Studien syftar till att erhÄlla en djupare förstÄelse om hur ordningsvakters uppfattningar om hur deras yrkes? och privatroll ser ut. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ hur vÄld och hot hindrar utförandet av en framgÄngsrik vaktroll. Metoden vi har anvÀnt oss av var semistrukturerade kvalitativa intervjuer med Ätta ordningsvakter. Studiens resultat tyder pÄ att yrkes? och privatlivet utgör tvÄ separata sfÀrer.

Fo?r cirka ett a?r sedan satt vi pa? samma plats som idag. Vid den tidpunkten skrev vi va?r b-uppsats, Irrationella yrkesval, finns det? En uppsats om na?r studie- och yrkesva?gledare anser att en so?kande va?ljer ett irrationellt yrkesval. Den uppsatsen inspirerade oss till det arbete du la?ser nu.

Föreliggande studie belyser den arbetslivsinriktade rehabiliterarens egen uppfattning om sin yrkesroll och eventuella rollkonflikt som kan uppstÄ, genom att yrkesrollen innefattar en dubbel roll, att bÄde vara myndighetsperson och ?hjÀlpare?.Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och genom Ätta intervjuer med yrkesverksamma inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fick vi fram vÄrt empiriska material.Detta bearbetades sedan genom att vi till viss del anvÀnde Grundad teori som metod.Resultatet pÄvisar att det existerar varierande uppfattningar om den dubbla yrkesrollen och upplevelse av rollkonflikt. Genom ett tydligt och respektfullt bemötande gentemot de individer man arbetar med och stöd inom den egna verksamheten hanteras en eventuell rollkonflikt. Faktorer som pÄverkar yrkesrollen och dess utförande och dÀrmed har inverkan pÄ rollkonflikt Àr samverkan med andra myndigheter, arbetsmarknaden och stÀndigt förÀnderliga politiska och organisatoriska krav och riktlinjer.VÄr teoretiska inspirationskÀlla har varit Erving Goffmans dramaturgiska rollteori. I denna jÀmstÀlls verkligheten med en teaterförestÀllning dÀr individen framför olika roller.Denna teori passade dÀrför bra att applicera pÄ vÄr studies resultat eftersom vi studerat yrkesroll och rollkonflikt..

Bakgrund Yrket som operationssjuksköterska Àr idag den Àldsta sjuksköterskespecialiteten men förblir frÀmst en dold yrkesroll pÄ grund av att det utövas bakom stÀngda dörrar. Yrkesrollen skildrades som komplex och kretsade omkring patienten, samarbetet och den tekniska utrustningen Patricia Benners teorier om sjuksköterskans yrkesutveckling anvÀndes som teoretisk förankring i studien. Syfte Studiens syfte var att belysa hur operationssjuksköterskan upplever sin yrkesroll. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och tio semistrukturerade intervjuer utfördes med operationssjuksköterskor frÄn tvÄ sjukhus i Sverige under vÄren 2011. Alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant.

VÄr studie handlar om hur förÀldraskap konstrueras i dagens samhÀlle och vad som sker med denna konstruktion i möte med förskolan samt vad som sker med förskollÀrares yrkesroll i detta möte. Vi har utgÄtt ifrÄn en diskurs om förÀldraskap som vÀckte vÄrt intresse under de intervjuer vi genomförde med förskollÀrare under den empiriska delen av detta arbete. Att ha förstÄelse och god kÀnnedom om hur dagens förÀldrar tÀnker och varför anser vi vara viktigt i vÄr framtida yrkesroll som förskollÀrare. Dels för att kunna möta förÀldrar pÄ ett bra sÀtt och dels för att kunna ta hÀnsyn till detta vid planering av verksamheten. VÄr undersökning visade att i möte med förÀldrar sÄ har förskollÀrarens yrkesroll förÀndrats. FörskollÀrare behöver idag ge förÀldrar mer stöd Àn tidigare i sin förÀldraroll.

Enligt Utbildningsdepartementets lÀroplan frÄn 1994 (Lpo-94) har skolan ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svÄrigheter att nÄ mÄlen för sin utbildning. Undervisningen ska dÀrför anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Detta kan innebÀra att nÄgra eller nÄgon av vÄra elever kommer att behöva ett extra stöd i form av en person, en elevassistent. Vi som lÀrare fÄr dÀrmed ytterligare en person att relatera till i vÄr yrkesutövning. Vi fann dÀrmed ett personligt intresse i att öka vÄra kunskaper kring denna yrkesgrupp och hur den förvÀntas samarbeta med oss lÀrare.

Denna studie behandlar tÄgmÀstarnas upplevelser av företagskultur och yrkesroll i omorganiseringen 2003/2004, vid SJ AB Stockholm. Det empiriska materialet bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med sju tÄgmÀstare, som arbetade ombord pÄ x2000 under omorganiseringen.I analys av empirin har vi kunnat se indikatorer pÄ att företagskulturen pÄverkar tÄgmÀstarnas upplevelser av omorganisering. UtifrÄn deras syn pÄ den aktuella omorganiseringen, tolkar vi det som att förÀndringar som inte överrensstÀmmer med grundlÀggande vÀrderingar och normer i en existerad företagskultur bemöts med ett visst motstÄnd. Titeln ? en perser och resten flygvÀrdinnor? Àr ett citat frÄn en av de intervjuade och vi anser att den ger en illustration över tÄgmÀstarnas tankar i omorganiseringen 2003/2004.

Vi lever i en förÀnderlig tidsperiod. Effektiviseringar och omstrukturering av den svenska förskolan sedan i mitten av 1990- talet har resulterat i större barngrupper och fÀrre personal enligt undersökningar som gjorts. Samtidigt som dessa effektiviseringar och omstruktureringar skedde fick förskolan en lÀroplan, Lpfö98, och lyder numera under Utbildningsdepartementet. Regeringens direktiv var att höja statusen och kvalitén ute pÄ förskolorna.Uppsatsen belyser hur pedagogerna i en mindre stad i södra Sverige tÀnker kring sin arbetssituation och sin yrkesroll pÄ förskolan. Syftet med arbetet Àr att fÄ fram pedagogernas tankar och upplevelser kring sin yrkesroll.

Tandhygienistyrket grundades i början av 1900-talet och idag finns tandhygienister i över trettio lĂ€nder och det Ă€r ett kvinnodominerat yrke. Den första tandhygienistutbildningen startade i Sverige 1968. År 1991 blev tandhygienistyrket en legitimerad profession. Syftet var att undersöka vilka kunskaper patienter i Ă„ldersgruppen 50 - 65 Ă„r har om legitimerade tandhygienisters yrkesroll samt patienternas attityder till tandhygienistbehandling. FrĂ„gestĂ€llningarna var "vilken kunskap har patienter i Ă„ldersgruppen 50 - 65 Ă„r om legitimerade tandhygienisters yrkesroll?" och "vilka attityder har patienter i Ă„ldersgruppen 50 - 65 Ă„r till tandhygienistbehandling?" Projektet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ metod.

Personliga trÀnarna Àr en yrkesgrupp som har vuxit fram och kan hjÀlpa individer pÄ olika nivÄer nÀr det handlar om fysisk och mental utveckling. Yrket har blivit mer etablerat, populÀrt och mÄnga utbildar sig idag till personlig trÀnare. Yrkesrollen har dock en otydlighet och det finns en stor variation i och av utbildningar till personlig trÀnare, och dÀrför kan det vara vÀsentligt att undersöka hur det talas om personliga trÀnare dÄ det konstruerar och reproducerar berÀttelsen om den verklighet de lever i och att det pÄverkar förstÄelsen av yrkesrollen. Syftet Àr att belysa vilka versioner som framtrÀder av hur personliga trÀnare talar om sin yrkesroll och kompetens. Studien Àr inspirerad av socialkonstruktivism har dÀrför en diskursanalytisk ansats samt tar en utgÄngspunkt i professions- och kompetensteori.

Rosberg, Helle. (2006). Bemötandets pussel. En studie i bemötande mellan lÀrare och elever. (The puzzle of meetings.

Denna uppsats syftar till att studera nÄgra fritidspedagogers uppfattningar av sina arbetsuppgifter i klassrummet och deras syn pÄ sin framtida roll. Inledningsvis i forskningsbakgrunden beskrivs fritidshemsverksamhetens historia, fritidspedagogsutbildningen samt fritidspedagogens intrÀde i skolan. Vidare i forskningsbakgrunden beskrivs fritidspedagogens syn pÄ sin yrkesroll och deras huvudsakliga arbetsuppgifter samt samverkan med övriga yrkeskategorier inom skolans verksamhet. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem (5) fritidspedagoger har vi fÄtt fram material som vi sedan analyserat samt diskuterat i förhÄllande till litteraturen. VÄrt resultat visar pÄ att vÄra respondenter Àr medvetna om vad de gör i klassrummet och de trycker pÄ att lÀraren inte klarar sig utan fritidspedagogen dÄ grupperna blir allt större.

Studien tar sin utgÄngspunkt i den ökande förekomsten av coacher och arbetsförmedlingens upphandling av jobbcoacher. Tidigare var arbetsförmedlingen den sjÀlvklara aktören för arbetssökande i jakt pÄ ett jobb, idag finns möjligheten att fÄ en jobbcoach, Sveriges snabbast vÀxande yrkesgrupp. Hur skiljer sig en jobbcoach mot en arbetsförmedlare? Hur ser jobbcoacherna pÄ sin yrkesroll? Syftet med studien Àr att undersöka vad jobbcoach innebÀr som yrkesroll utifrÄn jobbcoachernas eget perspektiv, ett omrÄde som inte tidigare har studerats. Genom symbolisk interaktionsim, funktionalism, professionsforskning samt aktuell forskning inom coaching beskriver studien hur jobbcoacherna ser pÄ sin yrkesroll.

Teamarbete blir vanligare och vanligare inom vÄden och som sjukgymnast pÄverkas ofta ens arbetet av andra professioners arbete. Det finns dock mycket lite forskning om hur sjukgymnaster upplever sin roll i teamet. Ansvarfördelningen inom teamet kan variera mycket mellan olika team och detta beror bland annat pÄ de olika individer som ingÄr. Sex sjukgymnaster intervjuades genom personliga besök eller via telefon. Svaren transkriberades och analyserades dÀrefter enligt Burnard (1991).

Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur poliser inom Stockholms polismyndighet förhÄller sig till sin yrkesroll och för hur relationen mellan yrkesroll och privatroll upprÀtthÄlls med fokus pÄ det emotionella arbete som ingÄr i polisrollen. Studien bygger pÄ fem kvalitativa samtalsintervjuer med poliser som arbetar inom tvÄ av Stockholms lÀns Ätta polisdistrikt, och som har en tjÀnstgöringsÄlder pÄ mellan tvÄ till fyra Är. Den insamlade empirin har analyserats med hjÀlp av Goffmans dramaturgiska perspektiv samt tidigare forskning om emotioner relaterade till det polisiÀra yrket. Uppsatsen visar att respondenterna strÀvar efter att sÀrskilja sin yrkesroll frÄn rollen som privatperson i mötet med allmÀnheten, vilket av respondenterna anses vara en förutsÀttning för att kunna prestera i sin yrkesroll. Om denna Ätskillnad ej görs kan den enskilda polisen fÄ svÄrigheter att spela rollen som polis vilken kan leda till att allmÀnheten ej vet om individen agerar i egenskap av polis eller privatperson vilket kan leda till svÄrigheter för den enskilda polisen i sitt yrkesagerande.