MÄnga pedagoger som arbetar i förskolan kommer nÄgon gÄng att möta barn som mister en nÀra anhörig.  Syftet med denna studie Àr att undersöka om pedagoger upplever att det finns ett stöd att fÄ i arbete med barn i sorg samt hur pedagoger i förskolan hanterar situationer i samband med dödsfall av en nÀra anhörig. Studiens frÄgestÀllningar berör pedagogernas syn pÄ sitt agerande i ett arbete med barn sorg, barns vardag pÄ förskolan nÀr en nÀra anhörig avlider enligt de deltagande pedagogerna i studien samt relationer mellan kollegorna som deltagit i studien. UtifrÄn förutsÀttningarna i förskolans uppdrag, förskolechefens ansvar samt det som stÄr i Arbetsmiljöverkets § 5 och § 7 gÀllande krishanteringsplaner undersöks vÄra frÄgor genom en enkÀtundersökning i tvÄ svenska kommuner. Dessa kommer för anonymitetens skull vidare att skrivas som kommun 1 och kommun 2. I kommun 1 ingÄr sex olika förskolor. I kommun 2 ingÄr fyra olika förskolor.

I kursplanen för matematik i Gy11, har det lagts mer betoning pÄ bevis i matematikundervisningen. Denna kvalitativa studie undersöker hur tre gymnasielÀrare ser pÄ denna förÀndring. Teorin utgÄr frÄn filosofiska perspektiv pÄ matematikundervisning, med betoning pÄ kritik av en absolutistisk syn pÄ matematik. De tre lÀrarna uttalar sig till stor del positivt om den ökade mÀngden bevisföring i kursplanerna, men anser att mycket av undervisningen i bevisföring gÄr eleverna förbi. Slutligen drar jag slutsatsen att lÀrarna inte gÄr utanför sina egna uppfattningar om bevis och bevisföring i undervisningen, och reflekterar över dessa.

Sjuksköterskornas vardag innehÄller mycket glÀdje och arbetstillfredsstÀllelse men upplevelsen av otrygghet, stress och svÄra avvÀgningar gör att de behöver stöd och bekrÀftelse för att klara av det arbete som stÀller allt högra krav. Ett omrÄde dÀr sjuksköterskorna kommer att verka alltmer framöver Àr inom den kommunala hÀlso- och sjukvÄrden dÀr ensamarbete och stor arbetsbelastning med svÄra etiska dilemman prÀglar arbetet. Genom att erbjuda handledning kan gemenskap, trygghet och vÀxt skapas. I handledningstillfÀllet fÄr sjuksköterskan möjlighet till reflektion, sÀtta ord pÄ sina tankar och kÀnslor, bli stÀrkta i sin yrkesroll, utveckla sin sjÀlvkÀnsla, vÄga vara nÀra och bjuda in till en gemenskap med vÄrdtagaren sÄvÀl med kollegan.Caritasmotivet blir tydligt i handledningen och det uppstÄr en parallellprocess mellan handledare och den handledde och i mötet mellan vÄrdare och vÄrdtagare. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av handledning i grupp och metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

The main purpose with this study was to investigate how study- and careers counselors active in primary school, secondary upper high as well as colleges describe regarding satisfaction of assignments and suggestions on their development. The study also included in what extent pure guidance tasks cover these assignments as well as what criteria affects these.Six study and careers counselors were interviewed during this study, all active in the three separate educational programs. Their responses regarding what tasks are included in their assignments as well as experiences are in line with previous research. The conclusion drawn from this study shows deviational results in-between the three educational programs, this regarding guidance tasks in their assignments. The conclusion strongly pinpoints that criteria as ?time? and ?need of guidance? affect to what extent guidance tasks fills these study and career counselors assignments..

Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Syfte: Studiens syfte Àr att ur ett genusperspektiv undersöka specialpedagogers syn pÄ och erfarenheter av arbetet med elever i behov av stöd i skolan. Hur kan man ur ett genusperspektiv förstÄ specialpedagogens olika roller och arbetsuppgifter, utformning och fördelning av stödinsatser och utformning och hanterande av verktyg?Teori: Studien utgÄr ifrÄn Yvonne Hirdmans genusteori om genussystemet, vilken beskriver kvinnor och mÀn utifrÄn tvÄ grundlÀggande principer: isÀrhÄllande och hierarki (Hirdman, 2001). Vidare utgÄr den ocksÄ ifrÄn tre specialpedagogiska perspektiv, det relationella, det kategoriska och dilemmaperspektivet. De centrala skillnaderna mellan det relationella och kategoriska perspektivet Àr synsÀttet pÄ eleven.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra svensklÀrare beskriver att de nationella proven har för betydelse för undervisningen i svenskÀmnet. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svensklÀrare har det framkommit att de nationella proven fungerar som ett stöd för lÀrarna samtidigt som det tar upp mycket tid och arbetskraft. Proven förmedlar dubbla budskap dÄ det Ä ena sidan kan stÀrka lÀrarens professionella yrkesroll samtidigt som det kan ifrÄgasÀtta den genom utvÀrdering av lÀrarens arbete. Att det Àr ett nyttigt prov framkom i undersökningen, men den stora nackdelen de nationella proven har Àr att det innehÄller alldeles för mycket merarbete Àn vad den normala arbetsveckan..

Inledning:Sjuksköterskors upplevelser av effekter av att ha deltagit i processinriktad omvÄrdnadshandledning (POH) i direkt anslutning av handledningen, finns beskriven i flera studier. Hur sjuksköterskor upplever effekter av POH nÄgra Är efter avslutat handledning, finns endast beskrivet i ett fÄtal studier. Författaren tycker det skulle vara betydelsefullt att utvÀrdera sjuksköterskornas upplevelser av effekterna i POH ytterligare.Syfte:Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och betydelse av processinriktad omvÄrdnadshandledning minst tre Är efter avslutad handledning.Hur sjuksköterskor upplevde att det var att delta i POH?Om sjuksköterskor upplever att de har kvar nÄgra effekter frÄn att deltagit i POH?Metod:Kvalitativ metod med intervjuer enligt Trost (1993) anvÀndes. DÀr analysen utfördes enligt Graneheim & Lundman (2004) innehÄllsanalys för att bearbeta insamlad data.Resultat:MÀnniskan upplevs bestÄ av en enhet med olika delar en, kroppslig, sjÀlslig och andlig dimension.

Syftet med denna studie Àr att belysa arbetsmotivationen hos enhetschefer. De frÄgestÀllningar som anvÀnts Àr: Hur upplever enhetschefer innehÄllet och innebörden av sin yrkesroll? Hur beskriver enhetschefer vad som motiverar dem till arbete respektive vad som hindrar detsamma? För att genomföra studien har öppna kvalitativa intervjuer anvÀnts. De som intervjuats Àr enhetschefer inom ett verksamhetsomrÄde i en mellanstor kommun i norra Sverige. I dessa framkommer det att enhetscheferna har ett vÀldigt varierande arbete och att de har stor frihet att styra hur de vill strukturerar upp och leda sina verksamheter.

En studie som tar stöd av utvecklingspsykologiska teorier och Àr baserad pÄ intervjuer pÄ en F-5 skola. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger förhÄller sig till traditionella könsmönster och hur de arbetar för att bryta dessa mönster. Lgr11 sÀger att skolan ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster och detta Àr undersökningens bakgrund. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fem pedagoger som har olika utbildningar ? förskollÀrare, grundskollÀrare och fritidspedagoger, men samtliga arbetar pÄ samma skola.

This Master?s thesis concerns the public librarian?s professional identity. The complexity of the mandates of the public librarian, and the public library, raises questions on how librarians understand their professional identities. The empirical material consists of qualitative in-depth interviews with librarians. Two theoretical approaches are used in the analysis of the material with a focus on the public librarians? knowledge and professional role.

En revisors arbete regleras av en mĂ€ngd olika lagar, regler och rekommenda- tioner. År 1998 lade AktiebolagskommittĂ©n fram ett förslag till Ă€ndring av Aktiebolagslagen, vilket innebar att revisorer skulle ha skyldighet att anmĂ€la brottsmisstanke till Ă„klagare. Förslaget antogs och innebar att lagregeln om anmĂ€lningsplikt vid misstanke om brott trĂ€dde i kraft den 1 januari 1999. Sedan anmĂ€lningsplikten trĂ€dde i kraft har revisorer fĂ„tt ytterligare en förebyggande uppgift utöver kontrollfunktionen: att förebygga brott. FörĂ€ndringen som skedde hade sin grund i den ökade ekonomiska brottsligheten dĂ€r revisorer sĂ„gs som en potentiell men till viss del outnyttjad brottsförebyggande resurs.

Detta examensarbete tar upp frÄgan om vilka tidigare erfarenheter gymnasieelever i Ärskurs 1 har av studie- och yrkesvÀgledning pÄ grundskolan i Ärskurs 9, deras syn pÄ studie- och yrkesvÀgledarens yrkesroll i grundskolan, studie- och yrkesvÀgledarens arbetsuppgifter samt elevers förvÀntningar gÀllande studie- och yrkesvÀgledning. Undersökningen i arbetet genomfördes med en kvalitativ metod dÀr vi har anvÀnt oss utav intervjuer med Ätta gymnasieelever för att vi skall kunna fÄ en överblick om vad för erfarenheter de har av en studie- och yrkesvÀgledare. För att vi skall kunna tolka resultatet har vi anvÀnt oss utav HÀgg & Kuoppas samtalsmodell, Donald E. Supers teori och Angelöw och Johnssons rollteorier. Resultatet visar vilka erfarenheter gymnasieelever har haft med sina studie-och yrkesvÀgledare och Àven vad som har pÄverkat dem i deras beslut gÀllande gymnasievalet.

VÄrt syfte med undersökningen Àr att med hjÀlp av en mindre grupp vÀgledare frÄn komvux, försÀkringskassan och AF, ta reda pÄ hur de upplever sin yrkesroll i vÀgledningssammanhang. Vi Àr ocksÄ intresserade av hur dessa vÀgledares samverkan Àr med andra myndigheter. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju med hjÀlp av en intervjuguide. Vi valde vÀgledare frÄn olika omrÄden för att fÄ variation av informanternas berÀttelse av samma verklighet. VÄrt resultat i vÄr studie visar att de flesta av informanterna har samarbete med olika professioner, ett fÄtal har vid nÄgra tillfÀllen samarbetat med nÄgon myndighet.