Business Analytics anvÀnds idag i ökad grad i organisationer som grund till beslutsfattande. Ett av villkoren för att kunna anvÀnda sig av Business Analytics för att utföra analyser av data frÄn olika kÀllor Àr att det finns interoperabilitet mellan dem. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om det Àr möjligt att skapa en IT-artefakt som kan hÀmta data ifrÄn flertalet XML-dokument med olika struktur för att uppnÄ semantisk interoperabilitet och pÄ sÄ vis möjliggöra för Business Analytics. Med olika struktur menar vi att benÀmningarna pÄ taggarna skiljer sig sprÄkmÀssigt men har samma semantiska betydelse. Lösningen skapas genom forskningsstrategin Design Science vilket innebÀr att en IT-artefakt utvecklas som kunskapsbidrag, och visar att en implementation av en lösning Àr möjlig för de semantiska problem vi identifierat.

Denna uppsats Àr en litteraturstudie som behandlar hur man kan jobba med att frÀmja elevers medvetande om det egna lÀrandet. Syftet med arbetet Àr att förbÀttra kunskapen om att arbeta med metakognition hos blivande lÀrare samt redan verksamma lÀrare. Materialet för analysen har bestÄtt av litteratur skriven av fyra författare inom omrÄdet, nÀmligen Howard Gardner, Peter GÀrdenfors, Ference Marton et al. samt Roger SÀljö. Metoden jag har anvÀnt mig av Àr en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet har delats in i tre metodkategorier; variation, struktur- och mönsterskapande samt dialog.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivsvÄrigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lÀra mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tÀnkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolÄr 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjÀlpmedel anvÀnds eller inte anvÀnds. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förÀlder, klasslÀrare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslÀrarens förmÄga att skapa struktur och sammanhang Àr för elever i allmÀnhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Tidigare fodervÀrderingssystem tog bara hÀnsyn till fodrets fiberinnehÄll och inte till dess fysikaliska struktur trots att detta visats vara viktigt för kons hÀlsa och produktion av mjölkfett i flera studier. I detta examensarbete sammanstÀlls den tidigare forskningen i en litteraturstudie och ett försök redovisas dÀr tuggbeteendet hos 6 kor som utfodras med tvÄ ensilage med olika fysikalisk struktur mÀttes. I litteraturstudien konstaterades att flera olika vÀrderingsmetoder för att kunna mÀta foderstaters struktur tagits fram i tidigare studier. MÄlet med dessa studier har varit att tillÀmpa ett mÄtt pÄ struktur i fodervÀrderingssystemen för att undvika störningar i produktion och hÀlsa. Det har funnits svÄrigheter att korrelera strukturmÄttet till vommen pH och i andra försök har man funnit att plantans utvecklingsstadium vid skörd ocksÄ har en stor pÄverka pÄ tuggaktiviteten. I det egna försöket mÀttes tuggbeteende med hjÀlp av IGER Animal Behavior Recorder (Rutter et al, 1997) och analyserades med hjÀlp av medföljande dataprogram.

I detta arbete har utformningen av ett kölskydd av metall för segelbÄtar tagits fram. Kölskyddet som framtagits monteras lÀngst ner pÄ kölen. Syftet Àr att minska krafterna som verkar pÄ bÄten vid en grundstötning genom att ta upp en del av rörelseenergin genom plastisk deformation.Vid utformningen av kölskyddets struktur har en metod för topologioptimering anvÀnts dÀr mÄlet varit att fÄ sÄ hög töjningsenergi (IED) i strukturen som möjligt. En heuristisk lösningsmetod dÀr ineffektiva element tas bort ur strukturen har anvÀnts.LÀmpliga material har undersökts och utvÀrderats utifrÄn mekaniska egenskaper samt motstÄndskraft mot korrosion i havsmiljö.Arbetet har resulterat i ett designförslag pÄ en struktur av aluminium 5086 som enligt berÀkningar kan absorbera 5 kJ energi. Detta motsvarar, för en bÄt som vÀger fyra ton, en minskning av energin som överförs till kölen pÄ ca 10 %..

Jag har i den hÀr uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gÄng har jag lÀst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; sÄsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt Àven med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom hÀxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kÀrna. Jag har Àven visat detta genom den lekfulla berÀttarstrukturen och genreblandningen.

Jag har i den hÀr uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gÄng har jag lÀst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; sÄsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt Àven med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom hÀxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kÀrna. Jag har Àven visat detta genom den lekfulla berÀttarstrukturen och genreblandningen.

?Den svenska buggen?: framvÀxt, organisation och ideologi 1940-tal till och med Är 1985 Àr en C-uppsats i historia. Den Àr skriven av Linda Holtby och framlagd vid Högskolan Dalarna vÄrterminen 2006. Uppsatsen undersöker dansen ?svensk bugg? och syftar till att utreda dansens framvÀxt, ideologi och organisatoriska struktur med avstamp i svenskt 1940-tal och avslut Är 1985.

Denna studie syftar till att undersöka den syntaktiska strukturen i tre texttyper i tre översÀttningar av ?Boule de suif? av Guy de Maupassant. De tre översÀttningarna Àr gjorda av Sigfried Siwertz (1927), Ingvar Johansson (1972) och Johan Gunnarsson (1985). Metoden som anvÀnds Àr utarbetad av Lars Wollin och modifierad av Yvonne Lindqvist. Genom att dela upp texterna i makrosyntagmer och dÀrefter i primÀra satsdelar kan versionskomplex upprÀttas vilka möjliggör en jÀmförelse av kÀll- och mÄltextens syntaktiska struktur pÄ operationsnivÄ. Uppsatsens mÄl Àr att ta reda pÄ huruvida olika operationer Àr ett resultat av de olika texternas textuella strukturer samt i fall det gÄr att skönja ett samband mellan val av operationer och översÀttare.

Nyckelord: Förskola, MÄltiden, Regler, Socialisation MÄltiden pÄ förskolan Àr en social situation, likasÄ mÄltider i samhÀllet. MÄnga individer deltar i en samling som prÀglas av interaktion. Men denna situation innehÄller ocksÄ specifika regler och normer, vad som Àr accepterat vid ett matbord finns det begrÀnsningar för. Till skillnad frÄn mÄnga andra sociala situationer i samhÀllet och pÄ förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. MÄnga av samhÀllsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler.

Denna rapport handlar om hur jag gÄtt tillvÀga för att designa ett anvÀndargrÀnssnitt för kassaapparater till företaget STAMFORD. Rapporten bestÄr av bland annat forskning pÄ struktur vilket Àr det betydelsefulla i detta arbete. Arbetet bestÄr ocksÄ av anvÀndartester och olika designbeslut som har gjorts tillsammans men en annan student, Eli Joseph. Det finns ocksÄ en första och en andra design med anvÀndartest och resultat frÄn bÄda omgÄngarna. Avslutningsvis gÄr jag igenom vad jag fÄtt fram av detta arbete och vad som kan vara vÀrt att titta pÄ vid eventuell vidare forskning.Nyckelord: grÀnssnitt, kassaapparater, snabbt, effektivt, Task-time, Task-success.

Finns det förestÀllningarna av rum och dess befintliga rörelser och struktur? Inom Inredningsarkitekturfinns det ettförhÄllningssÀttdÀr den praktiska funktionen Àr viktig. DÀr funktion betyder attvara aktiv i rummet, attkunna beröras av material tex möbler som social struktur för attkanske kunna producera för en konsument/brukare.GÄr det attlösgöra förvÀntningar och förestÀllningar frÄn sin ram eller attvidga dessa i den rumsliga aspekteten attfylla nÄgot med kÀnsla i stÀllet för en brukande funktion? Om man reducerar funktionen, vilket betyder för mig, om man tar bort möbler och material och bara förhÄller sigtill det mÀnskliga i ettrum. Vad blir kvar? D.v.s.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbete vid strokerehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av sex arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens lÀn. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Data analyserades utifrÄn en innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Teamarbete ger en heltÀckande bild vid komplexa symtom?, ?Ett gemensamt perspektiv ? en hörnsten vid teamarbete? samt ? Struktur ? en nödvÀndighet vid teammöten?.

Syftet med arbetet Ă€r att ta reda pĂ„ om det gĂ„r att bygga fram identitet. Även att ta fram ett förslag som uttrycker identitet.TvĂ„ aspekter som Ă€r viktiga för att skapa ett vĂ€lmĂ„ende bostadsomrĂ„de Ă€r identitet och karaktĂ€r. OmrĂ„dens identitet handlar om struktur och strukturen behöver vara unik och igenkĂ€nnbar. Identitet ska spegla nĂ„got som Ă€r minnesvĂ€rt för platsen. De faktorer som pĂ„verkar skapelsen av positiv identitet tas upp i teorikapitlet.

I den hÀr undersökningen kartlÀggs och analyseras sambandet mellan olika lektioners struktur och uppbyggnad samt talartidsfördelningen i klassrummet. Jag har valt att undersöka elever och lÀrare mellan Ärskurs 3 upp till andra Äret pÄ gymnasiet för att kunna jÀmföra talartidsfördelningen vid olika tillfÀllen. Mina resultat stÀlls ocksÄ mot tidigare forskning för att se om det skett nÄgon förÀndring i talartidsfördelningen i klassrummet under det senaste decenniet. För att kunna undersöka talartidsfördelningen har jag spelat in 7 klassers samtal. För att studera orsakerna till talartidsfördelningen har jag valt att anvÀnda mig av Conversation Analysis (CA).