I denna studie undersöktes hur man som pedagog kan bemöta barn med ADHD-problematik och vilka arbetsmetoder man kan anvÀnda sig av. Materialet Àr framtaget med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer. Studien fokuserar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: 1) Hur bemöter pedagoger barn med ADHD? 2) Vilka arbetssÀtt/metoder anvÀnds för att frÀmja barn med ADHD? I undersökningen intervjuades fem pedagoger och det framgick att de alla hade ungefÀr samma uppfattning om hur man som lÀrare bör bemöta barnen, men de hade olika metoder för arbetet med varje enskilt barn. Samtliga pedagoger poÀngterade vikten av struktur och individuellt utformade aktivitetsscheman och menade att detta Àr de viktigaste delarna i arbetet med barn med ADHD-problematik. De ansÄg att barnen mÄr bra av en god struktur i vardagen. Slutsatsen av studien Àr att pedagogen bör utforma en strukturerad lÀromiljö och tillgodose individens behov för att varje barn ska kunna utvecklas och mÄ bra i vardagen.

Syfte: Vi vill bidra med ökad förstÄelse för faktorer som kan underlÀtta utveck-lingen av e-förvaltning. Metod: Magisterarbetet Àr en kvalitativ studie av Sölvesborgs kommun. Vi har genom framför allt intervjuer samlat in vÄrt empiriska material. Vi har utgÄtt frÄn empirin, men samtidigt har vi haft vÄr teoretiska referensram i Ätanke, med fokus pÄ social struktur, informationsteknologi och tanke-modeller. Slutsatser: I vÄr studie visar vi att ett förÀndrat ledarskap, IPC (Information Process Change) och tillÀmpning av dialog Àr faktorer som kan underlÀtta ut-vecklingen av e-förvaltning..

SÀttet pÄ vilket vi tar oss frÄn en plats till en annan i staden har effekter pÄ den lokala miljön samt i förlÀngningen Àven pÄ det globala klimatet. För att vÄra system för persontransport ska gynna en hÄllbar samhÀllsutveckling stÄr vardagliga resemönster, sÄsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende pÄ var i staden en individ Àr bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgÀnglighet till kollektiva infrastrukturnÀtverk sÄsom strÀckan till nÀrmaste hÄllplats för tunnelbana. Möjligheterna att anvÀnda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig dÀrmed Ät bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpÄverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpÄverkan i vardagsresor i förhÄllande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta anvÀnds ett redan befintligt intervjumaterial frÄn studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet HushÄll och Urbana Strukturer i UthÄlliga StÀder.

Detta arbete Àmnar ge en över gripande inblick gÀllande supportervÄldet somuppkommer i samband med fotbollsmatch, polisens generella struktur gÀllandearbetet med detta. Genom diverse kÀllor som litteratur och intervjuer med berördaparter har vi sökt kartlÀgga och synliggöra problemet. Dels genom att undersökadess omfattning, struktur och genom kriminologiska perspektiv försöka tolkavÄldsamma supporters beteende. Undersökningen har resulterat i en analys avsituationen och utifrÄn bÄde supportervÄldets sammansÀttning, dess medlemmaroch polisens nuvarande arbete har frambringat en rad förslag till förbÀttring, blandannat anmÀlningsskyldighet till det brottspreventiva arbetet mot supportervÄld..

Dagdrömmar Àr en tapetkollektion bestÄende av tre fondtapeter som kombinerar det moderna, massproducerade digitaltrycket med traditionell, unik broderiteknik. Genom att tillföra handbroderi och dess struktur och textila kÀnsla till ett digitaltryckt tapetmaterial skapas en kollektion som befinner sig i grÀnslandet mellan design och konst, lyx och budget samt dröm och verklighet.Daydreams is a wallpaper collection consisting of three images that combines the modern, mass-produced digital printing techniques with traditional, unique needlework. By applying embroidery ? with its structure and fabric texture ? to a digitally printed wallpaper material, a collection is created that lingers on the borders between art and design, luxury and modesty as well as dream and reality..

Bakgrund & Problemdiskussion: Inköpsfunktionen har pÄ senare Är fÄtt en ökad strategisk betydelse inom organisationer och har idag en mer aktiv roll i att skapa och bidra till konkurrensfördelar. Inköpsfunktionen Àr en viktig del i kedjan frÄn leverantör till kund och bidrar till att denna inte bryts. Inköpsfunktionen har dÀrmed fÄtt axla en mer komplex och strategisk roll som kan antas pÄverka inköpsfunktionens arbetssÀtt och struktur. Sambandet mellan dessa ses som komplext dÀr roll anses vara en första bestÀmmande faktor som pÄverkar hur arbetssÀtt och struktur utformas.Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga en strategisk inköpsfunktions roller, arbetssÀtt och struktur samt utifrÄn denna kartlÀggning identifiera problem och förÀndringsmöjligheter.Metod: Denna studies resultat Àr baserat pÄ en kvalitativ fallstudie för ett fallföretag inom verkstadsindustrin. Totalt genomfördes 15 intervjuer med medarbetare bÄde inom och utanför fallföretagets avdelning för strategiskt inköp.Resultat: Studien visar pÄ att en avdelning för strategiskt inköp utför arbetsuppgifter som Àr operativa, stödjande samt strategiska dÀr det operativa arbetet inte Àr önskvÀrt av fallföretaget.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivsvÄrigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lÀra mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tÀnkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolÄr 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjÀlpmedel anvÀnds eller inte anvÀnds. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förÀlder, klasslÀrare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslÀrarens förmÄga att skapa struktur och sammanhang Àr för elever i allmÀnhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn ett kulturellt perspektiv studera hur den verkstÀllande chefens instÀllning till parametrarna system, struktur och arbetsklimat formar hens chefsarbete i en organisationsförÀndring och att genom ett kulturperspektiv bidra till en förstÄelse för hur de tre parametrarna kan pÄverka ledarens handlingar i process, mÄl och resultat av förÀndringen. Metod: Empiri har samlats in genom personliga intervjuer med öppna svarsalternativ, genom fyra respondenter som samtliga har positionen chef nÀrmast de anstÀllda och samtliga har genomfört en organisationsförÀndring. Slutsats: I studien har vi kommit fram till att den verkstÀllande chefens instÀllning till parametrarna pÄverkar hens chefsarbete vid en organisationsförÀndring genom att hen formar sitt chefsarbete beroende pÄ vilken parameter som Àr mest betydelsefull för individen. Vad den verkstÀllande chefen vÀrderar högst i sitt ledarskap skapas genom tidigare erfarenheter, instÀllning och auktoritet..

Syfte: Vi vill bidra med ökad förstÄelse för faktorer som kan underlÀtta utveck-lingen av e-förvaltning. Metod: Magisterarbetet Àr en kvalitativ studie av Sölvesborgs kommun. Vi har genom framför allt intervjuer samlat in vÄrt empiriska material. Vi har utgÄtt frÄn empirin, men samtidigt har vi haft vÄr teoretiska referensram i Ätanke, med fokus pÄ social struktur, informationsteknologi och tanke-modeller. Slutsatser: I vÄr studie visar vi att ett förÀndrat ledarskap, IPC (Information Process Change) och tillÀmpning av dialog Àr faktorer som kan underlÀtta ut-vecklingen av e-förvaltning.

Syftet med följande studie Àr att undersöka i vilken skolform elever med Aspergers syndrom skulle kunna fÄ en god lÀrandemiljö med avseende pÄ bemötande och struktur. Detta för att möta de ökade kraven pÄ eleverna att kunna planera och strukturera sjÀlvstÀndigt som kan vara ett problem för elever med Aspergers syndrom. Vi undersöker hur undervisningssituationen ser ut i vanlig skola och en skola anpassad för Aspergers syndrom. Rapporten inleds med en genomgÄng av tidigare forskning och definiering av centrala begrepp och omrÄden. Denna genomgÄng ligger till grund för vÄr teori och vidare för vÄr analys. Studien belyser olika pedagogers och elevers tankar om vilken skolform som Àr lÀmpligast för elever med Aspergers syndrom. De metoder som anvÀnts i arbetet Àr kvalitativa intervjuer samt observationer.

Sekretessbelagd.

Denna uppsats undersöker huruvida den dramaturgiska strukturen Àr en förutsÀttning för att en situationskomedi ska fungera vÀl ? det vill sÀga, vara underhÄllande och locka till skratt. I en komparativ analys av den mycket vÀl fungerande amerikanska situationskomedin Friends och den mindre bra svenska situationskomedin Svensson, Svensson framkom dock inga större strukturella brister hos nÄgot av analysobjekten. Följaktligen Àr inte den dramaturgiska strukturen avgörande för slutresultatets förmÄga att roa. The aim of this study is to find out if dramatic structure is essential to the sitcom's ability to entertain and make audiences laugh. This study is a comparative analysis of the more humorous American situation comedy Friends and the less humorous Swedish situation comedy Svensson, Svensson.

Syftet med denna undersökning var att utforma ett gestaltningsförlag pÄ en webbsida som Àr anpassad efter flera olika mÄlgrupper i avseendet struktur och textuellt innehÄll. Detta gjordes genom en fallstudie. Webbsidan som undersöktes var en gymnasieskolas webbplats, S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna. Denna webbsida frÀmsta mÄlgrupper Àr nuvarande studenter och presumtiva studenter.Jag har intervjuat tvÄ grupper av elever, en grupp ur Ärskurs nio och en grupp elever som gÄr andra Äret pÄ S:t Eskils gymnasium. Sammanlagt intervjuades 10 elever.

SAMMANDRAGÄmne: Företagsekonomi, Magisteruppsats, 15 poĂ€ngHandledare: Cecilia LindholmTitel: Redovisning av intellektuellt kapital i IT- och industribranschen ? en studie av Ă„rsredovisningarSyfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tio svenska börsnoterade företag i IT- och industribranschen redovisade sitt intellektuella kapital, med utgĂ„ngspunkt frĂ„n Sveibys (1997) uppdelning av det intellektuella kapitalet i intern struktur, extern struktur och humankapital. Avsikten var Ă€ven att undersöka huruvida det fanns nĂ„got samband mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet och de utvalda företagens market-to-book value, och hur detta samband i sĂ„ fall sĂ„g ut.Teori: Studien byggde i stor utstrĂ€ckning pĂ„ Sveibys (1997) modell kring identifierandet av det intellektuella kapitalet. Vidare har Guthrie et al. (2004) samt Abeysekeras (2008) definiering av det intellektuella kapitalet till stor del anvĂ€nts för att operationalisera Sveibys (1997) modell.Metod: 2008 Ă„rs Ă„rsredovisningar frĂ„n tio svenska börsnoterade företag har insamlats, och sedan analyserats med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys.

Sammanfattning: Det hÀr Àr en empirisk studie om fritidgÄrdens samarbete med sex olika högstadieskolor i en medelstor kommun. Vi valde endast en fritidsgÄrd för att det Àr den enda som finns i kommunen. Eftersom att det finns stor kriminalitet bland ungdomarna i den hÀr kommunen undersöker vi vilka ÄtgÀrder skolan och fritidsgÄrden tar tillsammans för att hjÀlpa ungdomarna ifrÄga.Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och analysera samarbetet mellan fritidsgÄrden och högstadieskolorna ur ett ledarperspektiv. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie.En av de största hinder Àr att struktur och mÄl Àr oklara i samarbetena. Fritidsledarna och skolans ledning har stor flexibilitet i utbildningsbakgrunden och olika erfarenheter och dÀrför kunde de ge mycket mer i de hÀr samarbetena om mÄl och struktur var tydligare.