Genom att leva i konsumtionssamhället förväntas vi underställa oss dess normer och värderingar. Dock finns individer som väljer att försöka begränsa sin konsumtion och vara självförsörjande. Syftet med den här uppsatsen är att klarlägga de faktorer, med bakgrund mot hur det moderna konsumtionssamhället ger oss identitet genom konsumtion, möjliggör ett individuellt identitetsskapande utan medverkan i ovan nämnda konsumtion. Frågeställningen lyder då Hur är det möjligt att hantera identitetsproblem utan att underordna sig konsumtionssamhällets dominerande normer och värderingar?Tillvägagångssättet var att genom intervjuer med fem informanter få inblick i deras specifika tillvaro.

Tamgrisar (Sus scrofa domestica) har i stort sett kvar samma beteenden som de vildsvin (Sus scrofa) de stammar från. Inom den storskaliga produktionen är de lagstadgade kraven på sysselsättningsmöjligheter för grisarna väldigt låga eller helt obefintliga. Grisarna hålls i en torftig miljö där deras möjligheter till sysselsättning blir mycket begränsade. Detta påverkar välfärden negativt och kan leda till att de blir passiva eller utvecklar stressbetingade och skadliga beteenden. För att komma tillrätta med välfärds- och beteendeproblem kan olika typer av miljöberikning introduceras för grisarna.

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

I Sverige finns av regeringen fastställda mål om en jämställd arbetsmarknad. Trots detta är andelen kvinnliga chefer låg. Lagar och arbetsmarknadspolitiska åtgärder skapar förutsättningar för jämställdhet och detta skapar i sin tur förutsättningar för detta inom organisationer. Dock finns fortfarande många strukturella hinder för de kvinnor som vill nå höga befattningar. Denna uppsats fokuserar på att utröna vilka faktorer som har påverkat tio kvinnor på chefsnivå att välja en karriär som ledare.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på om, och i så fall på vilket sätt, attityder till arbetet påverkats av strukturella förändringar och reformer som genomsyrat svensk förskoleverksamhet under de senaste tio åren. Genomförandet av studien skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnliga förskollärare på två olika förskolor. Förskolorna var båda kommunalt drivna samt belägna i samma upptagningsområde. Resultatet visade på att attityderna till själva arbetssituationen är blandade. Några respondenter ansåg, i jämförelse med tidigare, att deras arbetssituation är mer splittrad idag och i vissa fall upplevdes den som stressig.

Detta examensarbete har utförts på OEM International, en Teknikhandelskoncern som främst säljer små komponenter för industriautomatisering. Snabb tillväxt medförde trånga och urvuxna lager, en på sikt ohållbar situation som resulterade i planer på ett nytt, större lager. Bygget av detta nya, stora lager i Tranås blev startpunkten för diskussioner kring hur lagerverksamheten egentligen bör bedrivas på lämpligast sätt. Tankar på att ha ett stort centrallager istället för dagens mindre, regionala väcktes, men då ifrågasattes också vilka konsekvenser en sådan förändring skulle bära med sig. Syftet med denna studie är därför att identifiera vilka faktorer som företag bör beakta vid beslut om eventuell överföring av befintliga regionala lagerpunkter till central ort.

Den svenska integrationspolitiken har som mål att verka för ett samhälle där alla människor har samma villkor och möjligheter. Trots detta har Sverige blivit ett alltmer segregerat samhälle där en stor del av befolkningen lever i utanförskap. Orsaken till den här utvecklingen har inom integrationspolitiken i stor utsträckning debatterats av ?experter?, medan de som drabbas av utanförskapet sällan får göra sina röster hörda. Syftet med studien är att lyfta fram röster från människor som befinner sig långt ifrån den plats i samhället där integrationspolitiken utformas samt att reflektera kring det sociala arbetets möjligheter att motverka utanförskap och marginalisering.

AbstractVarför ser det ut som det gör inom den svenska akademin? Vilka är orsakerna till att män och kvinnor väljer olika utbildningar och karriärvägar inom högskolan? Inom området jämställdhet och högskolan finns många olika teorier kring de faktorer som påverkar könsfördelningen. De vanligaste metaforerna som används är den läckande pipelinen och glastaket som båda beskriver olika typer av jämställdhetsproblem. Vårt mål med den här studien har varit att dels se hur teoribildningen har utvecklats inom området och dels att göra en analys av vilka olika faktorer som påverkar könsfördelningen på två institutioner vid Lunds universitet.Vi har valt att göra en komparativ studie mellan två institutioner som skiljer sig åt, inte bara ämnesmässigt utan framförallt i fördelningen av kvinnor och män på allt från grundutbildningsnivå till de högsta akademiska nivåerna inom institutionen. För att kunna göra vår jämförelse mellan institutionerna har vi dels samlat en del kvantitativ data i form av statistik och dels genomfört intervjuer med de båda institutionsledningarna.Vårt resultat visar på en rad faktorer som påverkar könsfördelningen.

Feministisk forskning har lämnat viktiga och ofta provocerande vetenskapsteoretiska och metodologiska bidrag både till sociologin och till samhällsvetenskaperna i stort åtminstone sedan 1970-talet. Vetenskapsteoretiskt har feministiska forskare försökt skapa en forskning som kunde bidra till att öka kunskapen om ojämlikhet och maktstrukturer och som även kunde bidra till arbetet för förändring. Metodologiskt har det handlat om jakten på forskningsmetoder som bygger vidare på den radikala kvinnorörelsens ideal om systerskap och icke-hierarki och alltså fungerar emancipatoriskt för kvinnorna som deltar i studien (eller åtminstone inte fungerar förtryckande). I uppsatsen diskuterar jag kring en metodologi för en emancipatorisk forskning, utifrån en analys av de metodologiska konsekvenserna av två feministiska perspektiv. Det första perspektivet, det vardagliga, fokuserar på kvinnors vardagliga erfarenheter och menar att det är i dessa som kunskap om förtryck bör sökas.

Intentionen med föreliggande uppsats är att läsaren ska bli medveten om hur konstruktionen av den sociala barnavården är uppbyggd. Genom ett diskursanlytiskt arbetssätt har vi därför sökt att blottlägga denna. Närmare bestämt har vi inriktat oss på att analysera synsättet gällande de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska föräldrar. Den analys vi genomfört av valda lagrum, syftar sålunda till att avslöja hur betydelsen av barnens kontakt med föräldrarna fastställts. Vi har även sökt upptäcka hur betydelsefixeringar inom diskursen blivit allmänt vedertagna.

16 kvinnor dör varje år på grund av våld i hemmet och enligt undersökningen Slagen Dam har varannan kvinna sen sin 15-årsdag blivit utsatt för någon form av våld av en närstående man. Trots dessa siffror är mörkertalet för antalet kvinnor som utsätts för våld i hemmet fortfarande väldigt stort. Så vad är avgörande i kvinnornas val att inte anmäla brottet och varför stannar de hos mannen? Syftet med detta arbete är att utifrån aktuell svensk forskning kring mäns våld mot kvinnor i nära relationer analysera och granska vilka teoretiska perspektiv som används för att förklara varför många kvinnor stannar kvar i relationen där de utsätts för våld. Studiens frågeställningar är: Vilka är de mest framträdande teoretiska perspektiven inom svensk forskning inom området mäns våld mot kvinnor i nära relationer? Vad är enligt de teoretiska perspektiven orsakerna till varför kvinnor stannar i relationer där de utsätts för våld? Är perspektiven som används tillräckliga för att förklara varför kvinnor stannar kvar i sina relationer, där män utövar våld mot dem?Resultatet visar att det i dagsläget finns tre ledande perspektiv: det individualpsykologiska perspektivet, det strukturella/könskulturella perspektivet och det socialpsykologiska perspektivet.

Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet.

Examensarbetets utgångspunkt var en bakgrundsbild över området sexuell läggning och den svenska gymnasieskolan med fokus på problemområden. Denna bild relaterades sedan till diskurser i nio likabehandlingsplaner från gymnasieskolor i Malmö i syfte att belysa och diskutera beröringspunkter samt potentiell problematik i diskurserna. Vi inspirerades av den kritiska diskursanalysen i det analysverktyg vi använde för att synliggöra och tolka diskurser i likabehandlingsplanerna. Avsikten var inte att kritisera enskilda skolor utan att uppnå en diskussion runt allmän problematik vilken skulle kunna finnas på fler gymnasieskolor.Två problemområden utkristalliserade sig i bakgrundsteckningen: Osynliggörande samt utpekande. Dessa problemområden gick att se dels på den strukturella nivån vilken fokuserar på skolan som värdebärande institution och dels på den individuella nivån vilken fokuserar på konkreta situationer inom denna kontext.

I denna uppsats behandlas frågan om kommunerna kan använda strukturkostnaden som en legitim fingervisning på vad förskoleverksamheten bör kosta vid en genomsnittlig kvalité.För att alla kommuner skall kunna erbjuda en liknande service till sina invånare oavsett kommunens strukturella förutsättningar har det införts ett kommunalt kostnads och intäktsutjämningssystem. Systemet skall utjämna de strukturella skillnader som kommunen inte kan påverka. Det gäller befolkningstäthet, skattekraft och demografisk struktur.Förskoleverksamheten regleras i skollagen (SFS 1985:1100) och av Läroplanen för förskolan (lpfö 98). Skollagen är tydlig med vad kommunerna är skyldiga att erbjuda. Den reglerar emellertid inte hur det skall erbjudas.

Studiens syfte är att undersöka vad elever på gymnasiets estetiska program inriktning musik upplever som kreativt och skapande i musikundervisningen. Materialet som ligger till grund för studien samlades in genom enskilda intervjuer med elever inom programmet och studien har ett tydligt elev- perspektiv. Studien har genomsyrats av den hermeneutiska vetenskapsteorin och utgick ifrån att en upplevelse alltid är subjektiv och personlig för varje elev. Intervjumaterialet har bearbetats genom vår förförståelse, elevens kontext och genom del och helhet för att försöka tolka och förstå ur ett vidare perspektiv. Genom intervjusvaren har vi tolkat vilka möjligheter och hinder för musikaliskt skapande som eleverna upplever i undervisningen.