Sökresultat:
3819 Uppsatser om Struktur och traditionell lära - Sida 37 av 255
Vad styr grundskolelÀrares val av undervisningsformer i sprÄkundervisning?
Syftet med studien har varit att undersöka hur grundskolelÀrare vÀljer sina undervisningsformer och vilka aspekter som spelar in. I litteraturdelen tar vi bland annat upp bakomliggande faktorer till varför grundskolelÀrare vÀljer den undervisningsform som de gör. Vi tar Àven upp vad eget arbete, traditionell klassundervisning och individualisering innebÀr. Den empiriska delen bestÄr av intervjuer med lÀrare som undervisar i sprÄk. LÀrarna har olika lÄng yrkeserfarenhet vilket inte var av avgörande betydelse för studiens resultat.
Corporate Social Responsibility
Bakgrund och problem: Betydelsen och intresset för företag att presentera hur de arbetarmed CSR, det vill sÀga miljöfrÄgor, socialt ansvar och mÀnskliga rÀttigheter harökat avsevÀrt den senaste tiden. En anledning Àr att CSR-redovisningen kan förbÀttra företagetsrykte, varumÀrke och lönsamhet. Med anledning av detta Àr det av största viktatt presentera denna information pÄ ett intressevÀckande, trovÀrdigt och strukturerat sÀtt.Syfte: Att utifrÄn ett retoriskt perspektiv beskriva hur prisbelönta företag skapar intresse,trovÀrdighet och struktur i de inledande sidorna i deras CSR-redovisning.AvgrÀnsningar: De avgrÀnsningar vi gjort i uppsatsen Àr att endast jÀmföra de sju inledandesidorna i tvÄ företags CSR-redovisningar frÄn 2005.Metod: För att skapa en bra grund inom Àmnet har inledningsvis en litteraturstudie genomförts.Valet av de tvÄ företag vi Àmnar undersöka baserar sig pÄ noterade bolag iSverige som arbetar aktivt med CSR. Vidare valde vi de tvÄ företag med flest gemensammaprinciper och utmÀrkelser för att undersöka företag som Àr i framkant i sitt CSRarbete.I vÄr undersökning anvÀnder vi oss av en kvalitativ metod för att erhÄlla djupareförstÄelse. För att uppnÄ detta har vi anvÀnt oss av retorisk textanalys.
Lek - Inkludering och utanförskap
Syftet med denna studie Àr att studera pÄ vilket sÀtt tvÄ förskolor arbetar med inkludering, motverkande av utanförskap samt hur de arbetar för att skapa ett positivt lÀrandeklimat. Denna studie utgÄr frÄn en kvalitativ metod utifrÄn en traditionell forskningsstrategi. Totalt 10 personliga semistrukturerade intervjuer med intervjuguide anvÀndes som datainsamlingsmetod. Ur resultatet framgÄr att pedagogerna anser att leken har en stor betydelse för barns lÀrande och sociala utveckling samt att pedagogerna ser sin egen roll som viktig för att motverka utanförskap frÄn leken. Slutsatsen Àr att pedagoger i förskolan generellt Àr medvetna om de allvarliga konsekvenser som utanförskap i leken kan innebÀra och att pedagogerna betonar ett starkt fokus pÄ arbetssÀtt för att motverka detta..
Ett eller flera affÀrssystem?
Huvudsyftet med denna uppsats Àr att ge en helhetsbild av fenomenet virtuell word-of-mouth. För att Ästadkomma detta har vi delat in huvudsyftet i tvÄ delsyften dÀr det första undersöker vad virtuell word-of-mouth innebÀr. Det andra delsyftet analyserar de omrÄden som har betydelse för fenomenet och dess spridning, nÀmligen budskapet, individer och grupper samt Internetmiljöer.
Specialistsjuksköterskors upplevelse av SBAR som rapporteringsverktyg
Bakgrund: Vid överrapportering anvÀnds oftast envÀgskommunikation dÀr informationen utgÄr frÄn en person och tas emot av en annan, utan möjlighet till att stÀlla följdfrÄgor. Bristande kommunikation inom vÄrden Àr idag en stor bidragande faktor till feltolkningar, missförstÄnd och att viktig information kan gÄ förlorad. Kommunikationsverktyget SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation) hjÀlper till att strukturera och sÀkerstÀlla informationsöverföringen vid överrapportering. Syfte: Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur specialistsjuksköterskor pÄ en intensivvÄrdsavdelning upplever SBAR som kommunikationsverktyg vid överrapportering. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats har anvÀnts i denna studie.
SamgÄende i facklig organisation - Utvecklingsprojekt som lÀrande verksamhet
Bakgrunden till uppsatsen Àr att nÄgra fackliga sektioner har valt att gÄ
samman i fÀrre enheter. Projektledningen, som kommer frÄn den fackliga
avdelningen, organiserar ett utvecklingsprojekt dÀr de förtroendevalda under
ett halvÄrs tid trÀffas regelbundet. De förtroendevalda planerar och utformar
den nya sektionsverksamheten. Men nÄgot hÀnder nÀr sektioner gÄr samman och det
Àr intressant att studera hur de förtroendevalda hanterar förÀndringsprocessen.
Syftet Àr att utöka kunskapen om vad som hÀnder ur ett lÀrande- och
utvecklingsperspektiv vid organisationsförÀndring.
Tidsbesparande faktorer i Agile-metodologin: ger Extrem Programmering en snabbare utvecklingsprocess?
Detta arbete Àr ett examensarbete pÄ C-nivÄ, 10 poÀng vid LuleÄ Tekniska Universitet, avd. Data och Systemvetenskap. Arbetet behandlar traditionell systemutveckling jÀmfört med Agile tÀnkandet. Detta sker genom en jÀmförelse av vilka olika faktorer som pÄverkar utvecklingsprocessen tidsmÀssigt i vattenfallsmodellen jÀmfört med Extrem Programmering. Vi har identifierat tiden som en av faktorerna vilka bidrar till att mÄnga projekt misslyckas under traditionella systemutvecklingsprocesser.
Segmentredovisning enligt RR 25 - En fallstudie av PartnerTech
Syfte: Syftet Àr att undersöka vad redovisning enligt RR 25 innebÀr för PartnerTech, i egenskap av ett mindre börsnoterat företag. Detta med avseende pÄ problematiken kring indelning av verksamheten, exponeringen av kÀnslig information, samt hur dessa tvÄ faktorer samverkar och pÄverkar informationens kvalitet. Metod: Arbetet innefattar en fallstudie som prÀglas av en kvalitativ metod, vilket innebÀr en djupare förstÄelse av det vi studerar och dÀr vi inte prövar informationens generella giltighet. TvÄ intervjuer med PartnerTechs redovisningschef kÀnnetecknas av nÀrhet till informationskÀllan samt en ringa grad av formalisering. Uppsatsen kan vidare betecknas som induktiv dÄ vi tar vÄr utgÄngspunkt i empirin och har till syfte att bygga upp ny kunskap.
LÀsning av matematiska texter : faktorer som pÄverkar förstÄelsen vid lÀsning av matematiska texter
Vi som har skrivit arbetet har haft olika erfarenheter kring lÀsning av matematiska textuppgifter. Intresset vÀxte, dÄ vi blev intresserade kring varför det kan vara svÄrt att lÀsa en matematisk text. Syftet med studien Àr att undersöka hur elevers lÀsförstÄelse binds samman med lÀsning av matematiska textuppgifter samt se vilka inre och yttre faktorer som pÄverkar förstÄelsen. Kvalitativa intervjuer tillsammans med en kombination av fallstudier och observationer ligger till grund för metoden som anvÀnts i studien. I undersökningen deltog 63 elever och fyra lÀrare.
Skumma typer & trevliga personer : en bilderbok
Kandidatarbetets huvudsakliga mÄl Àr att producera en bilderbok för alla Äldrar, Skumma Typer & Trevliga Personer. En bilderbok Àr interaktiv till sin karaktÀr och den hÀr boken har ocksÄ ett tilltal pÄ flera nivÄer. Bokens bilder innehÄller tydliga allusioner, frÀmst riktade till den vuxne lÀsaren. Medieteknik Àr, i det hÀr sammanhanget, att först skissa analogt, föra över skisserna digitalt, bearbeta i datorn och dÀrefter skriva ut bilderna. Via ljusbord har bilderna sedan tecknats igen pÄ akvarellpapper och sedan mÄlats med akvarellfÀrg för att uppnÄ nyanser som kan vara svÄra att nÄ digitalt.
Ramvattendirektivets genomförande i Sverige: En studie om organisation och samverkan mellan myndigheter
Syftet med uppsatsen var att undersöka implementeringen av ramvattendirektivet i den svenska lagstiftningen. UtgÄngspunkten har varit att studera myndighetsorganisationen och hur deras ansvar och samarbete ser ut. Jag har för genomförandet av uppsatsen anvÀnt mig av traditionell rÀttsdogmatisk metod. Resultatet av uppsatsen har visat att arbetet med ramvattendirektivet Àr omfattande och krÀver en god och strukturerad myndighetsorganisation för ett gott genomförande. Ett flertal myndigheter Àr involverade i genomförandet och samverkan Àr ett av nyckelorden för att uppfyllande av direktivet ska vara möjligt.
?Interaktiv video ? ett bÀttre inlÀrningssÀtt!?
Uppsatsen handlar om interaktiv video och om det Àr ett bÀttre inlÀrningssÀtt Àn traditionell utbildning. Max Hamburgerrestauranger anvÀndes i arbetet som ett praktiskt exempel och dom anstÀllda har fÄtt agera som respondentgrupp för testning av sekvenser av interaktiv videoutbildning. Syftet var att undersöka om interaktiv videoutbildning Àr ett bÀttre inlÀrningssÀtt. Om sÄ Àr fallet varför? Uppsatsen bygger pÄ kvalitativ metod.
Verksamhetsstyrning hos smÄ och medelstora business-to-business tjÀnsteföretag
I denna uppsats har vi beskrivit och analyserat befintlig traditionell ekonomistyrning hos smÄ och medelstora svenska business-to-business tjÀnsteföretag och diskuterat förutsÀttningar för utformning och implementering av en modern verksamhetsstyrning. Undersökningen genomförts som en fallstudie av sex företag och presenteras med hjÀlp av en enklare modell, som Äterger företagets syn pÄ strategier och ledningsfilosofi, organisationsstruktur samt ekonomistyrning.Vi har kommit till slutsats att storleken och tjÀnsteinriktningen Àr avgörande faktorer inom gruppen vid val av ekonomistyrningsmodell. Det förefaller sÄ att företagen anvÀnder sig av den traditionella ekonomistyrningen, vilket ger ett stort utrymme för implementering av nya utvecklingslinjer. Avslutningsvis föreslÄr vi de moderniseringar, som skulle kunna leda till modern verksamhetsstyrning..
Ungdomsarbetslöshet: en kartlÀggning över ansvarsfördelningen
Syftet med denna uppsats var att utreda gÀllande rÀtt angÄende ungdomar som Àr arbetslösa och kartlÀgga ansvarsfördelningen mellan kommuner, myndigheter, skola och förÀldrar. Metoden som jag har anvÀnt mig av Àr traditionell rÀttsdogmatisk, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten, doktrin samt informationssökning via Internet. Jag har Àven intervjuat personal som arbetar inom skola, kommun, arbetsförmedling och socialförvaltningen. Uppsatsen behandlar kommunernas och myndigheters ansvar för arbetslösa ungdomar och aktuella lagregler. Det jag kom fram till var att det Àr viktigt att kommunerna tar ett fullstÀndigt ansvar för skolan.
StyrgruppssammansÀttning i nÀtverk och dess roll för övervakning: en kvantitativ applikation av agentteorin
I dagens förĂ€nderliga omgivning har det blivit allt vanligare för smĂ„ och medelstora företag att samverka i nĂ€tverk (SME nĂ€tverk) för att möta kundernas mer komplexa och specifika krav. SME nĂ€tverk Ă€r en frivillig, avsiktlig sammanslutning av relativt homogena, smĂ„ och medelstora företag som arbetar tillsammans under ledning av en styrgrupp, för att nĂ„ affĂ€rsspecifika mĂ„l. Oavsett storlek eller antal medlemsföretag i ett SME nĂ€tverk Ă€r det nödvĂ€ndigt med struktur och styrning. Det Ă€r viktigt för nĂ€tverkets utveckling att tillsĂ€tta en styrgrupp, vars frĂ€msta uppgift Ă€r att övervaka medlemsföretagen sĂ„ att de resurser som nĂ€tverket tilldelats genererar önskade och utlovade prestationer. Ăvervakning har i studier visat sig vara absolut nödvĂ€ndigt för att motverka medlemsföretagens naturliga instinkt att konkurrera med varandra.