Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.

Kontext: I denna uppsats kartlades den intellektuella basen i forskningsfältet astronomi. Mål: Syftet med denna uppsats var att studera strukturella förändringar som skett i det vetenskapliga fältet astronomi mellan 1999 och 2013 och identifiera dess specialområden. Metod: Syftet uppfylldes med tre författarcociteringsanalyser, en för perioden 1999-2003, en för 2004-2008 och den sista för åren 2009-2013. Totalt hämtades 94642 artiklar för analys från de fem core-tidskrifterna Astrophysical Journal, Astronomical Journal, Montly Notices of the Royal Astronomical Society, Astronomy and Astrophysics och Publications of the Astronomical Society of the Pacific mellan åren 1999 och 2013. Resultat: De visade sig att de största specialområdena i astronomins intellektuella bas tillhörde kosmologin.

Skolmiljöerna är liksom de allra flesta av våra sociala rum fyllda med bilder. Samtidigt präglas skolan av en textspråksdominerande kunskapssyn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bilders egenskaper påverkarade hur elever använder bilder. Med avstamp i semiotisk teori undersöktes, särskilt hur bilders retoriska egenskaper (deras retoriska dimensioner), påverkade urvalsprocessen för vilka bilder eleverna väljer att använda, i undervisningssituationer. Empirin baserades på intervjuer med åtta stycken gymnasie­elever som fick, ur ett urval av 70 uppsatta bilder, välja ut bilder och berätta om dem, i relation till sitt eget skapande och sina egna erfarenheter.

Denna uppsats utforskar hur aktörer inom det sociala arbetet i Rumänien talar om ochbenämner romer, hur de konstruerar orsakerna till deras marginalisering och hur deanser att man kan förbättra deras situation. Studien bygger på tio intervjuer med olikaaktörer inom det sociala arbetet. Teorier om socialkonstruktivism, kategorisering ochförhållningssätt till kultur har använts i analysen av materialet. Informanterna i studienhade ofta samma bild av romers livsvillkor, men betonade olika saker och konstrueradeproblemen på olika sätt, vilket gav olika bilder på hur man borde arbeta vidare. Hur manbenämnde och kategoriserade målgruppen avgjorde också hur man konstrueradeorsaken till marginaliseringen.

Fo?rfattarrollen har under de senaste tva?hundra a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar. I och med romantikens ide?ma?ssiga omdefinition av vad litteratur skulle kunna vara uppkom ett behov av en fo?rfattarroll fri fra?n beroenden av traditionella maktinstitutioner. Fo?rfattaren, eller diktaren, skulle vara en kraft i egen ra?tt som kunde fo?rmedla sanningen om livet, ma?nniskan och samha?llet till folket.

Abstract Uppsatsen undersöker hur Adolf Hitlers biografi och plats i historien beskrivs i ett antal svenska och finska läroböcker i historia för grundskolans högstadium. Undersökningen är avgränsad till perioden från Hitlers födsel till maktövertagandet i Tyskland 1933/34. Uppsatsen använder sig av ett antal teoretiska begrepp hämtade från tidigare historiografisk forskning om Hitler. Uppsatsens syfte är att se om läroböckerna skildrar Hitler som en individuell aktör eller som en del av en struktur. Uppsatsen utreder också om läroböckerna förenklar beskrivningen av Hitler genom att demonisera honom.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolkuratorer på gymnasieskolan resonerar om fenomenet hedersrelaterat förtryck och våld och hur de förhåller sig till detta i sin yrkesroll samt i mötet med elever.Uppsatsen består av tre övergripande frågeställningar; hur manifesteras hedersrelaterat förtryck/våld enligt skolkuratorerna? Vad beror hedersrelaterat förtryck/våld på enligt skolkuratorerna? Hur uppfattar och beskriver skolkuratorerna sin arbetsuppgift och sin yrkesroll i kontakten med fenomenet hedersrelaterat förtryck/våld? Studien är genomförd under våren 2008 och baseras på kvalitativa intervjuer med sex skolkuratorer på fem gymnasieskolor i Göteborg.I vår analys av materialets två första frågeställningar har vi utgått från ett postkolonialt perspektiv där vi också använder oss av begreppen ?de andra? och ?hegemoni?. Den sista frågeställningen analyserar vi med hjälp av Antonovskys teori om KASAM.Enligt skolkuratorerna manifesteras hedersrelaterat förtryck/våld genom ofrihet under kollektivets kontroll samt genom en specifik hotbild. Skolkuratorerna anser att hedersrelaterat förtryck/våld framförallt har kulturella och strukturella orsaker. I skolkuratorernas diskussion om hedersfenomenet finner vi utifrån ett postkolonialistiskt perspektiv ett återkommande resonemang om ?vi? och ?de andra?.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa ämnestraditioner i skolämnet historia för gymnasiet utifrån exemplet; de populäraste utlagda/publicerade läromedlen på Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av två av de populäraste texterna/läromedlen från Lektion.se för att besvara frågorna: Vilka ämnestraditioner finns representerade bland de populäraste läromedlen? Och vilka ämnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera ämnestraditioner så undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar på att det i många fall är en traditionellt faktaspäckad historieundervisning där den svenska mannen är norm i en genetisk framställning av historien som styrs av strukturella förändringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrädda.

Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma inom socialtjänsten resonerar kring och förhåller sig till barn i hemlöshet utifrån ett barnperspektiv. Vi ville även ta reda på hur de yrkesverksamma inom socialtjänsten arbetar med barnen i denna situation. Detta har vi gjort mot bakgrund av en diskussion kring såväl definition av hemlöshet samt barnperspektivet, möjliga förklaringar vad gäller hemlöshetens orsaker, olika samband mellan företeelsen och andra fenomen samt vilka konsekvenser ett barn kan uppleva som lever utan ett hem. Vi har även fört en diskussion kring vem som bär på ansvaret över dessa barn, när ett barn kan anses fara illa i relation till hemlöshet, samt i vilket skede den yrkesverksamme inom socialtjänsten anser sig ha skyldighet att göra en anmälan till socialnämnden. Uppsatsen är genomförd som kvalitativ intervjustudie där sex yrkesverksamma i Skåne, främst inom socialtjänsten, intervjuats.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Kennelhosta är ett samlingsnamn för en grupp virus- och bakterieinfektioner som ofta drabbar hundar som är tillsammans med större grupper av andra hundar. Symptomen är oftast milda, vanligtvis med en torr, hackande hosta, men kan i vissa fall ta sig uttryck som svårare symptom som lunginflammation. De vanligaste infektionsämnena är hundens parainfluensavirus (CPIV), hundens respiratoriska coronavirus (CRCoV), hundens adenovirus typ 2 (CAV-2) och bakterien Bordetella bronchiseptica. Hundens respiratoriska coronavirus är det virus som undersöktes i studien som ligger till grund för den här rapporten. Familjen coronavirus innehåller de största membranomslutna virusen med RNA som arvsmassa med genomstorlekar på upp till 32000 baser.

I och med info?randet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), fo?r att fra?mja fo?r en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa bo?rjat na?rma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och ja?mfo?rande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats a?ndra pa? kulturellt trygga och betingade ramverk. I det fo?ra?ndringsarbete som sker har det blivit no?dva?ndigt med laga?ndringar fo?r att se till att en snabb samt regelra?tt redovisning sker.

Studiens syfte är belysa och tydliggöra vilka diskurser som är rådande om människor som hamnat i arbetslöshet fas 3 och se hur dessa diskurser konstrueras i svenska dagstidningar. De tidningarna som vi använt oss av i analysen är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs Posten och Svenska Dagbladet. Metoden består utav ett integrerat teragerat perspektiv med begrepp ur den socialkonstruktionistiska idétraditionen avseende framställandet av den arbetslöse kopplat till den mediala exponeringen av arbetslösa i fas 3.Vi använder oss främst av begrepp ur diskursteorin och kritisk diskursanalys. I analysen används begreppet subjektspositioner ifrån diskurspsykologin. Slutsatser i studien är att de mediala diskurser som råder om arbetslösa i fas 3 till stora delar är ideologiska. De mediala diskurserna positionerar de arbetslösa negativt samt tillskriver dessa olika egenskaper med negativa förtecken. Resultatet i studien visar på två olika diskurser, den strukturella diskursen och den individualistiska diskusen. Diskurserna kämpar om tolkningsföreträde av den rådande uppfattningen kring jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas.Den första textanalysen belyser en föreställning om den arbetslöse i fas 3 som sammankopplas med exploatering av den arbetslöse samt arbetslöshet och utanförskap.

Syftet med studien är att undersöka hur personer som köper sexuella tjänster beskriver och söker förståelse för sina handlingsmönster. Fokus ligger på personernas intima relationer och praktiska vardag. Datainsamlingen har skett i form av nio semistrukturerade intervjuer med män som både köper sexuella tjänster och lever i en parrelation. En kvalitativ metod har använts med en poststrukturalistisk forskningsansats. De teoretiska ramar och perspektiv som empirin har analyserats utifrån grundar sig på modernitetsteorier som omfattar olika former av kommersialisering och kommodifiering av intima relationer.

Detta är en litteraturstudie med syfte att belysa sociala faktorer som kan ge upphov till skillnader i ohälsa mellan könen utifrån ett genusperspektiv. Social ojämlikhet är en strukturell egenskap som säger något om den ojämlika fördelningen av möjligheter och resurser i ett samhälle. Jämlikhet eller ojämlikhet är relationellt och handlar om förhållandet mellan individer eller sociala grupper. Ibland är strukturen i sig en indikator på ett samhällsproblem. Att studera skillnader i levnadsförhållanden mellan olika personer i olika klasser kan ge oss en uppfattning om hur samhällets struktur, i form av klasstillhörighet, återverkar på de enskilda individernas basala förhållanden, nämligen liv och hälsa.