Problem: Kunskapsspridning Ă€r av stor vikt i dagens lĂ€kemedelsföretag och informationssystem anses vara en viktig lĂ€nk i detta arbete. FrĂ„gorna vi stĂ€llde oss var dĂ€rför: Vad krĂ€vs av ett informationssystem för att det ska stödja kunskapsspridning? Kan ett informationssystem vara det enda verktyget för att bĂ€ra upp kunskapsspridningen i en organisation eller krĂ€vs det stöd av andra strukturer inom organisationen? Kan ett informationssystem bidra till att överföra endast explicit kunskap eller gĂ„r det att ocksĂ„ överföra tyst kunskap? Är det nödvĂ€ndigt för en organisation att ha en uttalad knowledge managementstrategi i syfte att stödja kunskapsspridningen? Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att studera om ett informationssystem har förutsĂ€ttningar att stödja kunskapsspridning i ett lĂ€kemedelsföretags FoU-organisation. Metod: Uppsatsen baseras pĂ„ intervjuer med elva respondenter pĂ„ AstraZeneca AB. För att fĂ„ olika perspektiv har intervjuerna utförts pĂ„ olika befattningsnivĂ„er samt pĂ„ olika avdelningar inom FoU-organisationen.

Syftet har varit att utforska mötet mellan olika naturrums ?tilltal? och en dansares svar pÄ detta tilltal. Avsikten Àr mer preciserat att utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv, beskriva innehÄll och struktur pÄ subjektiva upplevelser och erfarenheter sÄsom de framtrÀder i mötet mellan naturen som fenomen och rörelse som improvisation och gestaltning. Syftet har lett fram till följande frÄgestÀllningar:Vad uppfattar jag av de utvalda naturrummen?Vad vÀcker de olika naturrummen för rörelser i mig som dansare?Hur framtrÀder dessa upplevelser för mig pÄ ett reflekterande plan? Metoden i denna studie har varit en explorativ studie dvs.

Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera svenska bemanningsföretags ekonomistyrning, samt att utveckla en teoretisk referensram. TillvÀgagÄngssÀttet Àr deduktivt dÄ utgÄngspunkten Àr existerande teorier inom ekonomistyrning. Kvalitativa fallstudier i form av intervjuer har anvÀnts för att samla in materialet. Den teoretiska referensramen utgörs av en egenhÀndigt utformad modell som bygger pÄ teorier om ekonomistyrning i tjÀnsteföretag och företag i allmÀnhet. Bemanningsbranschens ekonomistyrning har beskrivits och analyserats utifrÄn de fem fallföretagen: IT-Resurs AB, Lernia Bemanning AB, Proffice Sverige AB, Manpower AB och Poolia Sverige AB.

HR-funktionens uppgift i en organisation Àr att tillvarata den mÀnskliga resursen och se till att goda arbetsförhÄllanden uppnÄs. Detta för att kunna attrahera, rekrytera, behÄlla och utveckla kompetens (Kira 2003). PÄ senare Är har arbetsförhÄllanden och arbetsvillkor uppmÀrksammats pÄ kommuner i Sverige för bland annat enhetschefer i Àldreomsorgen. ArbetsförhÄllandena, arbetsvillkoren och framför allt den höga personalomsÀttningen bland dessa, har lett till en problematik som var en av valets viktigaste frÄgor 2014. Syftet med denna studie Àr att beskriva arbetsförhÄllanden för enhetschefer inom mindre kommuner i Sverige, inom den sociala sektorn och belysa hur dessa skulle kunna förbÀttras.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka om kunskaperna hos vÄra elever ökar inom ritningslÀsning, genom att eleverna befinner sig i en miljö med ett verkligt objekt. Vi har utfört ett kvasiexperiment med tvÄ grupper, dÀr den ena har fungerat som kontrollgrupp. Kontrollgruppen har genom hela experimentet befunnit sig i en traditionell klassrumsmiljö, medan försöksgruppen i halva experimentet har befunnit sig i miljön med det verkliga objektet. Genom att jÀmföra provresultaten mellan grupperna, har vi fÄtt fram ett kvantitativt resultat, dÀr eleverna i försöksgruppen förbÀttrade sina resultat betydligt, i motsats till eleverna i kontrollgruppen. Det tyder pÄ att fler elever i försöksgruppen, fick sina lÀrstilar tillgodosedda i det verkliga objektet..

SyfteSyftet med studien var att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, belysa ett skolutvecklingsar-bete mot entreprenöriellt lÀrande. Det som studerats Àr hur entreprenöriellt lÀrande Àr initierat och implementerat pÄ skolan, vad som kÀnnetecknar entreprenöriellt lÀrande samt hur special-lÀrare, pedagoger och elever uppfattar det förÀndrade arbetssÀttet. I studien stÀlldes ocksÄ frÄ-gan om det finns nÄgot som tyder pÄ att entreprenöriellt lÀrande kan leda mot en skola för alla.TeoriOmrÄden dÀr litteratur belyses Àr skolutveckling, lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv, ent-reprenöriellt lÀrande samt litteratur kring elever i behov av sÀrskilt stöd innefattande litteratur om den dolda lÀroplanen och en skola för alla, samt litteratur kring specialpedagogiskt stöd.MetodForskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad och de metoder som anvÀnts Àr en fokusgrupp-sintervju med skolans speciallÀrare, en gruppintervju med representanter frÄn skolan arbets-lag, samt tvÄ veckors deltagande observation. Empirin bestÄr av tvÄ bandinspelade intervjuer, informella intervjuer samt anteckningar frÄn observationer och dagbok. Vidare förekommer dokument sÄsom bedömningsmatris, riskanalys, tjÀnstefördelning, utvÀrderingar och ett elev-schema.

Uppsatsen behandlar texturkomprimering med syftet att ta reda pÄ hur vÀl texturkomprimering fungerar i frÄga om de förvrÀngningar den orsakar. Uppsatsens inledande del syftar till att reda ut begrepp kring traditionell komprimering och texturkomprimering. Den visar ocksÄ pÄ vilka studier som finns pÄ omrÄdet. Detta följs av en utvÀrdering av DXT1 formatet som syftar till att ta reda pÄ hur problematiska förlusterna Àr och hur stora skillnader som finns mellan upphovsmannens och andra personers bedömningar av skillnader. UtvÀrderingen visar att Àven om bilderna förÀndras sÄ uppfattas inte nödvÀndigtvis dessa förÀndringar som försÀmringar.

Syftet med studien var att beskriva hur pensionÀrer upplever sina dagliga liv. Metoden var kvalitativ. Deltagarna valdes utifrÄn snöbollurval. MÄlgruppen i denna studie var pensionÀrer. I urvalet efterstrÀvades en variation av deltagarnas Älder, hur lÄng tid de har varit pensionÀrer, kön och yrkesstatus.

Syftet Àr att beskriva och analysera förutsÀttning och konsekvenser av prognoser som alternativ eller komplement till den traditionella budgeten. Uppsatsen bestÄr av tre delstudier. Första delstudien Àr en litteraturstudie som beskriver och analyserar budget och prognostisering, dels i ett större ekonomistyrningssammanhang, dels var för sig. Den andra studien Àr en referensstudie med fem olika fallföretag. Studien hade till syfte att analysera hur prognoser anvÀnds i ekonomistyrningen och vad det har för effekter pÄ budgeten och ekonomistyrningen i stort.

Syftet med studien Àr att undersöka vad elever i Är 9 lÀgger i begreppet lÀrande och hur de uttrycker sina förvÀntningar pÄ skolan, utifrÄn hur de beskriver hur de lÀr sig, hur de uppfattar lÀrarrollen och elevrollen samt hur de beskriver skolan. Detta studeras mot bakgrund av kategorierna etnicitet, genus, studieresultat och bostadsomrÄde. Studien Àr en kvalitativ studie. En form av triangulering har anvÀnts och metoderna Àr semistrukturerade fokusintervjuer samt strukturerad enkÀt. 22 elever frÄn tre olika skolor har intervjuats i fem fokusintervjuer.

Det stÀlls stora krav pÄ mÀklarens handlande, han ska följa lag och handla enligt god fastighetsmÀklarsed som har utvecklats i praxis. Med anledning av detta har jag i min uppsats undersökt om fastighetsmÀklaren kan bli skadestÄndsskyldig och i sÄ fall under vilka omstÀndigheter. Jag har anvÀnt mig av traditionell juridisk metod d.v.s. studerat och analyserat lagtext, förarbeten, doktrin samt praxis. De gÄnger dÄ mÀklaren dömts att betala skadestÄnd har det oftast berott pÄ att mÀklaren inte uppfyllt sin rÄdgivnings- och upplysningsplikt och varit medveten om eller misstÀnkt att det förelÄg nÄgot fel.

Detta Ă€r ett arbete om grundskolĂ€mnena teknik och trĂ€/metallslöjds möjligheter att samverka med varandra i nĂ„gon utstrĂ€ckning. DĂ€r ett samarbetes för och nackdelar synliggörs. En del av arbetet granskar Ă€ven hur pass traditionell eller teknologiinriktad trĂ€/metallslöjden som bedrivas i grundskolan bör vara Metoden för att söka svar bestĂ„r av litteraturstudier inom berörda omrĂ„den, samt intervjuer med lĂ€rare som undervisar inom de berörda Ă€mnena. Intervjuerna har skett enligt kvalitativ metod baserat pĂ„ följande frĂ„gestĂ€llningar:-Vilka fördelar kan man som lĂ€rare inom trĂ€/metallslöjd eller teknikĂ€mnet dra/pĂ„visa, genom ett samarbete med teknikĂ€mnet eller trĂ€/metallslöjdĂ€mnet?-Vilka nackdelar kan man som lĂ€rare inom trĂ€/metall slöjd eller teknikĂ€mnet dra/pĂ„visa, genom ett samarbete med teknikĂ€mnet eller trĂ€/metallslöjdĂ€mnet?Även en tredje frĂ„gestĂ€llning besvaras i arbetet, denna genom litteraturstudierna.

Bakgrund: Postpartumsamtal har minskat avsevÀrt visar studier genomförda i Sverige, trotsatt majoriteten av kvinnor önskar att samtala med den barnmorska som varit nÀrvarande vidförlossningen. Ett viktigt mÄl för förlossningsvÄrden Àr en positiv förlossningsupplevelse.Definition av begreppet samtal efter förlossning har ett flertal benÀmningar och tydligariktlinjer saknas gÀllande syfte, struktur, innehÄll, mÄlgrupp, samt nÀr i tid och vem skall hÄllai samtalet. Syfte: Var att göra en sammanstÀllning över publicerade studier dÀr samtal omförlossningen förts med kvinnor som fött barn. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 14vetenskapliga artiklar som identifierats efter sökning, huvudsakligen i databaserna PubMedoch Cinahl. Olika sökordskombinationer har anvÀnts dÄ det inte finns nÄgot enhetligt begreppför samtal efter förlossning.

Elitidrottsföreningarna i Sverige blir allt större och mÄnga av dessa omsÀtter mÄngmiljonbelopp, vilket stÀller krav pÄ bÀttre styrning inom föreningarna. De flesta elitidrottsföreningar Àr ideella och mÄnga upplever att det Àr svÄrt att styra ideella organisationer. En modell för styrning som tillÀmpats flitigt, frÀmst inom den tillverkande industrin, Àr processtyrning. Processtyrning syftar till att uppnÄ högre kundvÀrde i det som verksamheten producerar genom effektivare resursanvÀndning. Hur processtyrning tillÀmpas inom ideella föreningar i Sverige Àr relativt outforskat.

Elitidrottsföreningarna i Sverige blir allt större och mÄnga av dessa omsÀtter mÄngmiljonbelopp, vilket stÀller krav pÄ bÀttre styrning inom föreningarna. De flesta elitidrottsföreningar Àr ideella och mÄnga upplever att det Àr svÄrt att styra ideella organisationer. En modell för styrning som tillÀmpats flitigt, frÀmst inom den tillverkande industrin, Àr processtyrning. Processtyrning syftar till att uppnÄ högre kundvÀrde i det som verksamheten producerar genom effektivare resursanvÀndning. Hur processtyrning tillÀmpas inom ideella föreningar i Sverige Àr relativt outforskat.