Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Syftet med detta examensarbete är att komma underfund med hur introduktionen kan förbättras för nyanställda arbetsledare utan tidigare erfarenheter från arbetsområdet. Examensarbetet är en respons på Peabs interna enkät som under ett antal år belyst hur medarbetarna bland annat ser på trivseln och arbetsmiljön på sin arbetsplats. Denna enkät är till för att finna förbättringsområden. Flera anger att de anser att introduktionen är otillräcklig och behöver förbättras.Denna rapport använder sig av en kvalitativ metod med intervjuer av tio personer med koppling till yrkesrollen arbetsledare samt ytterligare tio kompletterande intervjuer.De huvudsakliga slutsatser och förbättringsförslag som dragits från intervjuerna är att nyanställda arbetsledare ska få tillgång till bättre arbetsbeskrivningar om hur Peabs arbetsmetoder och vad dess kärnvärden är och dessutom få klart för sig vad företaget har för förväntningar på de nyanställda.Större delen av intervjupersonerna ansåg att någon form av strukturerad utvecklingsplan var att föredra. Under rapportskrivandet upprättades följaktligen en sådan, som anger vilka moment och fördjupande kurser som är lämpliga för en nyanställd arbetsledare.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka metoder det finns enligt rekommendationer och standarder för redovisning av varumärken och jämföra det med vilka metoder som används av företag i praktiken genom att studera deras respektive årsredovisningar.Metod: Studien präglas av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där en semi-strukturerad intervju blandas med data från årsredovisningar. Resultatet från intervjun ska sedan jämföras med resultaten från studerandet av årsredovisningarna.Teori: Teorin består av en kartläggning av de värderingsmetoder som finns, definitioner av immateriella tillgångar och varumärken samt en presentation av tidigare studier inom ämnet.Empiri: Resultatet visade på att flera värderingsmetoder som finns enligt teorin inte används i praktiken. Den mest förekommande värderingsmetoden är den avkastningsbaserade värderingsmetoden och då främst royalty- relief-metoden. Företag med internt upparbetade varumärken kan inte redovisa dessa på grund av det redovisningspraxis som råder idag. Slutsats: Varumärket har fått en större betydelse ur ett finansiellt perspektiv, trots detta är det sällan varumärket redovisas som en egen post. Detta skulle kunna tyda på att det behövs en utveckling av de standarder och praxis som finns inom redovisningen i dagens läge. .

Bakgrund: Blodburna infektioner utg?r ett globalt folkh?lsoproblem med varierande prevalens beroende p? socioekonomiska faktorer och tillg?ng till v?rd. Sjuksk?terskan har en viktig roll i omv?rdnadsarbetet som utg?r fr?n evidensbaserad v?rd med fokus p? patients?kerhet och smittskydd. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med blodburna infektioner i en sjukhusmilj?.

Föreliggande studie har till uppgift att bidra med kunskap om hur speciallärare/-­pedagoger  resonerar kring området datorstödda hjälpmedel i specialundervisningen, när det gäller läs-­ och skrivutveckling och vad dessa resonemang kan antas leda till i undervisningen. Det empiriska materialet baserades på kvalitativa intervjuer av semi-­strukturerad karaktär som har bearbetats genom diskursanalys. Resultaten visar att resonemangen kring området datorstödda hjälpmedel i specialundervisningen skiljer sig mycket åt. Respondenterna redogjorde för fler för-­ än nackdelar med användandet av datorstödda hjälpmedel i arbetet med läs-­ och skrivutveckling. Överlag är pedagogerna överens om att det är viktigt att hålla sig uppdaterad om forskning inom området men resultatet visar att det råder stora konflikter inom denna diskurs, vilket får negativa följder på kvalite?n i undervisningen.

Patienter med smärta är det vanligaste problemet sjukvårdspersonalen möter inom akutsjukvården.  Att bemöta patientens smärta är en grundläggande arbetsuppgift för sjuksköterskan inom den prehospitala vården. Vårdaren behöver utföra en professionell bedömning av patientens smärta för att utifrån smärtanalysen göra sitt bästa för att lindra eller förhindra lidande och möjliggöra en upplevelse av förändrad hälsa och välbefinnande. Syftet var att sammanställa tidigare forskning om prehospital smärtbedömning och beslut om smärtomhändertagande. Metoden som användes var litteraturöversikt. Ur resultatet framkom två teman och åtta undertema. Huvudteman var; att bedöma patientens smärta och att värdera patientens smärta inför beslut om smärtomhändertagande. Utifrån patientens beskrivning och smärtbedömningen som består av smärtskattning, fysiologiska och fysiska förändringar, värderas patientens smärta i relation till vårdarens egen erfarenhet, patientens beteende, kulturella skillnader och samspelet med patienten.

Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialarbetare reflekterar kring sig själva som professionella hjälpare utifrån aspekterna tanke och känsla, samt hur denna reflektion kan komma att påverka den professionella hjälpen. Uppsatsen grundar sig på följande frågeställningar: Hur definierar socialarbetarna den professionella hjälpen? I vilka situationer identifierar socialarbetarna att den professionella hjälpen tar sig uttryck? Vilka konsekvenser anser socialarbetarna att professionaliseringen av hjälpen får för dem som professionella hjälpare? Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Fem intervjuer med verksamma socialarbetare har genomförts. Empirin har analyserats utifrån tre tidigare forskningsprojekt inom ämnesområdet samt med hjälp av tre definitioner av reflektionsbegreppet.

Det har börjat uppmärksammas att sexualiteten är en viktig del av livskvaliteten för patienter med förvärvad hjärtsjukdom. Det är känt att dessa patienter har minskad sexuell lust, sexuell frekvens, sexuell tillfredsställelse och ökad förekomst av sexuell dysfunktion. Sexualiteten hos patienter med medfödd hjärtsjukdom skulle kunna vara lika påverkad. Det holistiska synsättet präglar sjuksköterskans omvårdnadsarbete, vilket inkluderar den sexuella hälsan. Syftet med denna studie var att undersöka hur samlevnad och sexualitet påverkas hos personer med hjärtsjukdom samt hur sjuksköterskan kan skapa dialog kring dessa frågor. Litteraturstudie var den metod som tillämpades.

De nordiska länderna har en stark tradition av att satsa på vuxenutbildning och livslångt lärande. I det sammanhanget är också behovet av att synliggöra, dokumentera och erkänna kunskap och kompetens en prioriterad fråga. Utbildning Nord har anammat detta och startade år 2010 ett valideringsprojekt, ValNord, för att utveckla gemensamma metoder för värdering, validering och dokumentation av yrkeskompetens. ValNord utsåg en pilotgrupp bestående av lärare och studerande till att prova ett värderingsinstrument (blankett). Detta examensarbete syfte är att undersöker hur denna nya värderingsmetod fungerar i praktiken.

Problem kring den egna kroppen och dess utseende är något som historiskt sett varit något typiskt genuskodat kvinnligt. Under de senaste 20-30 åren har män i allt större utsträckning rapporterat liknande problematik, detta i samband med en allt högre grad exponering av mannens kropp. Syftet med studien var att belysa och problematisera hur män uppfattar kroppsuppfattningens påverkar kroppssjälvkänslan. Urvalet var biologiskt födda män. De valda informanterna var i åldern 22-32 år.

Denna fallstudie avser att titta på kritiska faktorer i projektimplementering. Projektimplementering avser hela genomförandet av projekt efter att avtal har tecknats till avslut, då kunden och leverantören har uppfyllt sina respektive åtaganden. Kritiska faktorer är kommunikation, ledningens stöd, planering, personal, teknik, kundens acceptans, kundkonsultation, samordning och problemlösning. Punkterna är sammanfattade i Schultz, Selvin och Pintos Projekt Implementerings Profilen (PIP). Projekt kännetecknas av att de, med dedikerade resurser under en begränsad tid, skall nå projektetmålet, vilket kan vara en nog så stor utmaning.

Inom de närmsta decennierna kommer depression att rankas som den näst största sjukdomen globalt sett. Det är av största vikt att sjuksköterskan har kunskap om hälsofrämjande åtgärder under depression och arbetar förebyggande för att kunna möta och hantera denna utmaning. Därför var syftet med denna litteraturstudie att belysa hälsofrämjande åtgärder hos personer med depressiva symtom. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna Pubmed, Cinahl och PsychInfo. Det resulterade i 18 artiklar som svarade mot syftet.

Från och med år 2005 ska alla noterade företag upprätta sina koncernredovisningar i enlighetmed de standarder som utfärdats av IASB och som antagits av EU-kommissionen. En avIASB:s grundläggande riktlinjer är att redovisningen ska ge en rättvisande bild av företagetssituation. Bankindustrin motsatte sig införandet av en standard, IAS 39, då de ansåg att denskulle misslyckas med att ge en rättvisande bild. Vårt syfte med uppsatsen är att studera ivilken utsträckning banker i sin redovisning kan ge en rättvisande bild av ekonomiskahändelser i enlighet med IAS 39. Vårt empiriska material baserar sig till största del påintervjuer med fyra bankkoncerner samt två revisorer och en analytiker.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva förekomst och typ av tillbud (adverse events) samt kommunikation och samarbete mellan sjukvårdspersonal, enligt principerna för CRM (crew resource management), vid intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter. Metod: Studien var en prospektiv, kvalitativ och deskriptiv strukturerad observationsstudie med ett konsekutivt urval av 15 intrahospitala transporter av vuxna intensivvårdspatienter. Ett observationsprotokoll användes. Citat och fältstudieanteckningar nedtecknades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Tillbud förekom i 12 av 15 intrahospitala transporter. Majoriteten var utrustningsrelaterade tillbud. Inga allvarliga tillbud skedde.

Syfte. Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av mötet med patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter i behov av vård vid livets slutskede. Metod. En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju sjuksköterskor som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval.