Denna studie handlar om ramfaktorer som pĂ„verkar undervisningen av elever med ADHD, enligt högstadielĂ€rare. Åtta intervjuer genomfördes med högstadielĂ€rare med erfarenhet av denna typ av undervisning och frĂ„gestĂ€llningarna var: Vilka ramfaktorer anser lĂ€rarna har betydelse för undervisning av elever med ADHD? Hur upplever lĂ€rarna det egna arbetet med denna typ av undervisning till exempel vad avser tilldelning av resurser frĂ„n skolans ledning? Vad skulle underlĂ€tta undervisningen för elever med ADHD-problematik? Resultaten visar att lĂ€rarna anser att viktiga ramfaktorer Ă€r möjligheter till kompetensutveckling, tillgĂ„ng till information, arbete med att analysera och diagnostisera, strukturer pĂ„ arbetsplatsen samt den fysiska arbetsmiljön. LĂ€rarna upplever ocksĂ„ att undervisning och miljön inte Ă€r tillrĂ€ckligt individanpassad, att stödet frĂ„n skolledning och elevhĂ€lsoteam Ă€r svagt samt att det saknas resurser frĂ„n ledning och skolorganisation. De önskar sig Ă€ven mer specifik handledning kring enskilda elever frĂ„n elevhĂ€lsoteamet.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med dyslexi. Vi ville ta reda pÄ om pedagogerna arbetar utefter vad teorierna och styrdokumenten sÀger eller om de arbetar pÄ egen hand efter egna erfarenheter och teorier. För att ta reda pÄ detta valde vi att göra bÄde personliga och mailintervjuer med bÄde lÀrare och specialpedagoger. VÄra resultat visade att de flesta arbetar efter teorierna och styrdokumenten. Alla vÄra respondenter anvÀnder sig av de hjÀlpmedel och ÄtgÀrder som finns att tillgÄ.

Syftet med detta arbete har varit att titta nÀrmare pÄ vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har lÀst svenska motsvarande nivÄ A1 pÄ universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjÀlp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen anvÀndes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjÀlpa lÀrare att förutspÄ och förstÄ eventuella svÄrigheter vid inlÀrningen av ett frÀmmande sprÄk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översÀttning av strukturen till tyska respektive engelska.

Denna uppsats behandlar ledarskap och organisationsförÀndring. I rapporten undersöks hur fyra chefer har handskats med de svÄrigheter och utmaningar som uppstÄtt dÄ organisationen de verkar i ska driva igenom förÀndringsprojekt. De undersökta organisationerna Àr Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de tvÄ förstnÀmnda bestÄr förÀndringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra tvÄ rör det sig om omfattande förÀndringar i struktur eller arbetssÀtt. Undersökningen Àr baserad pÄ djupintervjuer med dessa chefer och svaren har analyserats utifrÄn existerande modeller för förÀndring.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Studien Àr gjord i form av en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att genom berÀttelser frÄn personer med Aspergers syndrom förstÄ vilken betydelse just detta funktionshinder kan ha för skolgÄngen. Studien bygger pÄ livsberÀttelser frÄn en kille och en tjej som beskriver sin syn pÄ sitt funktionshinder samt vilka svÄrigheter och möjligheter de har stött pÄ under skolÄren. I studien redovisas Àven relevant litteratur om Aspergers syndrom och olika metoder samt strategier lÀraren kan anvÀnda sig av i undervisningen. Dessa metoder och strategier kan bilda en grund för strukturering och planering av skoldagen och skolmiljön sÄ att eleverna fÄr det stöd deras funktionshinder krÀver och sina behov mötta. Resultatet visar att tydlighet och struktur Àr viktiga delar för personer med Aspergers syndrom.

2005 hade Sverige 600 000 ideellt arbetande idrottsledare. Trots detta stora antal idrottsledare upplever mÄnga idrottsföreningar att intresset för att vara ideell ledare har sjunkit de senaste Ären.Tidigare forskning föreslÄr att nya ledare bÀst rekryteras inom grupper av tidigare klubbmedlemmar eller genom förÀldrarna till idrottsutövarna. Stöd till ledarna föreslÄs av flera forskare för att de ska fortsÀtta att trivas.Idrottsföreningarna Àr en pedagogisk arena och undersökningar visar att idrottande barndricker mindre alkohol samt att idrotten Àr en viktig mötesplats dÀr barn fostras i demokrati och möten med andra mÀnniskor.Syftet med denna uppsats har varit att beskriva framgÄngsfaktorer för ideellt ledarskap inom föreningsidrotten i GÀstrikland. En kvantitativ undersökning i form av webbenkÀter har genomförts för att finna struktur i det data som insamlas. Undersökningen innefattar 230 ideella idrottsledare.

Children who are exposed to crime are a delicate issue. The purpose of this study was to describe and analyze children's narratives in the juridical process. Our primary questions focused on how adults could help children to express their experiences and what kind of elements imposed the narrative. How is the narrative structured? How does the court evaluate children's testimonies? What increases the credibility of a child's testimony? Our theoretical standpoints are derived from: the narrative perspective, theory of communication, and theory of evaluation.

VÀnskap inom det sociala nÀtverket Facebook innebÀr en ny form för vÀnskap dÀr de traditionella kÀnnetecknen som spontanitet och förtrolighet fÄr mindre betydelse. NÀr vÀnskaper fÄr rÀtta sig efter en formell struktur fÄr det konsekvenser för hur relationen ser ut. Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur Facebook-anvÀndare sjÀlva ser pÄ vÀnskapsformen och att belysa detta ur ett maktperspektiv. FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av en genomgÄng av relevant teori och forskning, kompletterat av empiriskt material i form av observationer och intervjuer. Resultaten analyseras utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning Àr en vanlig sjukdom pÄ alla vÄrdinrÀttningar och mÄnga sjuksköterskor möter dessa patienter dagligen. I omvÄrdnaden av dessa patienter behöver sjuksköterskan anvÀnda sig av dagliga hÀndelser för att försöka lÀra patienten att lita pÄ andra mÀnniskor. Sjuksköterskans uppgift Àr att försöka lotsa patienten genom vardagen. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med borderline personlighetsstörning.Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturöversikt dÀr vetenskapliga artiklar anvÀnts som grund för resultatet. Resultat: Resultatet visar att mÄnga sjuksköterskor önskar mer kunskap om störningen och de tror att mÄnga av de problem som omger patienten beror pÄ hur organisationen och strukturen pÄ avdelningen fungerar. Sjuksköterskorna skulle vilja ha bÀttre struktur pÄ hur de ska vÄrda dessa patienter och vill att arbetsplatsen ska ha samma mÄl med omvÄrdnaden. Detta presenteras i fem teman som pÄverkar hur bra mötet blir: Handledning/Organisation, Relationer, Erfarenheter, Attityder och Utbildning samt Empati..

Hem- och konsumentkunskap Àr med sina 525 lektionstimmar ett stort Àmne i sÀrskolan. Elever i sÀrskolan kan inte undervisas som en homogen grupp pÄ grund av deras olika kunskapsnivÄer och förutsÀttningar. Detta stÀller höga krav pÄ lÀraren i sitt undervisningssÀtt, dÄ hen mÄste individanpassa all sin undervisning för att eleverna ska nÄ mÄlen i kursplanen.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare i Hem- och konsumentkunskap anvÀnder och förhÄller sig till recept för sÀrskoleelever samt att undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns kring receptanvÀndningen. Undersökningen utfördes med hjÀlpav enskilda kvalitativa intervjuer med fem Hem- och konsumentkunskapslÀrare som arbetadepÄ sÀrskolan i en stad i Mellansverige. LÀrarna i denna studie pÄpekade att det saknas undervisningsmaterial inom Hem- och konsumentkunskap som Àr anpassat för elever isÀrskolan.

Detta dokument redogör för en anvÀndbarhetsundersökningav programmet Webb-MiniQ. Undersökningen innefattar eninledande fas med intervjuer och genomgÄngar. En fas med 6deltagare som deltog i anvÀndbarhetstest, kortsortering ochsvarade pÄ enkÀtfrÄgor. Sista fasen utgörs av analys avresultatet samt produktion av designförslag. Analysen avmaterialet indikerade ett stort antal problem (22 unika plusaspekter som framtrÀdde under genomgÄngarna) medanvÀndbarheten, designförslagen syftar till att komma tillrÀttamed majoriteten av dessa.Detta dokument redogör för en anvÀndbarhetsundersökningav programmet Webb-MiniQ.

Syftet med denna studie Àr att utforska hur kreativa lÀrprocesser mellan fantasi och vetenskap kan synliggöra barns perspektiv pÄ omvÀrlden och dÀrmed skapa möjligheter att utmana barns lÀrande för hÄllbar utveckling. För att komma nÀrmare barns perspektiv pÄ omvÀrlden utfor-skas hur barn uttrycker relationen mellan sig sjÀlva och vÀrlden de lever i, samt hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande. Studien har en fenomenologisk ansats med livsvÀrldsperspektiv och baserar sig pÄ deltagande observationer som metod. Som tankeverktyg anvÀnds posthumanismen, vilken ifrÄgasÀtter vÀrldens tudelade struktur och som ser barn, lÀrande och kunskap som sammanflÀtade processer av tillblivelser. Resultaten presenteras som en helhet baserad pÄ hur barn relaterar till omvÀrlden och hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande.

Examensarbetet formulerar förutsÀttningar för ett samtida stationssamhÀlle utifrÄn utvecklingen av stationssamhÀllen utefter jÀrnvÀgsdragningarna pÄ 1800-talet och dagens förutsÀttningar. Arbetet Àr indelat i fem delar. Den första beskriver uppkomsten och utvecklingen av stationssamhÀllen fram till idag. I del 2 beskrivs det samtida stationssamhÀllet utifrÄn historien och dagens förutsÀttningar. Beskrivningen utgÄr ifrÄn de tre ledorden som Àr viktiga i utformningen av samhÀllet; rörelse, mötesplats, blandning.

Denna uppsats handlar om fenomenet oförenligheter och dess möjliga betydelse i lÀrandesammanhang i skuggan av Bourdieus teori om sociala fÀlt. Det övergripande syftet med denna uppsats var att söka bÀttre förstÄelse samt undersöka huruvida det fanns nÄgot signifikant mönster eller struktur kring det lÀrande som uppkommer ur situationer som sÀrprÀglats av oförenligheter. UtifrÄn centrala begrepp, en abduktiv och fenomenologisk-hermeneutisk ansats, lÀt jag genomföra samtal med fem personer i syfte att undersöka förhÄllanden kring fenomenet. Genom samtal med individer som erfarit allehanda former av arbetslivsrelaterade situationer, har jag tagit del av fragment utifrÄn deras livsberÀttelser. Resultatet visar att situationer som kÀnnetecknas av oförenligheter tenderade att vara emotionellt laddade.