Bakgrund: Studier visar att struktur och relevans i muntlig överrapportering Àr av stor vikt dÄ detta ökar patientsÀkerheten. I nulÀget finns ingen allmÀnt accepterad mall för muntlig överrapportering av patienter i Sverige. En modell för muntlig överrapportering som nu börjat introduceras pÄ svenska sjukhus Àr SBAR, vilken rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting. Syfte: Att undersöka akutmottagningssjuksköterskors uppfattningar av muntlig överrapportering frÄn ambulanspersonalen vid larm/prioritet 1, pÄ ett av Stockholms sjukhus. Metod: En empirisk tvÀrsnittsstudie med enkÀt som underlag för datainsamlingen utfördes.

Sandell Malin (2009). LĂ€raren som trovĂ€rdig ledare - Om hur elever fĂ„r respekt för lĂ€rare i gymnasieskolan. (The teacher as a credible leader - How students get respect for their teachers.) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3, lĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Ă€r att genom intervjuer och observationer beskriva elevers uppfattning av den goda lĂ€raren. Uppsatsen ska försöka svara pĂ„ vad det Ă€r som karakteriserar en lĂ€rare som eleverna har repsekt för och som de finner trovĂ€rdig. Hur upplever eleverna att en bra lĂ€rare Ă€r och vad kan vi lĂ€rare lĂ€ra av eleverna för att bli bĂ€ttre lĂ€rare? Arbetet tar upp forskning om lĂ€rarens ledarskap.

HÀlsosamtal med elever i skolan Àr ett arbetssÀtt för att frÀmja barns hÀlsa. Studiens syfte Àr att beskriva förutsÀttningar för ett bra hÀlsosamtal utifrÄn ungdomars perspektiv. 16 individuella intervjuer med ungdomar pÄ högstadiet och gymnasiet genomförda inom ramen för ett större forskningsprojekt har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar hur ett elevcentrerat, tryggt och strukturerat hÀlsosamtal skapar förutsÀttningar för lÀrande, reflektion, motivation, relation och delaktighet. Ungdomarna uttrycker önskemÄl om ett elevcentrerat hÀlsosamtal, anpassat efter deras individuella behov och önskemÄl.

This bachelor thesis has the purpose to visualize and document the air movementsprovided by different ventilation principles in an operating theatre. The visualizationwill be made as simple as possible in a physical model. The model and thedocumentation should be able to use in educational purposes.The study is based on the two most common systems for airflow, currently used inoperating theatres. The first principle is displacement ventilation in which the air issupplied at low velocity along the floor. The second principle is vertical parallel laminarairflow in which the air is compressed like a piston from ceiling to the floor.A review of literature resulted in the choice of size, design, and scale factor for themodel, as well as choices of ventilation principles and airflows.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur verksamma lÀrare arbetar med elever som har ADHD, i skolmiljön. Studien bygger pÄ intervjuer med 12 verksamma lÀrare frÄn 5 grundskolor i Mellansverige. Det vi lagt fokus pÄ Àr hur lÀraren arbetar för att underlÀtta skolarbete för elever med ADHD, samt arbetets betydelse i skolmiljön.  Resultatet av intervjuerna visar att alla lÀrarna framhÀvde att barn/ ungdomar Àr olika och att man mÄste arbeta utifrÄn den enskilde individen. Vidare menar flera av lÀrarna att det Àr viktigt att skapa struktur i vardagen för elever med ADHD. Att skapa struktur menar lÀrarna att man till exempel kan hjÀlpa eleven att hitta rutin sÄ att vardagen i skolan fungerar.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om utomhuspedagogik kunde vara ett komplement till traditionell klassrumsundervisning. Vi planerade tio matematikaktiviteter och anvÀnde oss av detektivuppdrag som tema. Aktiviteterna genomfördes utomhus i en skogsmiljö med tretton barn i en förskoleklass. Resultatet visade att uterummet var en stimulerande miljö dÀr barnen fick möjligheter att anvÀnda sin kropp och sina sinnen. Barnen visade engagemang och tyckte att detektivuppdraget var lustfyllt och spÀnnande.

Bakgrund: För tvÄ Är sedan Àgde en omorganisation rum pÄ min arbetsplats och tre storaarbetslag splittrades och bildade sex smÄ enheter. I mitt nya arbetslag upplevdesdetta som nÄgot positivt och gruppen hade mycket tankar och idéer om vad viskulle Ästadkomma som arbetslag. Visionen sprack dock tidigt och det Àr dÀrsom detta arbete tar sin början. Hur kan vi skapa en samarbetande kultur, dÀrarbetslagsmötet ges innehÄll, funktion och struktur.Syfte: DÄ organisationen tidigare skuggats av en slags pÄtvingad kollegialitet har dettaarbete till syfte att genom ett fortlöpande arbete med reflektion i arbetslaget, gestruktur och innehÄll Ät arbetslagsmötena och utveckla en samarbetandearbetslagskultur.Teori: För att kunna beskriva mitt arbetslags utvecklingsresa i reflektionens fotspÄrredogör jag för reflektionsbegreppet, sÄvÀl som arbetslaget och dess funktionunder detta avsnitt. DÄ lÀrandet i vÄrt lag Àr centralt redogör jag Àven förerfarenhetslÀrandet och det kollektiva lÀrandet.Metod: Som fullt deltagande observatör och aktör har jag verkat för att införareflektionen i vÄrt arbetslag.

Syftet med vÄr studie Àr att finna faktorer till spridningen av kalkylmodellerna Activity-based costing (ABC), Target costing (TC) och Kaizen costing (KC). Detta gör vi genom att anvÀnda oss av kvalitativ ansats och genomföra intervjuer vid sex tillverkande företag. Vi kan se influenser av spridningen av modellerna ABC, TC och KC i studiens företag. Det har visat sig att företagen tillÀmpar ?traditionell? produktkalkylering med inspiration av ABC-modellen.

Följande uppsats analyserar Italiens decentraliseringsprocess och globaliseringen i anknytning till den sicilianska kriminella gruppen, La Cosa Nostra. Ett mönster urskiljs, som tyder pÄ att förflyttandet av makt till de lÀgre nivÄerna i det italienska samhÀllet spelat mindre roll för den kriminella organisationens möjligheter att pÄverka och skapa sig en central roll i det italienska samhÀllet. Globaliseringen visar dÀremot ett tydligare mönster pÄ att ha haft en substantiell inverkan pÄ den kriminella aktörens arbete. LCN:s villkor har förbÀttrats och de kan idag pÄ ett mer sjÀlvstÀndigt manÚer, mot tidigare, agera. Det teoretiska ramverket har hÀmtats ifrÄn Risse-Kappens verk ?Bringing Transnational Relations back in?.

Syftet med vÄrt arbete var att jÀmföra Montessoripedagogik, traditionell pedagogik och Waldorfpedagogik utifrÄn förÀldrasamverkan, skolförberedelse, kunskapssyn, pedagogens roll och synen pÄ barns förutsÀttningar att lÀra. Vidare under forskningsarbetets gÄng har vi intervjuat verksamma pedagoger inom de valda pedagogikerna. VÄrt arbete har resulterat i jÀmförelser dÀr vi har försökt tydliggöra likheter och skillnader inom de olika pedagogikerna. De slutsatser vi kan dra av detta forskningsarebete Àr att ingen förskola Àr den andra lik miljömÀssigt men att förskolor med samma pedagogik har liknande drag. Vidare beskrivs liknande arbetssÀtt pÄ olika vis inom de olika pedagogikerna..

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Fluoroskopi Àr benÀmningen pÄ kontinuerlig röntgengenomlysning av en patient. Eftersom patienten och Àven lÀkaren dÄ utsÀtts för kontinuerlig röntgenstrÄlning mÄste strÄlningsdosen hÄllas lÄg, vilket leder till brusiga bilder. Det Àr dÀrför önskvÀrt att genom bildbehandling förbÀttra bilderna. BildförbÀttringen mÄste dock ske i realtid och dÀrför kan inte konventionella metoder anvÀndas.Detta examensarbete avser att undersöka hur ortogonala s k. derivataoperatorer kan anvÀndas för att förbÀttra lÀsbarheten av fluoroskopibilder med hjÀlp av brusundertryckning och kantförstÀrkning.

Intresset för lyxprodukter har ökat runt om i vÀrlden vilket ocksÄ blivit allt mer framtrÀdande i Sverige. Marknaden för lyxprodukter har de senaste Ären förÀndrats och banat vÀg för en ny kategori av lyx tillgÀnglig för en globalt vÀxande medelklass. Den nya kategorin benÀmns ofta som new luxury vilket innebÀr en Ätkomlig kategori av statusgivande produkter som Àr lÀgre i pris Àn de traditionella lyxprodukterna. Allt fler lyxföretag vÀljer att expandera för att kunna nÄ en bredare kundbas och tillÀmpar dÀrför produktlinjeutvidgning eller varumÀrkesutvidgning. En alltför omfattande expandering kan dock innebÀra risker eftersom den uppfattade exklusiviteten hos ett lyxföretag kan gÄ förlorad.

Syftet med litteraturstudien var att sammanfatta den forskning och litteratur som finns om fullfoder i Sverige. Hur utformas ett bra fullfodersystem med hÀnsyn till nÀringsinnehÄll, fodrets struktur och fiberinnehÄll samt praktik i Sverige? I vilka besÀttningar lÀmpar sig ett fullfodersystem bÀst? Definitionen pÄ fullfoder Àr att alla fodermedel förutom vatten blandas samman innan utfodring. Det medför ett jÀmt flöde av fodermedlen till vÄmmen vilket stabiliserar dess miljö. AnvÀndningen av fullfoder blir allt vanligare i Sverige, framförallt eftersom systemet Àr enkelt att expandera och besÀttningsstorleken ökar.

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.