Mycket litteratur pekar idag pĂ„ att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande Ă„lder. Den belyser Ă€ven vikten av att Ă€mnet skall innehĂ„lla lust och glĂ€dje. Matematik behöver inte vara trĂ„kigt. Ämnet Ă€r roligt sĂ„ lĂ€nge förstĂ„elsen finns hos eleverna. Med detta som utgĂ„ngspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förstĂ„else och lust för matematiken.

Syftet med undersökningen Àr att belysa motivationsskapande ur ett lÀrarperspektiv och hur lÀraren kan agera för att motivera eleverna. Undersökningen Àr ett försök att komma Ät den tysta kunskap som mÄnga lÀrare besitter inom detta omrÄde. Forskningsstrategin Àr kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom personliga, semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lÀraren mÄste besitta en mÀngd egenskaper för att kunna vara en bra motivatör.

Barn med koncentrationssvÄrigheter heter examensarbetet och Àr skrivet av Caroline Djurberg och Linda Larsson. Detta arbete handlar om barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvÄrigheter, men som inte har en faststÀlld diagnos. Vi har genom enkÀtintervjuer, informella intervjuer, observationer och litteratur studerat dessa elever och hur pedagoger bemöter och arbetar med dem ute i fyra olika klasser. Resultatet av undersökningen visar att barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvÄrigheter, jÀmfört med andra barn, behöver extra stöd och hjÀlp frÄn bÄde kamrater och vuxna för att hitta en lagom aktivitetsnivÄ som frÀmjar barnets utveckling. Resultatet visar att koncentrationssvÄrigheter hos dessa barn inte ligger pÄ barnet, utan att koncentrationssvÄrigheterna sitter i pedagogens arbetssÀtt och i miljön. Struktur, tydlighet, grÀnser, inlÀrningsmiljö, inlÀrningsstil och sjÀlvkÀnsla Àr centrala begrepp i arbetet med dessa barn för att koncentrationssvÄrigheterna ska minska eller helt försvinna..

Det finns flera anledningar till att minimera datamĂ€ngden som överförs dĂ„ en webbplats besöks. Ökad responsivitet och avlastning vid svĂ„ra förhĂ„llanden Ă€r tvĂ„ av dem. I denna rapport utforskas huruvida en webbapplikation, skriven i GWT och som anvĂ€nder sig av AJAX kan minska datakonsumtionen jĂ€mfört med en traditionell webbsite. Detta undersöks genom att tvĂ„ identiska webbplatser med avseende pĂ„ innehĂ„ll och struktur skapas men som skiljer sig i hur webbsidorna byggs upp. En webbsite sammanstĂ€lls i webbservern och skickar webbsidor till webblĂ€saren, en GWT-applikation skapar webbsidorna m.h.a.

Vi lever i ett samhÀlle som kontinuerligt utvecklas och förÀndras. Olika sorters förÀndringar, individuella som organisatoriska, Àr vanligt förekommande i dagens samhÀlle. Organisationer mÄste kontinuerligt förÀndras i takt med samhÀllet för att kunna anpassa sig till den miljö de Àr verksamma i och för att bibehÄlla sin konkurrenskraft. Att genomgÄ en förÀndring skapar olika upplevelser hos olika individer. Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga individens attityder till, och upplevelser av, den befintliga organisationen och den pÄgÄende organisationsförÀndring samt att presentera riktlinjer för en optimal organisation.

Den hÀr studien har haft som avsikt att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital rapporteras av de fyra största bankerna i Sverige. Vi beskriver och analyserar vilka indikatorer bankerna fokuserar pÄ i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att analysera den icke-finansiella delen i Ärsredovisningar frÄn Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea frÄn Ären 1998, 2003 och 2008. Vi har valt att kategorisera intellektuellt kapital efter MERITUM?s definitioner av human-, struktur- och relationskapital.

Sammanfattning Detta examensarbete behandlar problematiken mellan en vÀxande stad och strÀvan att nÄ hÄllbar utveckling, d vs hur vi skall minska vÄr negativa pÄverkan pÄ vÄr miljö och omgivning, utan ?nna ett sett att nÄ sÄdana strukturer som inte urholkar naturens naturtillgÄngar, den ekonomiska vÀlfÀrden, det demokratiska systemet eller vÄrt kulturella arv. DÄ en stad stÄr inför behovet att expandera Àr det viktigt att frÄga sig hur detta kan ske samtidigt som utbyggnaden skall verka för den hÄllbara utvecklingen. Detta Àr en mycket intressant men komplex frÄga som jag i detta arbete försöker nÀrma mig. Arbetet Àr dock inte skrivit med ambitionen att lösa denna stora frÄga, utan Àr ett ansprÄkslöst försök att nÀrma mig ett av de synsÀtt pÄ hur vi kan skapa hÄllbara strukturer i en stad som expanderar. I sökandet har jag tagit fasta pÄ hur vi genom infrastrukturen och bebyggelsestrukturen kan bidra till att skapa hÄllbara strukturer.

Gustafsson, F., & Törnquist, I. (2009) En kartlÀggning av anstÀlldas uppfattning om förekomsten av friskfaktorer pÄ en arbetsplats samt upplevelsen av hur dessa pÄverkar deras hÀlsa. C-uppsats i pedagogik, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i GÀvle.DÄ en stor del av den vuxna befolkningen befinner sig pÄ en arbetsplats samt spenderar mycket av sin tid dÀr har denna arena ett betydande inflytande pÄ individens hÀlsoupplevelse. Arbetsplatsen fungerar som en social miljö dÀr individen Àr en del av de dagliga systematiskt pÄgÄende processerna som pÄverkar hÀlsan. Att hitta friskfaktorer pÄ arbetsplatsen som pÄverkar hÀlsan i positiv riktning Àr sÄledes relevant i ett hÀlsofrÀmjande arbete.

Beslutsfattande Àr nÄgot som ofta förekommer i företag, inför 2014 mÄste en del aktiebolag ha tagit ett beslut om de ska redovisa enligt K2- eller K3-regelverket. Dessa regler har arbetats fram för att kunna förtydliga, underlÀtta och förbÀttra företags redovisning. I och med dessa nya redovisningsregler blir det viktigt att titta pÄ vilka aspekter som Àr viktiga att beakta och som pÄverkar valet inför implementeringen. Detta har lett oss in pÄ vÄr problemformulering som lyder: Hur vÀljer företag mellan K2 och K3-regelverket? Och dÀr syftet med studien Àr att försöka skapa en större förstÄelse för vilka aspekter det Àr som pÄverkar företag i valet av regelverk.

Denna uppsats Àr en studie i syfte att undersöka om Lgr11 kan innebÀra förÀndringar förlÀrare. Hur lÀrare förhÄller sig till begrepp som hÀlsa och fysisk hÀlsa? Om det finns en klardefinition av vad fysisk hÀlsa Àr? Samt vad lÀrare anser om att Lgr11 betonar fysisk hÀlsa ochfysiska förmÄgor?Vi vill via lÀroplansteoretisk utgÄngspunkt pÄ transformeringsplanet se pÄ hur lÀrarna tolkarlÀroplanerna, för att fÄ en uppfattning om hur lÀrarna inom idrott och hÀlsa förhÄller sig till sittyrkes stadgar. DÄ vÄr studie fokuserar pÄ idrottslÀrares uppfattningar om den nya lÀroplanen(Lgr11), ville vi fÄ fram fördjupad och unik information hos dessa lÀrare. Vi valde dÀrav enkvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer.Det som framkom i vÄr studie var att lÀrarna hade en positiv syn pÄ Lgr11 och dessutformning, vilket Àr i motsats mot vad vi sett i tidigare forskning.

Interventioner som hÀlsofrÀmjande insatser ger organisationer möjlighet att hindra stress och ohÀlsa hos anstÀllda. Genom interventioner kan kunskap förmedlas som ger de anstÀllda verktyg att tillsammans arbeta för en bÀttre arbetsmiljö i verksamheten. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur chefer och medarbetare i tvÄ separata verksamheter inom offentlig sektor (socialtjÀnst och specialskola), upplever en arbetsmiljöintervention. Syftet Àr ocksÄ att studera om interventionens medförda kunskap upplevs ha nÄgon inverkan pÄ individerna sjÀlva och pÄverkan pÄ deras dagliga arbete. Studien baseras pÄ kvalitativa frisvar frÄn enkÀter insamlade under en intervention inom offentlig sektor dÀr cirka 480 personer deltog.

Arbetets struktur kan pĂ„verka individens hĂ€lsa i bĂ„de positiv och negativ bemĂ€rkelse. Syftet med denna studie var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön pĂ„ Ängdala Skolor. En kvantitativ metod har anvĂ€nts dĂ€r 50 ut av 55 anstĂ€llda som under vĂ„ren 2009 arbetade pĂ„ Ängdala Skolor har besvarat en validerad enkĂ€t. Resultatet analyserades utifrĂ„n Karaseks och Theorells krav-kontroll- stöd modell som teoretisk referensram tillsammans med teorier kring socialt stöd och stress pĂ„ arbetsplatsen. DĂ„ populationen var liten har resultatet Ă€ven till viss del jĂ€mförts med en tidigare studie inom samma omrĂ„de, utförd av Region SkĂ„ne.

VÄrt syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur fem unga, vÀlutbildade mÀn ser pÄ sitt arbete och familjeliv i avsikt att undersöka nÄgra fÀlt av konstruktioner av maskulinitet(er). Vi har valt kvalitativa intervjuer som metod och stÀllde bland annat frÄgor rörande mÀnnens arbetsliv, familjeliv samt hur kombinationen av de tvÄ fungerar. Ett tydligt och framtrÀdande resultat i vÄr studie Àr att konstruktioner av maskulinitet(er) Àr beroende av ett flertal faktorer. Vi har bland annat sett hur mÀnnens sociala bakgrund, utbildning och yrke pÄverkar. ByrÄns struktur har Àven pÄverkat mÀnnen att utveckla de egenskaper som krÀvs pÄ byrÄn.

Denna studie Àr genomförd pÄ uppdrag av Sony Ericsson Mobile Communications med syftet att identifiera faktorer som pÄverkar effektiviteten i utvecklingsarbetet och förklara dem ur ett effektivitetsperspektiv. Dessutom skall det undersökas hur det Àr möjligt att bibehÄlla eller rent utav öka produkternas och processernas kvalitet. Studien Àr avgrÀnsad till mekanikorganisationen inom företagets FoU-del och hÀnsyn till finansiella data har ej tagits. Under hösten 2002 genomfördes en omorganisation med syfte att öka kunskapsnivÄn och förbÀttra effektiviteten och det Àr med denna omorganisation i tankarna som studien genomfördes. Under denna period genomförde Àven författaren sitt examensarbete inom civilingenjörsutbildningen pÄ just en mekaniksektion som produktutvecklare.

I rapporten redovisas en undersökning av hur den svenska nationella lÀroplanen i grundskolan blir till den genomförda lÀroplanen i en skolas undervisning/praktik. FrÄgestÀllningarna gÀller lÀrares uppfattningar av och skolans arbetssÀtt för att genomföra mÄlen om elevers ansvar och inflytande. Undersökningen Àr en fallstudie. Dataunderlaget kommer frÄn intervjuer med lÀrare och skolans dokumentation. Detta har analyserats med tillÀmpning av kvalitativ metod.