Sök:

Sökresultat:

654 Uppsatser om Strukturella förändringar - Sida 22 av 44

PATIENTERS UPPLEVELSE AV MEDICINSK YOGA SOM EN ARBETSTERAPEUTISK INTERVENTION

Bakgrund Ordet ?yoga? betyder f?rena och grundas p? att f?rena kropp, sinne och sj?l f?r att skapa en balans. Det finns olika varianter av yoga och en av dessa ?r Medicinsk yoga. De ?r sammanfl?tade genom att huvudfokuset ligger p? att f? en s? naturlig andning som m?jligt.

Har mÀn ett kollektivt ansvar för den strukturella underordningen av kvinnor? ? Kollektivt moraliskt ansvar ur ett feministiskt perspektiv

The overarching aim of this essay is to analyze, from a feminist point of view, the moral responsibility for the structural oppression of women. In this discussion I focus on the issue of moral responsibility for sexual violence against women, such as rapes. I claim that a feminist theory of moral responsibility has to be based on a collectivist approach. I argue that men should be considered as collective moral responsible for the structural oppression of women. However, it is important that we analyze the interaction between actor and structure.

TillvÀxt - med hÀnsyn till organisationens bÀsta

TillvÀxtforskningen har till stor del fokuserats pÄ tre övergripande frÄgor. Dessa frÄgor behandlar orsakerna till varför företag vÀxer, hur de vÀxer, och vilka effekterna blir. Denna kvalitativa undersökning Àr utförd pÄ ett företag som befinner sig i en stark tillvÀxtperiod. Fokus har lagts pÄ att besvara den sistnÀmnda frÄgan. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur de anstÀllda upplever att deras arbetssituation, och dÀrmed företagets organisationsstruktur, har pÄverkats av tillvÀxten.

VÄGAR TILL REFLEKTION : Avdelningschefers uppfattningar inom somatisk omvĂ„rdnad

De senaste Ärens strukturella förÀndringar i svensk hÀlso- och sjukvÄrd har pÄverkat vÄrdpersonalen i det sjukvÄrdande arbetet sÄvÀl fysiskt och psykiskt. Kontinuerlig Äterkoppling genom reflektion kan vara ett verktyg för avdelningschefen att leda utveckling, lÀrande och förnyelse i omvÄrdnadsarbetet. Studiens syfte var att genom fenomenografisk ansats beskriva avdelningschefers uppfattningar av reflektion i omvÄrdnadsarbete.Analysen av 15 intervjuer resulterade i fem beskrivningskategorier av reflektion: kunskapsintegrerande, bearbetande, utvecklande, arbetsledande och patientinriktad. Den kunskapsintegrerande reflektionen fÄngar studenternas utbildning som kan anvÀndas i omvÄrdnadsarbetet. Genom bearbetande reflektion skapas en fortlöpande tankeprocess av omvÄrdnadsarbetet.

Grön urbanitet - en teoretisk reflektion samt praktisk illustration för Varvsstaden, Malmö

Hur kan vi planera och argumentera för en mer integrerad och intensiv urban grönska i vÄra allt tÀtare stÀder? Vilken viktig roll spelar grönskan i förhÄllande till dess strukturer, funktioner och upplevelsevÀrden för stadsmÀnniskan? Vilka möjligheter ryms inom dagens stadsplanering för att synliggöra och maximera ocksÄ den tÀta stadens smÄskaliga och med bebyggelsen socialt och funktionellt komplext sammanvÀvda grönskor? I ett personligt teoretiskt reflekterande utifrÄn relevant litteratur undersöks möjligheter och begrepp i relation till en grönare urbanitet. Syftet Àr att lyfta fram behovet av en utökad och mer nyanserad vokabulÀr som bÀttre kan motsvara morgondagens behov av att beskriva och planera för ett finmaskigare och smÄskaligare grönt nÀtverk ocksÄ inne i den tÀta staden. De i den teoretiska reflektionen funna strukturella, multifunktionella och upplevelseladdade gröna begreppen prövas dÀrefter explorativt i en platsstudie med praktiska illustrationer, analyser och karteringar för omrÄdet Varvsstaden, Malmö. Som resultat nyanseras, vidgas, urbaniseras, funktionaliseras, laddas, systematiseras och omstruktureras innebörden av begreppet grön urbanitet..

Varför stannar hon? : En kvalitativ litteraturstudie om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer

Syftet med uppsatsen Àr att genom textanalys av sjÀlvbiografier skrivna av kvinnor som utsatts för vÄld i en nÀra relation, undersöka vilka orsakerna Àr till att de stannar kvar i förhÄllandet. För ökad förstÄelse anvÀnds följande teorier: Normaliseringsprocessen utifrÄn det strukturella/könskulturella perspektivet, vÄldets neutralisering utifrÄn det socialpsykologiska perspektivet, teori om totala institutioner samt identitet. Valet av metod föll pÄ det kvalitativa eftersom det Àr genom förstÄelse av kvinnornas subjektiva upplevelser vi kan fÄ förstÄelse för deras upplevelser. Analysprocessen genomfördes enligt den narrativa struktureringen. I den tidigare forskningen presenteras vÄldet ur olika perspektiv för en bÀttre bild av hur forskningslÀget ser ut idag.

Drogförebyggande arbete i Uppsala : en kvalitativ studie om hur socialtjÀnsten arbetar drogförebyggande i fyra prioriterade stadsdelar

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialtjÀnstens lokala förebyggare i Uppsala kommun arbetar med ungdomar i Äldern 12-16 Är gÀllande droger. Studien Àr begrÀnsad till fyra, av kommunen prioriterade, stadsdelar i Uppsala kommun. Förhoppningsvis kan studien bidra till ökad kunskap om, och diskussion kring, det förebyggande arbetet med ungdomar gÀllande droger. Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades med hjÀlp av tidigare forskning visade att de lokala förebyggarn arbetar pÄ flera nivÄer, strukturell-, grupp-, och individnivÄ.

Det stressade samvetet : Sjuksköterskors upplevelser

Den ökande stressen bland hÀlso-och sjukvÄrdspersonal uppmÀrksammas tid efter annan i olika medier. Omstruktureringar och upplevda neddragningar i vÄrden har lett till högre arbetsbelastning, vilket i sin tur pÄverkat arbetsförhÄllandena och det psykiska vÀlbefinnandet hos personalen i negativ riktning. OmvÄrdnaden skall ges i en anda av respekt och förstÄelse för den enskildes integritet, och den som Àr i störst behov av omvÄrdnad skall prioriteras. Syftet var att beskriva förekomstoch upplevelserav samvetsstress bland sjuksköterskor verksamma pÄ kirurgiska vÄrdavdelningar pÄ ett sjukhus i Sverige, med hjÀlp av instrumentet Stress of Conscience Questionnaire (SCQ). Studien,dÀr 60 enkÀter analyserades (svarsfrekvens 64,5 %),visadeatt sjuksköterskornaofta upplevdesamvetsstress i relation till sitt arbete.

Fukthaltsma?tning av biobra?nsle vid Djupeds kraftva?rmeverk i Hudiksvall : Utredning av biobrÀnslen vid Djupeds kraftvÀrmeverk i Hudiksvall

Tjugoa?tta leveranser av biobra?nsle, besta?ende av grot, bark och sta?dbark har fukthaltbesta?mts med en noggrannare metod a?n den metod som idag anva?nds vid Djuped kraftva?rmeverk i Hudiksvall, detta fo?r att kartla?gga hur exakta fukthaltsma?tningarna idag a?r.Som de flesta andra Kraftva?rmeverk i Sverige anva?nder Djuped vikt och fukthalt fo?r bera?kningar av energiinneha?ll i bra?nslen, denna a?r sedan underlag fo?r betalningar till leveranto?rer av biobra?nsle. Den testfuktma?tning som anva?ndes fo?r att besta?mma en noggrannare fukthalt vid Djuped bestod av sex ga?nger sto?rre prov a?n de som idag anva?nds, dessa visade tydligt att individuella leveranser av biobra?nsle kan variera i fukthalt med upp till 6,8 % och att systematiska samt slumpma?ssiga fel kan fo?rekomma.En lo?sning pa? dessa problem a?r att informera de bero?rda parterna om hur viktiga noggranna fukthaltma?tningar ma?ste vara samt att info?ra en ny typ av manuell provtagning, som fo?rhoppningsvis eliminerar na?gra av de slumpma?ssiga felen. Den nya metoden besta?r av sju till a?tta ga?nger sto?rre prover ja?mfo?rt med den idag rutinma?ssiga fuktprovtagningen och bo?r o?ka noggrannheten vid fuktma?tning avseva?rt.

ÖverlĂ€mnad eller övergiven : En kvalitativ studie av kunskapsöverföringen mellan nuvarande & före detta studiebevakare vid Uppsala studentkĂ„r

I snart 170 Är har Uppsala studentkÄr vÀrnat om studentdemokrati och studenternas studiesituation. En stor del av dagens kÄrverksamhet mot studenterna bedrivs av arvoderade studiebevakare. Dessa byts ut varje hösttermin. Studiens syfte var att kartlÀgga och analysera kunskapsöverföringen mellan före detta och nya studiebevakare, samt att se vilka kunskapskrav som stÀlls pÄ studiebevakare och varför. Detta genomfördes genom kvalitativa intervjuer av studiebevakare, nuvarande och före detta. Resultaten visar stora skillnader frÄn studiebevakare till studiebevakare.

Integrering av befintliga operationella system för beslutsstöd

Detta arbete har sin utgĂ„ngspunkt i Tekniska Verkens och Östkrafts integrerade operationella system. Dessa Ă€r utvecklade för att stödja beslutsprocesser för bl.a. fysisk och finansiell elhandel. Integreringen har gjorts genom annamandet av en IRM-baserad lösning, av verksamheterna benĂ€mnt "datavaruhus".Avregleringen av elmarknaden medförde större krav pĂ„ elleverantörerna med avseende pĂ„ flexibilitet och funktionalitet nĂ€r kunderna fick vĂ€lja elbolag sjĂ€lva. Det som frĂ€mst bidrar till komplexiteten gĂ€llande elhandel Ă€r de mĂ„nga olika sorters elavtal som kan tecknas och det stĂ€ndigt varierande inköpspriset pĂ„ nordiska kraftbörsen.För fallstudiens företag gĂ€ller att deras datavaruhuslösning lider av osedvanligt dĂ„liga prestanda.

Maktstrategier pÄ arbetsplatsen

Idag Àr arbetet en stor del av vÄrat liv, dÀr möter vi dagligen mÀnniskor som vi interagerar med och som vi ska samarbeta med mot ett gemensamt mÄl uppsatt av vÄr arbetsgivare. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka strukturella förutsÀttningar och vilka handlingar som behövs för att skaffa makt och inflytande i en byrÄkratisk organisation samt att se vilken medvetenhet om sina handlingar som finns hos personer som uppnÄr makt och inflytande i arbetslivet.Genom en förundersökning dÀr tre personer frÄn olika delar av nÀringslivet intervjuades konstaterades det att mÀnniskor i dagens arbetsliv medvetet anvÀnder sig av diverse strategier för att fÄ öka sitt inflytande och fÄ sin vilja igenom i arbetslivet. Den vidare undersökningen gjordes induktivt genom intervjuer och observationer under ett antal mÄnader pÄ en personalavdelning i en statlig organisation.Det kan konstateras att det finns bÄde organisationsstrukturella och handlingsmÀssiga strategier för att Ästadkomma mer inflytande och makt pÄ arbetsplatsen. Vetskap och inblick i den inofficiella hierarkin Àr av stor vikt samt hur organisationskulturen pÄverkar gruppsociologiska fenomen. Det finns Àven en skillnad i vilken medvetenhet och ?frÀckhet? olika medarbetare har att vÄga prova olika strategier för att uppnÄ makt och inflytande.För att fÄ ökat inflytande och makt i arbetslivet bör man ha en god överblick över alla tre delar.

Beröringens betydelse vid demenssjukdom : en litteraturöversikt

BakgrundGenom livet a?r bero?ring betydelsefullt fo?r ma?nniskans va?lbefinnande. Vid bero?ring frisa?tts hormonet oxytocin som bland annat bidrar till sa?nkning av blodtryck och puls. Att fa? bero?ring i vardagen kan vara en sja?lvklarhet fo?r vissa men ju a?ldre en person blir desto fler ma?nniskor i dess na?rhet fo?rsvinner.

ATT H?LLAS FAST MEN ?ND? FALLA En litteratur?versikt om patienters upplevelser av tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd

Bakgrund: Den psykiatriska v?rden i Sverige har under historien genomg?tt stora f?r?ndringar. Historiskt har patienter med psykisk oh?lsa ofta hamnat inom fattigv?rden eller isolerade p? stora institutioner, till skillnad fr?n idag d? st?rre fokus ligger p? ?terh?mtning och personcentrerad v?rd. Tv?ngs?tg?rder inom psykiatrin inneb?r en inskr?nkning av patientens autonomi och regleras idag av lagar som bland annat lyfter fram r?ttss?kerhet och etik.

GEN- ETIK hur den nya biologins etik hanteras av gymnasielÀrare och lÀroböcker GENE-ETHICS - How the ethics of the new biology are handled by teachers and textbooks

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhÄlla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jÀmstÀlldhet och normer inskrivet i de nya Àmnesplanerna för gymnasieskolan. FörÀndringen innebÀr att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera Àmnen och dÀrmed vilar ocksÄ ett ansvar pÄ lÀrarna i berörda Àmnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lÀrare pÄ gymnasienivÄ tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för Àmnet samhÀllskunskap.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->