Bakgrund: I det kunskapssamhÀlle vi Àr pÄ vÀg in i blir kunskapen viktigare Àven för företag. VÀl anvÀnda rutiner för överföring och skapande av kunskap lÀgger grunden för bestÄende konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition pÄ kunskap. · Studera förutsÀttningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap.

Av ditt intryck, du inget vet, först nÀr upplevelsen ter sig avsaktande, kan vi stÀlla frÄgan: vad Àr jag? Inget-ting min vÀn. Det beroendeuppkommandet av varat medför dess instabilitet, det finns ingen essens bara form. Alltet Àr en struktur, en universell struktur av dhammas. Ditt intryck och ditt frÄnvarande jag Àr opersonliga fenomen av garanterad upphörelse..

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn ett kulturellt perspektiv studera hur den verkstÀllande chefens instÀllning till parametrarna system, struktur och arbetsklimat formar hens chefsarbete i en organisationsförÀndring och att genom ett kulturperspektiv bidra till en förstÄelse för hur de tre parametrarna kan pÄverka ledarens handlingar i process, mÄl och resultat av förÀndringen. Metod: Empiri har samlats in genom personliga intervjuer med öppna svarsalternativ, genom fyra respondenter som samtliga har positionen chef nÀrmast de anstÀllda och samtliga har genomfört en organisationsförÀndring. Slutsats: I studien har vi kommit fram till att den verkstÀllande chefens instÀllning till parametrarna pÄverkar hens chefsarbete vid en organisationsförÀndring genom att hen formar sitt chefsarbete beroende pÄ vilken parameter som Àr mest betydelsefull för individen. Vad den verkstÀllande chefen vÀrderar högst i sitt ledarskap skapas genom tidigare erfarenheter, instÀllning och auktoritet..

Syftet med vÄr uppsats var att förstÄ vikten av förÀndringar i ledarstilar under ett företags utveckling och hur organisationens struktur förhÄller sig till dessa. Vi har genomfört intervjuer pÄ ett företag med ett antal anstÀllda samt ledare. Efter detta har vi kommit fram till att variation i ledarstilar har varit viktiga för företagets framgÄng. VÄra studier visar ocksÄ pÄ att det inte alltid behöver vara endast en person som innehar ledarrollen, utan att den kan vara delad mellan flera personer.

Av ditt intryck, du inget vet, först nÀr upplevelsen ter sig avsaktande, kan vi stÀlla frÄgan: vad Àr jag? Inget-ting min vÀn. Det beroendeuppkommandet av varat medför dess instabilitet, det finns ingen essens bara form. Alltet Àr en struktur, en universell struktur av dhammas. Ditt intryck och ditt frÄnvarande jag Àr opersonliga fenomen av garanterad upphörelse..

Denna uppsats behandlar lÀrares perspektiv pÄ högre undervisning med Second Life som undervisningsplattform. Second Life (SL) Àr en virtuell vÀrld dÀr olika lÀrosÀten vÀrlden runt har egna ?öar? och bedriver olika former av undervisning. Inledningsvis beskrivs vad SL Àr och hur det kan anvÀndas i undervisningssyfte.HÀr presenteras Àven de frÄgestÀllningar som behandlades, vilka var:?Vilka positiva och negativa aspekter kan lÀrare uppleva vid anvÀndandet av SL som undervisningsplattform?? samt"Hur upplever man som lÀrare i Second Life skillnaderna i förutsÀttningar gentemot traditionell klassrumsundervisning??För att belysa problematiken gjordes litteraturstudier om olika pedagogiska modeller och teorier för undervisning i virtuella vÀrldar, undervisningsformer, bedömning samt olika typer av problem som kan uppstÄ.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur storskaliga och smÄskaliga företag inom den svenska livsmedelsbranschen förmedlar en varumÀrkesidentitet som anspelar pÄ de variabler som Àr typiska för ett smÄskaligt företag. Undersökningen Àmnar studera hur dessa företag framstÀller sin varumÀrkesidentitet utifrÄn variablerna; smÄskalig, hantverksmÀssig, traditionell samt genuin/Àkta. Vidare undersöks om identiteten stÀmmer överens med imagen. Uppsatsen antar en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ metodansats.Studien visar sambandet att företagen förmedlar sin varumÀrkesidentitet utifrÄn variablerna; smÄskalig, hantverksmÀssig, traditionell och genuin/Àkta pÄ samma sÀtt, oavsett storlek. Samt kan Àven ett mönster ses i hur variablerna förmedlas, vilket sker genom betoning pÄ historieberÀttande, ursprung och arv..

Sammanfattningsvis visar studien att fysiska trÀffar bÀr organiseras pÄ gymnasienivÄ en till tvÄ gÄng i mÄnaden, sÄ att kursmÄl uppnÄs och för att ge struktur för elever vid nÀtbaserad distansundervisning. Resultatet visar ocksÄ att lÀraren bÀr införa struktur kring kontakter med elever via Internet, det Àr viktigt för eleverna att frÄgor besvaras snabbt samt kunskap om nÀr svar kan förvÀntas. Dessutom visar studien att det Àr viktigt med en specialutformad lÀrplattformen, dÀr samarbetsinlÀrning och gruppgemenskap kan ske. Skolan mÄste ocksÄ ansvara fÄr att tillgÄng till persondatorer med bredbandsuppkoppling finns att tillgÄ..

I denna studie undersöktes hur man som pedagog kan bemöta barn med ADHD-problematik och vilka arbetsmetoder man kan anvÀnda sig av. Materialet Àr framtaget med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer. Studien fokuserar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: 1) Hur bemöter pedagoger barn med ADHD? 2) Vilka arbetssÀtt/metoder anvÀnds för att frÀmja barn med ADHD? I undersökningen intervjuades fem pedagoger och det framgick att de alla hade ungefÀr samma uppfattning om hur man som lÀrare bör bemöta barnen, men de hade olika metoder för arbetet med varje enskilt barn. Samtliga pedagoger poÀngterade vikten av struktur och individuellt utformade aktivitetsscheman och menade att detta Àr de viktigaste delarna i arbetet med barn med ADHD-problematik. De ansÄg att barnen mÄr bra av en god struktur i vardagen. Slutsatsen av studien Àr att pedagogen bör utforma en strukturerad lÀromiljö och tillgodose individens behov för att varje barn ska kunna utvecklas och mÄ bra i vardagen.

Syfte: Vi vill bidra med ökad förstÄelse för faktorer som kan underlÀtta utveck-lingen av e-förvaltning. Metod: Magisterarbetet Àr en kvalitativ studie av Sölvesborgs kommun. Vi har genom framför allt intervjuer samlat in vÄrt empiriska material. Vi har utgÄtt frÄn empirin, men samtidigt har vi haft vÄr teoretiska referensram i Ätanke, med fokus pÄ social struktur, informationsteknologi och tanke-modeller. Slutsatser: I vÄr studie visar vi att ett förÀndrat ledarskap, IPC (Information Process Change) och tillÀmpning av dialog Àr faktorer som kan underlÀtta ut-vecklingen av e-förvaltning..

Motiverande samtal (Motivational Interviewing, MI) Àr en utbredd metod som anvÀnds vid exempelvis drogberoende, viktminskning och diabetes för att uppnÄ varaktiga beteendeförÀndringar. SÄdana hÀr beteendeförÀndringar Àr önskvÀrda Àven inom tandvÄrden, och syftet med denna litteraturstudie var dÀrför att undersöka om motiverande samtal kan anvÀndas inom vÄrt omrÄde. Sökning i databaserna PubMed, PsycINFO via CSA och Cochrane library resulterade i sex relevanta artiklar: tre av dessa redogjorde för kariesprevention hos smÄ barn, tvÄ behandlade rökavvÀnjning och en av artiklarna studerade tandvÄrdsutnyttjande. Analys av artiklarna indikerar att MI kan ha en ökad kariespreventiv effekt jÀmfört med traditionell munhÀlsoinformation, men angÄende metodens effekt pÄ rökavvÀnjning och tandvÄrdsutnyttjande kan dock inga slutsatser dras. VÄr litteraturstudie visar en tendens mot att MI kan fungera bÀttre Àn traditionell munhÀlsoinformation men fler studier behövs inom Àmnet oral hÀlsa..

Kompetensutveckling av personalen och internutbildningar har varit ett hett debattÀmne de senaste Ären. Numera Àr Internet/intranÀt och interaktiva sjÀlvstudiekurser ofta ett alternativ till traditionell lÀrarledd utbildning. Vi ville dÀrför undersöka hur lÀrande via intranÀt sker, hur sÄdana internutbildningar upplevs av deltagarna och att försöka ge förslag pÄ hur dessa kan utvecklas ytterligare. För att uppfylla vÄra syften har vi valt att utföra studier hos tre av Volvos ÄterförsÀljare. Volvo har sedan en tid tillbaka en internutbildning som kombinerar lÀrarledda lektioner med sjÀlvstudiekurser via intranÀt.

Grafdatabasen och NoSQL-rörelsen har pÄ senaste tid fÄtt mycket uppmÀrksamhet och popularitet. Grafdatabasen har ett rykte om sig att vara snabb och e ektiv för applikationstyper som innehÄller enorma mÀngder data och mÄnga komplexa relationer. Studier undersökta i denna rapport visar att de tidigare utförda experimenten jÀmför databaserna för applikationer som har gynnat grafmodellen. Denna rapport har som syfte att dels undersöka databaserna men Àven att utföra ett experiment. Syftet med experimentet Àr att ta reda pÄ ifall grafdatabasen Neo4j kan ersÀtta relationsdatabasen MySQL för en traditionell informationsapplikation som vanligtvis implementeras med en relationsdatabas. Studiens resultat visar att Neo4j presterar vÀldigt bra vid insÀttning och sökning, dock tar studien upp era faktorer som spelar roll för valet av databas. Bristen av sÀkerhet och stöd Àr sÄdana faktorer som gör att relationsdatabasen kan vara det optimala valet för en traditionell informationsapplikation..

MÄnga webbgrÀnssnitt idag misslyckas med att möta anvÀndarnas behov och blir dÀrför bristfÀlliga gÀllande anvÀndarvÀnligheten. Detta leder till att anvÀndarna begÄr stora misstag och anstrÀnger sig vid anvÀndningen av webbaserade system. Visuell design och struktur i ett grÀnssnitt spelar en stor roll i hur anvÀndarna förstÄr sig pÄ och tolkar ett grÀnssnitt dÄ de avser hur olika beteenden och information kommuniceras till anvÀndarna. I denna studie undersöks hur visuell design, struktur och anvÀndbarhet i ett grÀnssnitt underlÀttar anvÀndarnas kognitiva bearbetning av information vid utförande av komplexa uppgifter. Studien har utförts genom ett uppdrag för Ahltorpmedia AB, som skapar lösningar för bl.a.

Denna uppsats utforskar samspelet mellan struktur och frihet i konstn?rligt skapande, med fokus p? improvisation och intuition. Genom ett nyskrivet verk f?r ensemblen Gageego pr?vas en metod d?r en fast kompositionsform gradvis m?ter en mer intuitiv, grafisk tolkning. Syftet ?r att unders?ka hur musik kan utvecklas fr?n en tydligt definierad struktur till en friare klangv?rld utan att f?rlora sin helhet.