Uppsatsen studerar hur utanförskapet manifesteras i Stina Aronssons roman Den fjärde vägen och Elsa Forsgrens novell ?Mörker? i Resa mellan ensamheter, bägge utgivna 1950. Dessa litterära texter skildrar kvinnor och kvinnoliv i samma litterära landskap, ett imaginärt men ändå väldefinierat Norrbotten/Tornedalen. Ur ett postkolonialt och intersektionellt perspektiv belyser jag hur författarna använder ålderdom, blindhet, genus, den sociala och tornedalska tillhörigheten, språket, namnen, tystnaden och vreden för att framhäva maktlösheten, klyvnaden och utanförskapet i de kvinnliga huvudpersonernas liv. I berättelserna finns även motberättelser där ovan nämnda motiv skapar motstånd mot centralmakten och de manliga maktstrukturerna i samhället.

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

Syftet med studien Med bakbundna armar var att undersöka och beskriva hur socialarbetarna upplever och hanterar arbetet med hemlösa barnfamiljer ur en professionell och personlig synvinkel. Vi har med ansats i hermeneutiken valt att utgå från kvalitativ forskningsmetod. Vi har baserat denna studie på semistrukturerade intervjuer med 8 socialarbetare vid Individ- och Familjeomsorgen i Rosengård, Malmö. Vid analysarbetet har vi använt copingteori samt organisationsteori. Med bakgrund i empirin och således det resultat och den genomförda analysen från intervjuerna, har vi kunnat se att socialarbetarna upplever en arbetsrelaterad stress i förhållande till hög arbetsbelastning, små resurser och ett begränsat handlingsutrymme.

Uppsatsen jämför NATO:s respektive Sveriges operativa planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vägval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestående av militärteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och målbild rapport 4. Därefter beskrivs och sortförvandlas planeringsprocesserna så att en likvärdig jämförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar styrkor och svagheter med planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ planeringsprocess.

Bakgrund: Skolios kan bero på många olika orsaker. Beroende på dess orsak delas den in i strukturell och funktionell skolios. Vid idiopatisk skolios finns ingen känd orsak och dessa patienter utgör 80 % av de strukturella skolioserna. Det är vanligt att idiopatisk skolios upptäcks hos barn som är 10-12 år. Patienter med idiopatisk skolios kan komma att genomgå flera radiologiska undersökningar och det är därför viktigt att använda så låg stråldos som möjligt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur stora stråldoser patienter med skolios får i samband med konventionella undersökningar.

Sveriges befolkningsstruktur består av cirka nio miljoner invånare, varav cirka 1.5 miljoner är människor med utländsk bakgrund. Att människor från olika delar av världen flyttar till Sverige, är inte ett nytt fenomen, då det har varit aktuell sedan 1500-talet. Trots detta betraktas människor med utländsk bakgrund som ett folk för sig, där de behandlas olika på grund av deras ursprung. Orättvisan grundar sig i Sveriges strukturella och institutionella diskriminerande handlingar, där människor fråntas möjligheten att verka i det svenska samhället med samma villkor. Den etniska diskrimineringen påverkar även de utsattas välmående och framtidsplaner.

Syftet med uppsatsen är att ge en beskrivning av Sloveniens arbetsmarknad samt redogöra för vilka faktorer som har varit drivande för dess positiva utveckling. Övergångsekonomier tenderar att drabbas av hög arbetslöshet under övergången till marknadsekonomi, vilket även var fallet för Slovenien. Övergångsfasen i Slovenien präglades av uppsägningar på grund av konkurser samt reformer som minskade restriktionerna gällande uppsägningar, vilka var de största orsakerna till arbetslösheten. Genom ett flertal reformer, både i samband med och efter övergångsfasen, har Slovenien lyckats få ner arbetslösheten samt marknadsjusterat arbetsmarknaden. Sedan självständigheten har utvecklingen på arbetsmarknaden bland annat kännetecknats av en ökad andel högutbildade av arbetskraften, växande servicesektor samt större flexibilitet.

Bakgrund: Strukturella förändringar i form av nya lagar och högre krav på att vården anpassar sig efter vårdtagarens behov, har medfört ökade krav på samarbete mellan vårdpersonal. En arbetsmodell som införts för att öka samarbetet mellan olika professioner är teamarbete. Ett fungerande teamarbete bidrar till en mer patientsäker och personcentrerad vård. Syftet med föreliggande arbete var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av samarbete med läkare inom vården. Som metod har en litteraturöversikt använts.

Föreliggande uppsats analyserar Erik Lindegrens ekfraser till tre av Halmstadgruppens målningar urett intermedialt perspektiv. Målningarna är Hamn av Axel Olson från 1939, Kosmisk moder avWaldemar Lorentzon från 1935, samt Det är fullbordat av Erik Olson från 1943. I verketHalmstadgruppen (1947) skrev Erik Lindegren ekfraser till dessa och ytterligare 35 målningar.Ekfrasen gavs i samtliga fall samma titel som målningen.Min analys har sitt huvudsakliga mål i att undersöka hur ekfraserna samspelar med ochlevandegör målningarna i textmediet. Analysen bygger metodologiskt på en närläsning av dikterna,med fokus på hur olika bildmediala komponenter manifesteras i texten. I detta ingår bland annat attidentifiera artefakter från bilden, undersöka strukturella och formmässiga anpassningar, analyseraspatiala och temporala förhållanden, gemensamma begreppskomplex och sinnesstämningar.Ur teoretisk synpunkt utgör begreppen ekfras och enargeia en grund, tillsammans medWerner Wolfs terminologi i The Musicalization of Fiction.Undersökningen visar att de analyserade ekfraserna använder sig mycket olika sätt attlevandegöra det bildmediala materialet.

New Economy Firms (NEFs) are considered being important drivers of economic development and growth in Sweden. Also, entrepreneurship is a widely discussed topic that is considered being essential for firms that are making business in a fast moving landscape. Usually, the growth of companies is put in context of the life cycle. The life cycle further implies that as a company moves from the startup-stage along the curve, the organizational structure increases. Further, increased structure is claimed to impede the entrepreneurial culture within the firm.

Amsterdamfördraget som trädde i kraft 1999 hade bland annat som mål att, med unionens svagaagerande på Balkan i minnet, reformera och utveckla den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikenskapad sex år tidigare genom Maastrichtfördraget. Denna uppsats syftar till att analysera de förändringarsom skedde i EU:s aktörskapacitet inom den andra pelaren i samband med Amsterdamfördraget samtpåvisa dessa förändringar i unionens konkreta arbete i ett fall. För detta ändamål används en modell avGunnar Sjöstedt framtagen för värdering av unionen utifrån dess strukturella förutsättningar. Detempiriska materialet utgörs till stor del av unionens officiella dokument och fördragstexter men även förområdet relevant litteratur har använts.Analysen visar på den grundproblematik som råder inom området i form av en intressekonflikt mellangemensamt agerande och medlemsländernas inflytande över förd politik. Uppsatsen lyfter fram tvåförändringar som trots denna konflikt stärkt unionens förutsättningar att agera på det internationellaplanet.

Föreliggande uppsats analyserar Erik Lindegrens ekfraser till tre av Halmstadgruppens målningar urett intermedialt perspektiv. Målningarna är Hamn av Axel Olson från 1939, Kosmisk moder avWaldemar Lorentzon från 1935, samt Det är fullbordat av Erik Olson från 1943. I verketHalmstadgruppen (1947) skrev Erik Lindegren ekfraser till dessa och ytterligare 35 målningar.Ekfrasen gavs i samtliga fall samma titel som målningen.Min analys har sitt huvudsakliga mål i att undersöka hur ekfraserna samspelar med ochlevandegör målningarna i textmediet. Analysen bygger metodologiskt på en närläsning av dikterna,med fokus på hur olika bildmediala komponenter manifesteras i texten. I detta ingår bland annat attidentifiera artefakter från bilden, undersöka strukturella och formmässiga anpassningar, analyseraspatiala och temporala förhållanden, gemensamma begreppskomplex och sinnesstämningar.Ur teoretisk synpunkt utgör begreppen ekfras och enargeia en grund, tillsammans medWerner Wolfs terminologi i The Musicalization of Fiction.Undersökningen visar att de analyserade ekfraserna använder sig mycket olika sätt attlevandegöra det bildmediala materialet.

I arbetet mot en hållbar samhällsutveckling spelar näringslivet en viktig roll. Nyckelaktörer i processen är personer med ansvar för frågorna inom företagen, ett ansvar som återfinns i befattningen miljöchef. Syftet med studien är att undersöka samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll samt vilka förväntningar de möts av och hur dessa hanteras. Ingen liknande tidigare publicerad studie som har en utgångspunkt i samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll och förväntningarna miljöcheferna möts av har identifierats. Avsnittet om tidigare forskning fokuserar därför på tre närliggande forskningsområden.

Studiens syfte är att få kunskap om hur arbetet med en klientgrupp som avviker från normen påverkar socionomers sätt att förhålla sig till det som avviker från normen. Vi vill tydliggöra hur man använder olika strategier för att hantera det avvikande. Genom att använda perspektiv från sociologi och kulturteori vill vi även placera den professionella rollen i ett större sammanhang. Våra frågeställningar är:Hur upplever socionomer som arbetar med funktionshindrade respektive missbrukare, att de förhåller sig till vad som är normalt? Hur har förhållningssättet förändrats sedan man började arbeta med sin klientgrupp? Kan vi se någon skillnad i förhållningssätt och i hur det utvecklats beroende på vilken klientgrupp man arbetar med? Hur kan en sådan eventuell skillnad förstås? För att förstå socionomers förhållningssätt till normalt/avvikande, har vi intervjuat en grupp kuratorer på en habilitering och en grupp socialsekreterare som arbetar med missbrukare.

Måltidsverksamheter inom offentliga sektorer har över 100 års historia där den svenska väl- färden har en stor betydelse med skatteintäkter som till exempel finansierar skolmåltiderna. Privata aktörer konkurrerar idag på marknaden för att få driva måltidsverksamheter inom of- fentliga sektorer. Genom att använda Mintzbergs organisationsteorier har vi undersökt om det finns organisatoriska skillnader mellan privata och offentliga måltidsverksamheter. När det gäller att studera ledarskapet har vi använt oss av fyra ledarskapsteorier: strukturella, HR, symboliska och det politiska ledarskapet. De tillsammans med FAMM (Five Aspectes Meal Model) ligger till grund för att visa om det finns samband mellan organisationen och ledar- skapet i måltidsorganisationer.