SammanfattningSyfteSyftet med studien var att genom fyra fotbollsinstruktörer undersöka hur eventuell stress upplevs i deras yrkesroll i specialidrott vid NIU-skolor (nationella idrottsutbildningar).FrÄgestÀllningar1. Vilka krav upplevs det, av instruktören, finnas i dennes yrkesroll?2. Hur upplever instruktören sig hantera de krav som stÀlls pÄ denne i sin yrkesroll?3.

Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av sin yrkesroll och vad som ingÄr i uppdraget. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor frÄn tre olika hÀlsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via strukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet som framkom under intervjuerna redovisas utifrÄn tre kategorier och ett tema: Att utvecklas i yrkesrollen och i teamarbetet trots avsaknaden av tydliga styrdokument om uppdraget. Kategorierna som framkom var: Yrkesroll, teamarbete och distriktssköterskans uppdrag.  Distriktssköterskorna upplevde sin yrkesroll som ett brett, fritt och ett varierande yrke med mÄnga möjligheter att utvecklas i.

Författare: Kroon, Helena (2011). Titel: I ingenmansland. En studie av specialpedagogens yrkesroll och samarbete i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan. Handledare: Kristian Lutz. Detta examensarbete syftar till att undersöka specialpedagogens yrkesroll i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan, sĂ„vĂ€l ur specialpedagogens eget perspektiv som ur andra aktörer verksamma i skolans perspektiv. Även samarbetet mellan specialpedagogen och tio enskilda aktörer belyses. Till den empiriska grunden har tio informanter frĂ„n tre olika skolor; varav tvĂ„ gymnasieskolor samt en gymnasiesĂ€rskoleverksamhet, bidragit. Det empiriska materialet baseras pĂ„ enskilda intervjuer, vilka analyserats utifrĂ„n en hermeneutisk tolkningsprocess.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vÀgledningssamtalet och vÀgledares yrkesroll pÄ högskolan. Undersökningen utgÄr frÄn rollteorier som genomgÄende stÀlls mot det empiriska materialet dÀr vÀgledarrollen pÄ olika sÀtt kommer in. Studien tydliggör Àven begreppet projekt som beskriver hur ett vÀgledningssamtal kan analyserar beroende pÄ vilka förvÀntningar och syften de olika deltagarna i samtalet har. Metoden som har anvÀnts Àr kvalitativ och studien utgÄr ifrÄn sammanlagt sex informanter, varav fyra med vÀgledningssökande och tvÄ med vÀgledare. Studien visar pÄ att samtliga vÀgledningssökande har rollförvÀntningar som till stor del handlar om att fÄ information, och det Àr just informationsbiten som de ser som viktigast nÀr det handlar om vÀgledningssamtalen. BÄda vÀgledarna berÀttar Àven att de huvudsakligen arbetar med just informationsbiten.

SammanfattningSpecialistsjuksköterskans kompetens behövs för att kunna tillmötesgÄ de ökade kraven i mer och mer avancerad och specialiserad vÄrd. Specialistsjuksköterska i kirurgisk vÄrd Àr en ung specialitet som saknar konkreta arbetsbeskrivningar och dÀrmed kan uppfattas som diffus och oklar. Kompetens och förmÄga hos specialistsjuksköterskan har beskrivits i tidigare forskning. Dock saknas kunskap om hur specialistsjuksköterskan i kirurgisk vÄrd beskriver sin egen yrkesroll. Syftet med denna pilotstudie var att utifrÄn den professionsriktade SAUK-­?modellens perspektiv undersöka hur specialistsjuksköterskor i kirurgisk vÄrd beskriver sin yrkesroll.

Inom gymnasieskolan undervisar dagligen yrkeslÀrare lÀrlingselever. Detta innebÀr att olika yrkeslÀrare kommer i kontakt med olika elever och vice versa. Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkeslÀrare pÄ gymnasial lÀrlingsutbildning uppfattar sin yrkesroll. VÄra frÄgestÀllningar var vad yrkeslÀrarna anser vara viktiga kunskaper, hur yrkeslÀrarna bedömer elevernas yrkeskunskaper och vilken betydelse har samarbetet mellan yrkeslÀrare och handledare i gymnasial lÀrlingsutbildning. De intervjuade var verksamma pÄ gymnasial lÀrlingsutbildning i en kommun i Norrland.

Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. ÄndamĂ„let med uppsatsen Ă€r att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebĂ€r och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock sĂ„ viktiga, biroller. Fokus ligger pĂ„ kvalitativa intervjuer med journalister frĂ„n tvĂ„ lokaltidningar och en rikstĂ€ckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn pĂ„ sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begrĂ€nsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras Ă€r att journalistik Ă€r en komplicerad yrkesroll dĂ€r grĂ€nserna för var rollen börjar och slutar Ă€r diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister Ă€r det brinnande intresset för samhĂ€lle och politik, viljan att förĂ€ndra och att ha möjligheten att förbĂ€ttra. .

Kvinnliga polisers yrkesroll har varit huvudfokus i denna studie. Syftet med studien har varit att undersöka hur kvinnliga poliser i yttre tjÀnst upplever sin yrkesroll och hur de ser pÄ möjligheten till avancemang inom organisationen. FrÄgestÀllningen lyder som följer: Hur upplever de sex intervjuade kvinnliga poliserna sin yrkesroll? Hur beskriver de intervjuade kvinnliga poliserna sina möjligheter att avancera inom organisationen? Hur kan studiens resultat förstÄs utifrÄn teorier om genus? Kvalitativa intervjuer har genomförts med sex kvinnliga poliser pÄ huvudsakligen en polisstation i södra Stockholm. Svaren har analyserats utifrÄn en tematisk ansats.

Syfte: Specialpedagoger har under sin studietid och genom att arbeta ute i verksamheterna tillÀgnat sig en bred kompetens. I den hÀr studien vill vi studera specialpedagogens yrkesroll i skolan samt undersöka lÀrares och rektorers syn pÄ specialpedagogens roll i skolans verksam-het. Centrala frÄgestÀllningar Àr:? Hur organiserar skolan sin specialpedagogiska verksamhet? ? Hur upplever specialpedagogerna att deras kompetens anvÀnds? ? Hur anvÀnds specialpedagogens kompetens?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr specialpedagogens yrkesroll i skolan samt samverkan professioner emellan belyst ur ett systemteoretiskt och ett kommunikativt perspektiv. Metod: Studien Àr kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur fritidspedagoger och lÀrare ser pÄ fritidspedagogers yrkesroll. För att undersöka hur yrkesrollen upplevs har vi intervjuat nÄgra verksamma fritidspedagoger och lÀrare. Vi har Àven undersökt yrket ur ett historiskt perspektiv och hur yrkesrollen har förÀndrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att yrkesrollen och fritidspedagogernas arbetsuppgifter upplevs som otydliga, framförallt under skoltid. Det saknas riktlinjer för vad fritidspedagogens roll Àr, vilket gör att fritidspedagogen ofta sjÀlv fÄr tolka sin roll och göra den till sin egen.

Sammanfattning Specialpedagogstudenterna jag varit i kontakt med under min pÄbyggnadsutbildning har vÀldigt olika uppfattning om, och förutsÀttningar för, sin kommande yrkesroll och dÀrigenom olika grund till sin yrkesidentitet. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur specialpedagoger upplever socialisationsprocessen in i sin yrkesroll som specialpedagog samt belysa de faktorer som utvecklar, respektive hindrar, att en yrkesidentitet skapas. Jag har förankrat min studie teoretiskt i Erving Goffmans dramaturgi, Berger och Luckmanns kunskapssociologi samt ytterligare forskning och artiklar kring socialisationsprocesser, yrkesidentitet och yrkesroll. Jag har valt en narrativ ansats vilket innebÀr att jag gjort fyra djupgÄende intervjuer ur en begrÀnsad period av specialpedagogernas liv. Det var specialpedagogernas upplevelser av den första tiden som yrkesverksamma specialpedagoger som jag varit intresserad av.

Det hÀr examensarbetet handlar om vilka olika estetiska uttrycksformer som fritidspedagoger anvÀnder sig av i sin yrkesutövning. Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ syn pÄ vilka uttrycksformer som Àr mer och mindre framtrÀdande i arbetet pÄ fritidshemmen. FöljdfrÄgan blir sÄledes vilka Àr de uttrycksformer som inte fÄr sÄ stor plats och varför det Àr sÄ. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fyra olika fritidspedagoger frÄn fyra olika fritidshem. De teoretiska utgÄngspunkterna belyser fritidspedagogens yrkesroll samt hur det kreativa och estetiska arbetet kan se ut. Min slutsats Àr att bild och formskapande Àr den mest mÀrkbara estetiska uttrycksformen i fritidspedagogernas yrkesutövning samtidigt som andra estetiska uttrycksformer behöver lyftas fram pÄ ett helt annat sÀtt Àn hur det ser ut idag..

Detta Ă€r en vetenskaplig essĂ€ dĂ€r jag undersöker och reflekterar kring frĂ„gor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har anvĂ€nt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fĂ€lt och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans vĂ€rld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idĂ©erna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vĂ„r speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen fĂ„r sin legitimitet i skolans fĂ€lt.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att genom fyra fotbollsinstruktörer undersöka hur eventuell stress upplevs i deras yrkesroll i specialidrott vid NIU-skolor (nationella idrottsutbildningar).FrÄgestÀllningar1. Vilka krav upplevs det, av instruktören, finnas i dennes yrkesroll?2. Hur upplever instruktören sig hantera de krav som stÀlls pÄ denne i sin yrkesroll?3.

Under utbildningen av programmet för personal- och arbetslivsfrÄgorhar det framkommit en uppfattning om att yrket personalvetare saknaren tydlig bild vad gÀller innebörd pÄ arbetsmarknaden, men ocksÄ hosfolk i allmÀnhet. Syftet med denna studie var att undersöka huryrkesverksamma personalvetare upplever sin yrkesroll och sinyrkesidentitet samt hur andra mÀnniskors omdömen om yrket pÄverkardessa upplevelser. Materialet samlades in genom halvstruktureradeintervjuer med sex yrkesverksamma personalvetare. Intervjuernaanalyserades med hjÀlp av tematisk induktiv analys. Resultatet visar en tydlig personalvetarens roll och yrkesidentitet.