Strukturell respektive kognitiv miljöberikning
vad betyder det för grisen?
GrisKognitivMiljöberikningBeteendeStressInlärningDjurvälfärdPigCognitiveEnvironmental enrichmentBehaviourStressLearningAnimal welfare
Tamgrisar (Sus scrofa domestica) har i stort sett kvar samma beteenden som de vildsvin (Sus scrofa) de stammar från. Inom den storskaliga produktionen är de lagstadgade kraven på sysselsättningsmöjligheter för grisarna väldigt låga eller helt obefintliga. Grisarna hålls i en torftig miljö där deras möjligheter till sysselsättning blir mycket begränsade. Detta påverkar välfärden negativt och kan leda till att de blir passiva eller utvecklar stressbetingade och
skadliga beteenden. För att komma tillrätta med välfärds- och beteendeproblem kan olika typer av miljöberikning introduceras för grisarna. Miljöberikning syftar vanligtvis till att erbjuda djuren sysselsättning, främja deras naturliga beteenden och minska aggressivitet och andra oönskade problembeteenden. Strukturell miljöberikning innebär att föremål eller strömedel läggs in i boxarna och är en väl beprövad metod, medan kognitiv miljöberikning är
ett nytt koncept som erbjuder djuren möjlighet att lösa problem och ger dem möjlighet att i viss mån påverka sin miljö. För att undersöka vikten av miljöberikning för grisens beteende och välfärd och för att bedöma huruvida den kognitiva miljöberikningen har potential att
tillföra något utöver den strukturella, jämfördes dessa två typer av berikning med varandra.
Resultaten från sjutton experimentella studier inkluderades, varav tio studier behandlade strukturell miljöberikning, och sju kognitiv miljöberikning. Effekterna av den strukturella respektive kognitiva berikningen överlappade varandra på flera punkter. Den strukturella
tycks erbjuda grisarna mer sysselsättning och i större utsträckning uppmuntra till lekbeteende, medan den kognitiva verkar ha större potential att minska oro och rädsla i nya situationer och för nya människor. Såväl strukturell som kognitiv miljöberikning har en positiv effekt på grisarna, både beteende- och välfärdsmässigt. För att uppnå en bättre djurvälfärd inom grisproduktionen behöver standarden vad gäller grisarnas tillgång till miljöberikning förändras.