Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka fem nyutexaminerade lÀrares upplevelser av förÀldrakontakt i skolan. Studien baseras pÄ intervjuer med fem nyutexaminerade lÀrare som arbetar pÄ olika skolor inom samma kommun. Vi har enbart undersökt hur dessa fem lÀrare upplever förÀldrakontakten, skolorna som lÀrarna arbetar pÄ Àr inte av intresse för den hÀr studien. Vi inleder uppsatsen med att ge en historisk tillbakablick pÄ hur synen pÄ förÀldrakontakt mellan skolan och hemmet har utvecklats och förÀndrats genom tiderna. I litteraturgenomgÄngen tar vi upp synen pÄ samverkan mellan förÀldrar och lÀrare ur olika perspektiv.

Sammanfattning:Överlag upplevde respondenterna att deras ansvar var större Ă€n deras befogenheter. Förutom lagar, bestĂ€mmelse och riktlinjer, rĂ€knade enhetscheferna upp bĂ„de ekonomiska och teknis-ka begrĂ€nsningar som hindrade dem frĂ„n att genomföra sitt uppdrag pĂ„ ett för dem tillfreds-stĂ€llande sĂ€tt. Dessa begrĂ€nsningar pĂ„verkade till viss del Ă€ven kommunikationsstrukturen pĂ„ arbetsplatsen. Studien visar att mĂ„nga faktorer pĂ„verkar ledarskapet och ledarstilen. Det kan vara svĂ„rt att ha ett tydligt ledarskap och ledarstil nĂ€r man som mellanchef har begrĂ€n-sade möjligheter att pĂ„verka.Bakgrund:Bakgrunden till studien var att vi ansĂ„g att det finns för fĂ„ empiriska studier som undersöker hur enhetschefer inom kommunal Ă€ldreomsorg upplever sitt ledarskap och ledarstil.

I föreliggande examensarbete har semistrukturerade intervjuer med fyra barnskötare genomförts. Syftet med undersökningen var att undersöka barnskötares upplevelse av sin yrkesroll i förskolan, i och med den reviderade lĂ€roplanen.Förskolans lĂ€roplan, Lpfö-98, reviderades 2010 och det har skapat flera förĂ€ndringar inom förskolans verksamhet. Förskolan lyder numera under skollagen och i lĂ€roplanen förtydligas förskollĂ€rarnas ansvar i riktlinjerna. Även arbetslagets, dĂ€r barnskötarna ingĂ„r, ansvar förtydligas. Barnskötarnas ansvar beskrivs dĂ€remot inte nĂ€rmare Ă€n sĂ„.

Det nya millenniet inleddes med en av vÀrldens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrÀgerier inom bolagsjÀtten Enron i USA. Konsekvenserna av det intrÀffade blev att allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och pÄ vÀldigt kort tid införde USA hÄrdare lagstiftning i form av ?the Sarbanes Oxley Act? Det Àr en lag vars syfte Àr att stÀrka den interna kontrollen av finansiell rapportering.I Sverige har ocksÄ redovisningsskandaler intrÀffat. En omtalad skandal Àr Skandiaskandalen som intrÀffade Är 2003.

KomplementĂ€ra metoder har börjat anvĂ€ndas allt mer inom sjukvĂ„rden. Akupunktur Ă€r en av de mest anvĂ€nda metoderna som framförallt anvĂ€nds för smĂ€rtlindring i vĂ€stvĂ€rlden. ÖsterlĂ€ndsk filosofi som akupunktur hĂ€rstammar ifrĂ„n, utgĂ„r ifrĂ„n en holistisk mĂ€nniskosyn och sjukdom anses vara en rubbning av livsenergin. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters förvĂ€ntningar och upplevelser av akupunkturbehandling samt vilken relevans akupunktur har för sjuksköterskan i sin yrkesroll. Elva vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna CINAHL och PubMed anvĂ€ndes.

Vi lever i ett samhÀlle dÀr det förekommer mycket stress. Barn upplever en ökad stress som kan vara relaterad till minskad fysisk aktivitet pÄ grund av att allt mer av deras fritid Àgnas Ät tevetittande och dataspel. Detta gör att en dÄlig vana vÀxer Àven bland de smÄ barnen, som hellre vill sitta stilla Àn röra pÄ sig. UtgÄngspunkten Àr vikten av att redan i förskolan skapa en önskan hos barnen att komma ut i utomhusmiljö och att de ska tycka att det Àr roligt och spÀnnande att vara ute. Syftet med studien Àr att lyfta fram förskolepedagogers yrkesroll för sitt pedagogiska arbete pÄ förskolegÄrden.

En viktig aspekt i specialpedagogens roll Àr att hennes uppdrag skall vara av en tydlig karaktÀr. Genom att rollen Àr tydlig kan energi och kompetens lÀggas pÄ att utveckla verksamheterna pÄ grupp och organisationsnivÄ. Handledning Àr ett kompetensutvecklande arbetssÀtt som specialpedagogerna anvÀnder sig av för att kunna utveckla en kunskapstillvÀxt i verksamheten för att kunna möta alla barn..

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ företag i Sverige. Avregleringen pÄ revisionsmarknaden omfattade cirka 250 000 företag vilket innebÀr att 70 procent av alla företag gavs möjlighet att vÀlja om de vill revidera sin Ärsredovisning eller inte. Det har nu gÄtt en tid sedan avregleringen och det Àr dÀrmed intressant att frÄn ett revisorsperspektiv undersöka hur eventuella förÀndringar upplevs. Studien syftar till att skapa förstÄelse för hur en revisor upplever tiden efter avregleringen. Med hjÀlp av övergripande frÄgestÀllningar har studien fokuserat pÄ hur revisorn upplever förÀndringar i sin yrkesroll, om efterfrÄgan pÄ revision förÀndrats samt om revisorn har nÄgon uppfattning om varför företag vÀljer att behÄlla revision alternativt avstÄ.

Avsikten med vÄr studie har varit att undersöka vilken yrkesroll eller vilka yrkesroller nÄgra yrkeslÀrare pÄ Hotell- och restaurangprogrammet kan identifiera sig med samt vad som ligger till grund för denna identifiering. Dessutom har vi velat ta reda pÄ möjligheten att kombinera tidigare yrkesidentitet med lÀraridentiteten. För att nÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt metoden intervjuer, dÀr sex yrkeslÀrare intervjuats. Det vi funnit i intervjumaterialet Àr att undervisningen pÄ HR-programmet genomsyras av yrkeslÀrarens bÄda yrkesroller. Vi har kunnat se att yrkeslÀraren fortfarande har en stark yrkesidentitet tillhörande restaurangbranschen.

Politikerna i Sverige vill sÀnka kostnaderna för smÄ aktiebolag samt följa influensernafrÄn övriga lÀnder i Europa. Sverige Àr tillsammans med Malta de enda lÀnderna i Europasom fortfarande har kvar den allmÀnna revisionsplikten för alla aktiebolag.Revisionspliktens avskaffande kommer med all sannolikhet att pÄverka mÄngaintressenter, dÀribland staten, det vill sÀga skatteverket. Vidare kommer detta Àven attpÄverka revisorers yrkesroll. VÄra huvudfrÄgor lyder:! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för revisionsbyrÄer,samt revisorers arbetsuppgifter.! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för skatteverket,samt kommer skatteverkets medarbetare fÄ större arbetsbördor?Syftet med vÄr uppsats Àr att lyfta fram vad revisorerna samt skatteverket anser om detblir en lagÀndring angÄende revisionspliktens vara eller icke vara, för att fÄ en vidareförstÄelse av vad detta innebÀr för revisorsyrket samt vilka konsekvenser detta medför förskatteverket.

Syftet med denna studie var att undersöka hur tre pedagoger upplevt förÀndringar i sin yrkesroll med fokus pÄ dokumentation. Hur har talet om dokumentation förÀndrats under deras Är som verksamma inom barnsomsorgen, vad Àr den bakomliggande orsaken till denna förÀndring och vad har detta för betydelse för förskollÀraryrket? Detta Àr frÄgestÀllningar som behandlas i studien som bygger pÄ tre Reggio-Emilia pedagogers berÀttelser kring sitt yrkesliv. Studien har för avsikt att med inspiration frÄn livsberÀttelseansatsen sÀtta in förskollÀrarnas berÀttelser i en samhÀllshistorisk kontext. Detta görs genom att analysera dem ur ett Newpublicmanagement-perspektiv samt ur ett educare-perspektiv..

SAMMANFATTNINGEfter en rad stora företagsskandaler har det blivit allt viktigare med kraftigt ökade regleringar som pÄverkar revisionen och som mer tydliggör revisorns uppgifter. Revisorns uppgift Àr att granska ett företags Ärsredovisning och bokförning samt företagsledningens förvaltning av företaget. Granskningen skall ske enligt god revisionssed. Ett företags intressenter har det frÀmsta intresset av revision som kreditgivare, leverantörer, kunder, anstÀllda, styrelse och företagsledning, stat och kommun. Ett förvÀntningsgap uppstÄr dÄ ett företags intressenter inte har tillrÀckligt med kunskap om revisorns yrkesroll, begrÀnsningar och uppgifter.Eftersom det Àr sedan lÀnge forskat att det finns ett förvÀntningsgap mellan revisorer och dennes klienter om vad revisorns uppgifter Àr, vill vi vidare studera det utifrÄn allmÀnheten och de övriga anvÀndarnas perspektiv.

SammanfattningSyftet med den hÀr studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal Àldreomsorg ser pÄ sin profession med tyngdpunkt pÄ eget yrkesval, vad som fÄr dem att stanna kvar, synen pÄ yrkesrollen och vad som förvÀntas befrÀmjaStudien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultatet visade att yttre omstÀndigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med Àldreomsorg..

Syftet med följande arbete Àr att kunna förstÄ och klargöra hur den specialpedagogiska verksamheten i den undersökta kommunen Àr organiserad - hitta den röda trÄden - för att fÄ svar pÄ vad man (politiker, förvaltningstjÀnstemÀn och rektorer) vill fÄ ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser, vilket Àven rimligen bör avspeglas vice versa. Arbetet Àr en fallstudie med en fenomenografisk forskningsansats som omfattar en legitimeringsstege avseende specialpedagogisk verksamhet pÄ en kommunal arena. Undersökningen utfördes i tvÄ faser dÀr först specialpedagogiska arbetsuppgifter kategoriserades till en matris i vilken studiens ingÄende specialpedagoger fick uppskatta och fylla i fördelningen av sina arbetsuppgifter och vidare intervjuades sedan politiker, förvaltningstjÀnstemÀn och rektorer utifrÄn problemstÀllningen: Vad vill man fÄ ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser? Studien har sin teoretiska grund i ramfaktorteorin som visar vad som inte Àr möjligt och i KASAM-teorin som visar vad som Àr nödvÀndigt betraktade utifrÄn Foucaults maktperspektiv som utgÄr frÄn den av makten drabbade, och i litteraturgenomgÄngen behandlas stöd- och/eller spetspedagogik, lÄng- och/eller kortsiktiga perspektiv, implementeringsdjup samt specialpedagogens yrkesroll. Sammanfattningsvis pekade studiens resultat pÄ att rektor var den som avgjorde hur den specialpedagogiska verksamheten organiserades lokalt sett och vidare pÄ att det fanns potential att i högre grad utnyttja specialpedagogisk kompetens, i synnerhet pÄ organisationsnivÄ.

Bakgrund: I och med Florence Nightingales grundande av den moderna sjuksköterskeprofessionen som ett kvinnoyrke försvann mÀn ur professionen fram till 1900- talets mitt. Grunden för omvÄrdnadsvetenskapen Àr Caritas motivet, mellanmÀnskliga kÀrleken, som kan visas i former av ansning, lekande och lÀrande. Det finns djupt inflÀtade normer i samhÀllet som styr vad som Àr manligt och vad som Àr kvinnligt. Dessa normer komplicerar rollerna för mÀn som innehar kvinnodominerade yrken, t.ex. mÀn inom sjuksköterskeyrket.Syfte: Att ur ett genusperspektiv belysa hur manliga sjuksköterskor identifierar sig i sin yrkesroll.Metoden: Metoden Àr en litteraturöversikt av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade de senaste 13 Ären.