Sammanfattning: Min studies syfte Àr att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter Àven fram pedagogernas syn pÄ leken och hur de hjÀlper till för att stötta barnen under tiden de Àr i fritidshemmet.FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr vad leken innebÀr för eleverna och hur den pÄverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser pÄ leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gÄnger med olika barn. Jag intervjuade Àven fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

Ambulanssjuksköterskor Àr sÄrbara nÀr det gÀller bÄde kortvarig och lÄngvarig stress dÄ de efter en traumatisk hÀndelse ligger i riskzonen för att utveckla en akut stressreaktion. Stressreaktioner kan ses som en normal reaktion för den som varit med om en traumatisk upplevelse. MÄnga har lÀrt sig att hantera detta i sin arbetsvardag, men för en del utvecklas denna stressreaktion till att bli lÄngvarig. Det Àr betydelsefullt för ambulanssjuksköterskor att ha strategier för att kunna hantera upplevelsen efter traumatiska hÀndelser och dÀrmed kunna förebygga lÄngvariga stressproblem. VÄrt syfte var dÀrför att undersöka hur ambulanssjuksköterskor hanterar upplevelsen efter en traumatisk hÀndelse.

Bakgrund: Som blivande högstadie- och gymnasielÀrare stÀllde vi oss frÄgan hur man som skolpersonal bör och skall agera gÀllande hedersrelaterat förtryck dÄ detta Àr nÄgot som vi kan komma att stöta pÄ vid framtida arbetsplatser.Syfte: Syftet med uppsatsen var att bidra till förstÄelsen om hur skolor arbetar med och förebyggande mot hedersrelaterat förtryck.Metod: Vi valde att anvÀnda oss av den kvalitativa intervjumetoden. Valet av metod har gjorts utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar som söker svar pÄ hur skolor arbetar med respektive förebyggande mot hedersrelaterat förtryck. Vi valde att göra en semi-strukturerad intervju vilket innebÀr att vi utgÄtt frÄn fasta frÄgestÀllningar som grund för ett samtal kring Àmnet.Resultat: I studien framkom det att erfarenheten kring hedersrelaterat förtryck skiljer sig frÄn skola till skola. Vissa skolor arbetar stÀndigt med problematiken medan andra skolor inte har nÄgra erfarenheter kring hedersrelaterat förtryck. Flera av skolorna som deltog i undersökningen hade inga egna utarbetade handlingsplaner för hur skolan skulle agera i Àrenden gÀllande hedersproblematiken, samtidigt som det fanns skolor med vÀl inarbetat material.

Syftet med denna uppsats Àr att utforska tre kvinnliga tjetjenska vuxenelevers förestÀllningar om SFI-undervisningen med sÀrskilt fokus pÄ lÀrarens roll och undervisningsmetoder utifrÄn de erfarenheter de bÀr med sig frÄn skolan i hemlandet. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Vilken instÀllning har informanterna till lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsstrategier? Vilka uppfattningar har informanterna om undervisningsmetodik och undervisningsinnehÄll? Vilka uppfattningar har informanterna om regel- respektive kommunikationsstyrd undervisning? Vilka uppfattningar har informanterna om sin egen situation som vuxenstuderande pÄ SFI? För att utreda dessa frÄgor har jag anvÀnt intervjuer med en fenomenologisk infallsvinkel.UtmÀrkande för studien Àr att grammatik anses som det viktigaste momentet i spÄkundervisningen enligt informanterna, vilka frÄn skolan i Tjetjenien Àr vana vid en strukturerad undervisning som genomförs av auktoritÀra pedagoger och dÀr goda studieresultat Àr viktiga. HÀr i Sverige möts de av "snÀlla" lÀrare som beaktar faktorer som kan pÄverka deras inlÀrning. Informanterna kÀnner sig tudelade i sin instÀllning till de olika skolsystemen.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Delaktighet, vÄrdrelation och kommunikation Àr tre centrala begrepp inomhÀlso- och sjukvÄrden. Detta med tanke pÄ att det Àr tre faktorer som kan fÄ patienten attpÄverka dennes hÀlsoprocess samt att kunna trygghet. Syfte: Att belysa sjuksköterskansförutsÀttningar och hinder för att skapa delaktighet i vÄrdrelationen med patienter nÀrsamma verbala sprÄk inte talas. Metod: Studien utgÄr frÄn sjuksköterskans perspektiv ochbaseras pÄ en kvalitativ analys utifrÄn Evans (2002) litteraturstudie. Resultat: Det somansÄgs vara förutsÀttningar för delaktighet kunde vara tolkens nÀrvaro för skapandet avdelaktighet i vÄrdrelationen.

För nyinflyttade och besökare styr stadens orienterbarhet vad vi upplever genom att stadens platser Àr olika lÀtta att hittat. Hur vi upplever staden pÄverkas av i vilken mÄn vi förstÄr dess uppbyggnad och kÀnner oss vÀlkomnade. Men Àven alla som lÀnge bott i staden har glÀdje av att den Àr logiskt strukturerad. Om vi kan röra oss pÄ ett effektivt sÀtt kan vi snabbare utrÀtta Àrenden. En tydlig bild av omgivningen Àr en förutsÀttning för att ge hemstaden betydelse, och det Àr en grund för kÀnslan av gemenskap och samhörighet i staden.

Eftersom sportklubbar i Sverige a?gs av sina medlemmar kan inte privata akto?rer komma in och ko?pa upp en klubb. Vad som ha?nder i Sverige a?r ista?llet att ideella idrottsfo?reningar och ideella fo?reningar sammanblandar sitt varuma?rke. Pa? detta omra?de finns ingen tidigare forskning.

MÀnniskor förutsÀtter att möten med vÄrdpersonal Àr goda och trygga. Flera studier beskriver negativa upplevelser av bemötande. Syftet med denna litteraturstudie var dÀrför att beskriva vad mÀnniskor upplever betydelsefullt i mötet med vÄrdpersonal. Studien baserades pÄ 16 vetenskapliga artiklar och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att bli behandlad som en unik individ: Att fÄ information och kÀnna delaktighet: Att fÄ stöd genom god kommunikation och relation: Att bemötas med kompetens och personlig omsorg.

Alkohol Àr den vanligaste drogen i Sverige och konsumtionen ökade mellan Ären 1993-2003 med cirka 30 %. Detta kan pÄ en arbetsplats omrÀknas till nÀstan 10 liter ren alkohol per anstÀlld och Är. SÄ mÄnga som 10-20% av personalen pÄ en arbetsplats kan ha en riskfylld alkoholkonsumtion vilket i förlÀngningen kan leda till missbruk eller ett alkoholberoende. Syftet med denna studie var att undersöka vad som pÄverkar att personer inte Äterfaller i sitt alkoholberoende eller missbruk. UtifrÄn frÄgestÀllningarna granskades innehÄll i öppenvÄrdsbehandlingar som gav positiv effekt pÄ Äterfallsrisken samt andra preventiva faktorer för Äterfall.

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.

Livsmedelverkets riktlinjer för Bra mat i skolan Àr det enda styrdokument som finns förskolmÄltider. DÀr beskrivs hur pedagogisk mÄltid med fördel ska ingÄ i pedagogernasuppdrag. Studier har dock visat att pedagoger kÀnner sig osÀkra i sin roll under mÄltiden,vilket kan bero pÄ pedagogernas brist pÄ utbildning och kunskap om mat och nutrition. FrÄganÀr hur lÀrare kan förvÀntas att agera som förebilder vid mÄltiden nÀr det inte finns nÄgraofficiella riktlinjer som stöd, eller nÀr det inte finns professionell kunskap om mat ochnutrition?Syftet var att kartlÀgga pedagogernas syn pÄ sin roll under den pedagogiska mÄltiden ochvilken instÀllning de har till denna.

Syftet med studien var att, med resultat frÄn ÄterhÀmtningsforskning som utgÄngspunkt, undersöka hur kuratorer inom öppenvÄrdspsykiatrin förhöll sig till ramar och grÀnser i behandlingsrelationer. Uppsatsens frÄgestÀllningar rör dels hur kuratorer definierar och förhÄller sig till ramar och grÀnser samt rambrott och grÀnsövertrÀdelser i en professionell behandlingsrelation och dels hur de resonerar kring detta i förhÄllande till sin professionalitet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju kuratorer genomfördes och empirin analyserades utifrÄn en ad hoc metod dÀr meningskategorisering och meningskoncentrering kombinerades. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgick frÄn Asplunds teori om social responsivitet och Topors vidareutveckling av begreppen abstrakt och konkret socialitet. Studiens resultat visade att kuratorerna ser pÄ ramar och grÀnser som nÄgot som utgör en grundval för en behandlingsrelation och att övertrÀdelser ska ske utifrÄn en restriktiv hÄllning.

Enligt Socialstyrelsens FolkhÀlsorapport Är 2009 har brukandet av alkohol ökat de senaste 15 Ären. Detta har gjort att kontakten med patienter med alkoholproblem har ökat inom hÀlso- och sjukvÄrden de senaste Ären, vilket stÀller krav pÄ sjuksköterskans bemötande och kompetens i mötet med denna patientgrupp. Syftet var att belysa sjuksköterskans förhÄllningssÀtt och bemötande av patienter med alkoholproblem i somatisk vÄrd. Metoden i litteraturstudien utgick frÄn artikelsökning i databaserna Scopus, Cinahl och Pubmed. Arbetet har följt Fribergs rekommendationer för uppsatsskrivning och kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes.

Abstrakt Bakgrund: Depression Àr en av de vanligaste orsakerna till psykiskt lidande och tonÄringar drabbas i hög grad. Depression leder till Ängest, isolering och ofta sjÀlvskadebeteende. TonÄringar söker sÀllan vÄrd. Syfte: Att belysa tonÄringars upplevelser av depression i ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie.

Jag har genom det hÀr arbetet inriktat mig mot att fördjupa mina kunskaper om Àmnet mobbing och vad skolan och lÀrare har för ansvar vad det gÀller detta. Jag vill pÄ sÄ sÀtt bidra till handlingsberedskap pÄ omrÄdet. Jag började med att söka information om Àmnet genom en litteraturstudie. UtifrÄn studien specificerade jag frÄgeomrÄden som fokuserar pÄ lÀrarnas kunskaper och erfarenheter, men Àven pÄ det arbetet som förs mot mobbing i skolan. Jag har sedan anvÀnt mig av dessa frÄgeomrÄden i mina intervjuer gjorda med fyra lÀrare frÄn grundskolans senare Ärskurser.