Stadens struktur och pendlande miljöpåverkan
En kvantitativ studie om betydelsen av stadens fysiska och sociala struktur för miljöpåverkan i vardagsresor
Sättet på vilket vi tar oss från en plats till en annan i staden har effekter på den lokala miljön samt i förlängningen även på det globala klimatet. För att våra system för persontransport ska gynna en hållbar samhällsutveckling står vardagliga resemönster, såsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende på var i staden en individ är bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgänglighet till kollektiva infrastrukturnätverk såsom sträckan till närmaste hållplats för tunnelbana. Möjligheterna att använda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig därmed åt bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpåverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpåverkan i vardagsresor i förhållande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta används ett redan befintligt intervjumaterial från studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet Hushåll och Urbana Strukturer i Uthålliga Städer. Med kvantitativa metoder och sociologisk teori analyseras förhållandet mellan miljöpåverkan i vardagsresor och individens bofasta plats i den urbana strukturen. Detta förhållande problematiseras genom att jämföras för olika sociala grupper.Resultaten visar att individer som är bosatta i gles urban struktur som kännetecknas av bostadsort med lägre tätortsgrad och låg grad av tillgänglighet till kollektiv infrastruktur tenderar att ha mer miljöpåverkan i vardagsresor jämfört med individer bosatta i tät urban struktur i bostadsort med högre tätortsgrad och hög grad av tillgänglighet till kollektiv infrastruktur. Vad gäller de sociologiska bakgrundsfaktorerna visar studien signifikanta skillnader i styrka för sambandet mellan urban struktur och individens miljöpåverkan i vardagsresor för grupper av respondenter med olika attityd till miljöpåverkan, familjetyp och ekonomisk situation.