Syftet med denna studie var att belysa mäns våld mot kvinnor i nära relationer och att få en ökad förståelse inför fenomenet. Vi ämnade undersöka de bakomliggande faktorerna samt vilka insatser och vilket förändringsarbete som krävs för att minska mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Studien är kvalitativ då vi strävade efter en djupare förståelse för fenomenet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med åtta personer som aktivt arbetar med mäns våld mot kvinnor. De teoretiska utgångspunkterna vi använde i vår analys av empirin var dels strukturella teoretiska begrepp som genuskontraktet, isärhållandets logik, könskulturella ramar samt maskulinitet.

Idag är arbetet en stor del av vårat liv, där möter vi dagligen människor som vi interagerar med och som vi ska samarbeta med mot ett gemensamt mål uppsatt av vår arbetsgivare. Syftet med uppsatsen är att se vilka strukturella förutsättningar och vilka handlingar som behövs för att skaffa makt och inflytande i en byråkratisk organisation samt att se vilken medvetenhet om sina handlingar som finns hos personer som uppnår makt och inflytande i arbetslivet.Genom en förundersökning där tre personer från olika delar av näringslivet intervjuades konstaterades det att människor i dagens arbetsliv medvetet använder sig av diverse strategier för att få öka sitt inflytande och få sin vilja igenom i arbetslivet. Den vidare undersökningen gjordes induktivt genom intervjuer och observationer under ett antal månader på en personalavdelning i en statlig organisation.Det kan konstateras att det finns både organisationsstrukturella och handlingsmässiga strategier för att åstadkomma mer inflytande och makt på arbetsplatsen. Vetskap och inblick i den inofficiella hierarkin är av stor vikt samt hur organisationskulturen påverkar gruppsociologiska fenomen. Det finns även en skillnad i vilken medvetenhet och ?fräckhet? olika medarbetare har att våga prova olika strategier för att uppnå makt och inflytande.För att få ökat inflytande och makt i arbetslivet bör man ha en god överblick över alla tre delar.

Ledarskap i skolan är något som har givits litet utrymme i lärarutbildningen. En blivande lärare på lärarutbildningen har i stort sett fått bilda sig en egen uppfattning genom de praktikperioder som gavs. Under denna tid är det meningen att lärarstudenten ska visa på, ett för situationen lämpligt ledarskap, samt sätta gränser och hantera eventuella konflikter med eleverna. Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur lärare och elever beskriver en bra pedagog. Vad hade de tillfrågade etablerade lärarna för uppfattning av en bra pedagog? Vad hade de tillfrågade eleverna i gymnasiet för uppfattning om vad ?en bra pedagog? är? Vad fanns det för likheter och skillnader mellan dem? För att svara på frågeställningarna har kvalitativa intervjuer använts.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar karaktärsämneslärare på praktiska program har om den egna kompetensutvecklingen och hur dessa föreställninga kan variera. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och bygger på semi-strukturerade intervjuer med åtta karaktärsämneslärare från fyra olika gymnasieprogram på samma gymnasieskola. Utifrån intervjuerna har en analys gjorts av intervjumaterialet vilket har resulterat i olika beskrivningskategorier där tre huvudkategorier framstår som de mest centrala: utbildning, den strukturella uppläggningen i program- och kursutbud samt praktiska meriteringar. Inom dessa tre huvudkategorier finns det ett flertal underkategorier dels utifrån de kompetensutvecklingsmöjligheter som är befintliga i dag och dels de som är önskvärda. Resultatet visar att intervjuade karaktärsämneslärarna vill se fler möjligheter till kompetensutveckling inom respektive huvudkategori t.ex.

Dagens teknologiska och samha?lleliga utveckling har fo?ra?ndrat organisationens plattform och sa?tt att kommunicera. Dessa fo?ra?ndringar har gjort att vissa komponenter som begreppet varuma?rke har blivit allt viktigare och fa?tt mer uppma?rksamhet av organisationer och inom medie- och kommunikationsomra?det. Fo?r att ett varuma?rke ska ha ett va?rde ma?ste begreppen image och profil sta?mma o?verens med varandra, det go?r dessa begrepp lika viktiga som hela varuma?rkesbegreppet.

Sverige präglas av en underrepresentation av kvinnor på högre positioner. Alla formella hinder är i stort sätt borta genom en väl utvecklad lagstiftning. Trots det kvarstår en rad kulturella och strukturella hinder som förhindrar kvinnorna att nå dessa poster. Syftet med uppsatsen är att är att få en djupare förståelse för fenomenet genom att lägga fokus på rekryteringsprocessen, rekryteringsgruppen samt organisationskulturen. Vi vill ta reda på vilket sätt dessa faktorer påverkar fenomenet.

Den här undersökningen handlar om skolpersonals syn på hedersrelaterat förtryck mot barn i åldrarna 7-21 år. Syftet är att belysa vad hedersrelaterat förtryck innebär för skolpersonal och vad skolan gör/kan göra för att motverka det. Undersökningen baserar sig på fem stycken kvalitativa intervjuer av skolkuratorer på förortsgrundskolor och gymnasieskolor i Stockholm. Resultatet analyserades genom hänvisningar till tidigare forskning på området och genom teorin om universella värden, organisationsteori och empowerment. Kuratorerna ser hedersrelaterat våld bland annat som en krock mellan en individuell respektive kollektiv familjesyn.

De flesta individer, myndigheter och samhällsinstitutioner erkänner idag att mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Det finns emellertid inte någon gemensam syn på orsakerna till våldet, och som en följd av detta inte heller kring vilka åtgärder som är lämpliga att vidta. En uppdelning av förklaringsmodeller kan göras i dels avvikelseperspektiv som fokuserar på faktorer genom vilka våldsmännen avviker från icke våldsamma män, dels könsmaktsperspektiv som fokuserar på den strukturella obalansen i makt mellan män och kvinnor.I det svenska samhället har vi gått från en situation där avvikelseperspektiven ensamma har dominerat till ett läge där könsmaktsperspektivet vinner ökat inflytande. Regeringen har tillsatt utredningar som fokuserar på det sistnämnda perspektivet i utredandet av mäns våld mot kvinnor. Emellertid har utvecklingen inte inneburit att alla myndigheter och samhällsinstanser tagit till sig detta i samma utsträckning.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

Denna studies syfte är att synliggöra vilket förändringsarbete som sker inom den kommunala verksamheten när organisationer går från en hieraktiskt organisationsstruktur till en processinriktidad organisation. Studien genomfördes i en svensk kommun och fallstudie användes som metod. Den data som samlades in bestod av intervjuer av individer involverade i projektet, dokumentation och egna observationer. Analysen som gjordes på fallstudien utgick från fyra olika förändringsperspektiv. Genom perspektiven kan djupare förståelse skapas för det som händer i en organisation i förändring.

Syftet med denna uppsats var delvis att studera tillg?ngsstrukturen och delvis att studera kapitaloms?ttningshastigheten med avseende p? olika tillg?ngsslag och dess variation ?ver tid bland f?retag noterade p? Stockholmsb?rsens Large Cap. Studien syftade till att ge insikter om hur redovisningsstandarder potentiellt kan p?verka prestationsm?tt till f?ljd av f?r?ndringar i tillg?ngsstrukturen. En kvantitativ forskningsmetod anv?ndes, d?r historisk sekund?rdata samlades in fr?n Business retriever och ?rsredovisningar f?r perioden 2005-2022. Studien fokuserade p? f?retag som f?ljer IFRS-standarder och innefattade ?ven vissa selektiva bortfall.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

I Sverige finns av regeringen fastställda mål om en jämställd arbetsmarknad. Trots detta är andelen kvinnliga chefer låg. Lagar och arbetsmarknadspolitiska åtgärder skapar förutsättningar för jämställdhet och detta skapar i sin tur förutsättningar för detta inom organisationer. Dock finns fortfarande många strukturella hinder för de kvinnor som vill nå höga befattningar. Denna uppsats fokuserar på att utröna vilka faktorer som har påverkat tio kvinnor på chefsnivå att välja en karriär som ledare.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur Skånes 33 kommuner har implementerat de nationella målområdena för folkhälsa. Studien har genomförts som en enkätundersökning samt intervjuer med folkhälsosamordnare i ett urval av dessa kommuner. Resultaten i studien visar att prioriteringen av målområdena primärt ligger på strukturella faktorer. Dock är målområde 11 (Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande) det målområde som är högst prioriterat i Skåne. Kartläggningen visar att 18 av Skånes kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Resultatet visar att 17 av Skånes kommuner har en verksamhetsplan/folkhälsoplan, varav 14 av dessa kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Större delen av dessa har även implementerat de nationella målområdena för folkhälsa i kommunens folkhälsoplan.

Studiens syfte är att undersöka hur personer som lever i samkönade relationer relaterar till och reflekterar kring begreppen jämställdhet och makt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem unga kvinnor om deras syn på jämställdhet samt vad de anser påverkar jämställdhet och makt i samkönade relationer. Informanterna associerar främst jämställdhetsbegreppet till förhållandet mellan kvinnor och män, men använder det också för att beskriva maktrelationer i samkönade parförhållanden. Jämställdhet kan utifrån kvinnornas utsagor delas upp i konkret och abstrakt jämställdhet. Det visar sig att några av informanterna har olika bedömningskriterier för vad som är jämställdhet i en samkönad respektive en olikkönad relation och samtliga informanter menar att det är lättare att leva jämställt tillsammans med en person av samma biologiska kön.