterapi - Lekterapeuternas syn pÄ lek, terapi och pedagogik - Lekterapeuternas egen yrkesroll och funktion. Denna uppsats Àr en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. I uppsatsen vill jag ur ett inifrÄnperspektiv belysa lekterapeuternas uppfattning kring lek, pedagogik och terapi, samt lekterapins syfte och metoder. Lekterapeuternas yrkesroll kommer Àven att belysas i studien utifrÄn informanternas egna berÀttelser om sin roll och funktion.

Syftet med uppsatsen Àr att se hur elever vÀrderar matematikkunskaperna som fÄs i undervisningen i gymnasieskolan och om eleverna kan dra nytta av kunskaperna i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Med hjÀlp av gruppintervjuer kom jag fram till att eleverna vÀrderar matematikkunskaperna högt, framförallt kunskaper i den ?grundlÀggande matematiken? som innebÀr addition, subtraktion, multiplikation och division. Matematikkunskapen vÀrderas högt och ses i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Elevernas positiva attityd till Àmnet finns och eleverna beskriver att lÀrarens motivation till vad och varför de skall lÀra sig en viss kunskap, ses som betydelsefull.

Vi har undersökt hur fritidshemmets och fritidspedagogens yrkesroll kan se ut och dess betydelse för barnen. Arbetet tar sin utgÄngspunkt utifrÄn George H. Meads (1976) tankar kring symbolisk interaktionism dvs. mÀnniskan formas av erfarenheter frÄn sociala gemenskaper. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer med barn och pedagoger.Det vi har kommit fram till Àr att fritidspedagogens yrkesroll Àr mÄngfasetterad, vilket kan innebÀra en stor variation i arbetsuppgifter.

Syftet med litteraturstudien var att ur ett genusperspektiv undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesroll. Arbetet skulle belysa den manliga sjuksköteskans interaktion med sÄvÀl patienter som kollegor. Metoden var litteraturstudie. En artikelsökning i databaser samt manuell sökning genomfördes. Sökningen var avsedd att omfatta sÄvÀl nationella som internationella artiklar frÄn 2000 och framÄt.

Redovisningskonsulter har tidigare inte haft en tydlig yrkesroll men den senaste tiden har förÀndringar skett i branschen och fler Àr att vÀnta inom en snar framtid. Studien syftar till att undersöka vad redovisningskonsulter anser om förÀndringarna och hur det kommer att pÄverka deras yrkesroll. FörÀndringarna studien behandlar Àr auktorisationen av redovisningskonsulter, slopandet av revisionsplikten och förÀndrade redovisningsregler. Den teoretiska referensramen ger lÀsaren en inblick i förÀndringarna och för att ta del av redovisningskonsulters Äsikter har fyra personliga intervjuer genomförts.Slutsatser som kan dras Àr att det i nulÀget Àr upp till redovisningskonsulten hur stor förÀndring den gör i sitt arbete dÄ de har valmöjligheter inom samtliga omrÄden som studien tagit upp. Auktorisationen Àr ett vÀlkomnat initiativ som ger redovisningskonsulterna en tydligare yrkesroll medan de förÀndrade redovisningsreglerna inte kommer tillÀmpas i stor utstrÀckning av respondenterna i studien.

AbstractEmma, F. & Ida, S. (2011). Hur uppfattar socialarbetaren sin yrkesroll? C-uppsats i pedagogik.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om personalchefer upplever sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet, om det Àr möjligt att skilja begreppen Ät i deras upplevelser av yrket och vilken betydelse upplevelsen av yrket som en yrkesroll och/eller yrkesidentitet har för hur yrket upplevs i relation till den personliga identiteten. FrÄgestÀllningarna Àr:oUpplever personalchefer sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet och Àr det möjligt att skilja begreppen Ät i deras upplevelser av yrket?oHur upplevs yrket i relation till den personliga identiteten beroende pÄ om yrket upplevs som en yrkesroll och/eller som en yrkesidentitet?Eftersom upplevelsen av ett yrke, bÄde i relation till begreppen yrkesroll och yrkesidentitet och i relation till den personliga identiteten, Àr personlig och unik har studien en kvalitativ ansats. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer med sex personalchefer vilka valts med avseende pÄ att fÄ jÀmn fördelning av kön, Älder och utbildningsbakgrund samt anstÀllda i privat och offentlig sektor. Intervjuerna transkriberades och tematiserades med hjÀlp av meningskategorisering vilken lÄg till grund för analysen.Det framkom i undersökningen att personalcheferna skapade en yrkesidentitet i samspel med omgivningen.

Detta arbete syftar till att undersöka hur fritidspedagogens yrkesroll formas utifrÄn ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv, det vill sÀga fritidspedagogens syn pÄ sig sjÀlv och hur han/hon tolkar andras uppfattning om rollen. För att kunna svara pÄ detta har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med fem fritidspedagoger. Intervjuerna Àr utformade för att ge svar pÄ hur verksamheten ser ut, hur fritidspedagogen ser pÄ sig sjÀlv i sin yrkesroll och hur han/hon uppfattar omgivningens krav och förvÀntningar. Resultat visar att intervjupersonerna pÄverkas av samarbetet med lÀrarna pÄ sÄ sÀtt att ett gott samarbete gör att fritidspedagogsrollen att bli mer lik lÀrarens, medan ett mindre vÀl fungerande samarbete leder till att fritidspedagogen arbetar mer sjÀlvstÀndigt. Intervjupersonerna uppfattar inte att de har lÀgre status Àn lÀraren och vi kan dÀrför inte se att det har nÄgon negativ inverkan pÄ yrkesrollen, snarare borde minskade statusskillnader leda till en starkare fritidspedagogsroll.

Alla delar i Ulrich och Brockbanks modell för HR- medarbetares roller ingÄr i relativt stor utstrÀckning i personalvetarens yrkesroll. Vanligast Àr rollen som strategisk partner och rollen som funktionsexpert. Att en stor del av respondenterna innehar majoriteten av Ulrich och Brockbanks roller visar Àven att yrkesrollen för en stor del av respondenterna Àr komplex. NÀr det gÀller det strategiska personalarbetets betydelse för yrkesrollen tenderar personalchefer att inneha en strategisk position, sett som del i ledningsgrupp. Strategiska arbetsuppgifter och roller har en stor del i yrkesrollen för samtliga personalvetare.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur rektorer kan pÄverka studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och uppdrag inom gymnasieskolan. En jÀmförelse av kommunala gymnasieskolor och fristÄende gymnasieskolor har Àven gjorts och skillnader kan pÄvisas. Genom en kvalitativ metod i form av intervjuer har vi fÄtt en djupare förstÄelse för detta fenomen. Studien grundar sig pÄ 6 intervjuer med rektorer i en medelstor stad i mellersta Sverige. Resultatet visar pÄ att rektorer inte har fÄtt rÀtt förutsÀttningar frÄn varken stat, huvudmÀn eller rektorsutbildning för att förstÄ studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och uppdrag.

Uppsatsen syftar till att studera Barnahus som verksamhet genom samverkan och den organisationsförÀndring som verksamheten innebÀr samt om yrkesrollen och yrkesidentiteten pÄverkas av detta. Vidare vill vi studera hur relationen till de utsatta barnen upplevs genom samverkan inom Barnahus. Studien har en kvalitativ ansats och Àr baserad pÄ elva stycken semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn polis, Äklagare, socialsekreterare, psykolog, kurator samt samordnare frÄn tvÄ Barnahus. Resultatet visade pÄ att informanterna upplevde att deras yrkesroll stÀrktes genom förvÀntningar frÄn de andra myndigheterna. De gav Àven uttryck för att samverkan har gett dem en djupare förstÄelse för andra myndigheters uppdrag och arbetsuppgifter.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad fritidspedagoger vill nÄ med sitt arbete i halvklass. Vi vill veta vad som styr fritidspedagogernas val av aktiviteter och hur fritidspedagoger och klasslÀrare samarbetar. Vi vill Àven ta reda pÄ om utbildningen har nÄgon betydelse nÀr det gÀller synen pÄ samverkan och hur fritidspedagogen respektive klasslÀraren ser pÄ sin yrkesroll. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi skickat ut enkÀter till fritidspedagoger och genomfört intervjuer med fritidspedagoger och klasslÀrare. För att fÄ en större insyn i fritidspedagogernas yrke har vi samlat in vÄr empiri frÄn fyra olika skolor i olika kommuner. För att analysera empirin och se mönster har vi anvÀnt oss av historik kring fritidspedagogyrket, LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), lÀrarens yrkesetik, beskrivningar av yrkesroll och yrkesidentitet, samt nÄgra av Bourdieus teoretiska begrepp. Genom undersökningen fick vi fram att det fritidspedagogerna vill nÄ med sina aktiviteter Àr att fÄ bra sammanhÄllning i gruppen och att eleverna ska kÀnna glÀdje och trygghet i skolan.

Syftet med studien Àr att synliggöra rektorers uppfattning om fritidspedagogens yrkesroll under skolverksamheten. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi tre frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna lyfter rektorernas uppfattningar kring; anledningar till fritidspedagogens arbete i skolverksamheten, fritidspedagogens kompletterande uppgift samt deras befintliga arbetsuppgifter i samverkan med skolan. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien Àr utförd med fem rektorer som alla Àr verksamma inom LuleÄ Kommun.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten pÄ ekonomiska rapporter försÀmrats dÄ företag vÀljer att varken ta hjÀlp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhÀllet Àr det svÄrt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser vÀrdet av en redovisningskonsults tjÀnster. I bolag som vÀljer bort revisorn innebÀr det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket Àr ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie Àr att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har pÄverkats av revisionspliktens avskaffande och dÀrefter se om de Àr redo att bemöta de nÀmnda problemen. För att studera förÀndringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats.