Studien undersöker huruvida människor minns tidigare stressrelaterade händelser utifrån vilken affektiv personlighetsgrupp de tillhör. Även den möjliga inverkan av kön och ålder studeras. Studien bygger på en dagbokstudie (MacDonald, et.al, 2009) innehållande 72 deltagare som under 28 dagar fyllt i en enkät innehållande frågor om upplevelsen av stress och därefter skattat minnet av den upplevda stressen under perioden. Hypotesen är att det kommer finnas skillnader mellan de affektiva grupperna, det kommer inte finnas några skillnader mellan könen, och ålder kommer inte att påverka. Resultatet visar på att det inte finns några signifikanta skillnader mellan de affektiva grupperna, könen, eller ålder.

En stor del av en individs liv består av arbete och fritid. Ett konstaterade är att arbete och lärande handlar om att utveckla copingstrategier som individen behöver för att framgångsrikt kunna hantera och följa den växande förändringen i samhället som kan förebygga faror för ohälsa i individens arbetslivs- samt fritidsmiljö och stärka individernas balans mot de situationer som kan uppstå i den livsmiljön de befinner sig i. Studiens syfte var att undersöka om människor upplevde stress på fritiden och arbetet och i så fall om det påverkade arbetsprestationen samt om det är fritiden eller arbetet som upplevdes skapa stress. Ville även identifiera vilka copingstrategier som kunde optimera balansen för den enskilda individen och på så sätt stärka individens arbetsprestation. Metoden är enkätstudie.

BAKGRUND: Stress kan vara positiv eller negativ. Positiv stress utvecklar ett lärande hos barnet. Den negativa stressen påverkar barnets utveckling och lärande negativt. Det kan visa sig på förskolan genom att barnet är trött, okoncentrerat, har magsmärtor med mera. Positiva relationer med andra barn och vuxna i förskolan ger barnen trygghet och förebygger den negativa stressen.

BakgrundDetta examensarbete undersöker arabisktalande elevers svårigheter att förstå matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter. Arbetet tar upp språkets betydelse i matematikens utveckling. Enligt litteraturen behöver elever med ett annat modersmål än svenska behärska sitt modersmål för att kunna utveckla sitt andraspråk och för att klara sig i matematik.SyfteSyftet med mitt arbete är att ta reda på svårigheter för högstadiet elever i år 8 med arabiska som modersmål att förstå matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter.MetodArabisktalande elever i år 8 valdes för att uppfylla syftet med detta examensarbete.Deltagande observationer gjordes för att få förståelse för deras förmåga att lösamatematikuppgifter med svenska och arabiska texter. Därefter genomfördes kvalitativaintervjuer med nämnda elever för att samla information om språkets påverkan på derasförståelse för matematik.ResultatResultaten visar att elever med arabiska som modersmål behärskar sitt andra språk. Deföredrar svenska språket när de läser matematik.

Arbetslivet genomgår ständig förändring och blir mer tävlingsinriktat. I konkurrenssituationer kan individer motiveras av att vara bättre än andra, eller av själva uppgiften och att utvecklas. Tidigare forskning har visat att personer med dominerande resultatorientering upplever mer negativa affekter och använder mindre aktiva copingstrategier än personer med dominerande uppgiftsorientering. Studiens huvudsyfte var att undersöka huruvida deltagarnas prestationsmotivation påverkade i vilken grad de upplevde stress. Studiens sekundära syfte var att undersöka skillnaden mellan anställda i privat och offentlig sektor avseende prestationsmotivation och stress.

Syftet med vårt examensarbete var att få en uppfattning om hur och på vilket sätt läraren tolkar och presenterar styrdokumenten för eleverna utifrån ett bedömnings- och betygssättningsperspektiv. Vår fokus låg på matematik kurs A på gymnasiet. Undersökningen baserades på sex kvalitativa intervjuer med lärare och 102 kvantitativa enkätundersökningar på elever. Vårt resultat visade bland annat att skriftliga prov var det vanligaste bedömningsunderlaget samt att lärare överlag tyckte det var svårt att bedöma elevernas muntliga prestationer. En utav våra slutsatser var att det fanns lärare som inte gav eleverna möjlighet till att uppfylla alla kursmål då dessa inte arbetade med varierade examinationsformer i tillräcklig utsträckning..

 Tidigare forskning har visat att attityden till matematik har försämrats. Är attityden dålig så försämras även motivationen till att lära sig. Detta resulteras i en försämring i förståelse inom matematiken. Tidigare forskning visar på att det är läraren som håller i matematikundervisningen. Läraren ska vara elevernas förebilder och hjälpa dem till förståelse och vidareutveckling.

Jag har bedrivit en studie där elever fick försöka lösa en problemlösningsuppgift i matematik. Baserat på hur eleverna hanterade uppgiften har de delats in i olika kategorier. Eleverna hade många olika tillvägagångssätt både beräkningsmässigt och till hur de hanterade hela frågeställningen, deras problemlösningsförmåga vid det aktuella tillfället varierade också. När en problemlösningsuppgift i matematik skall lösas sker det på olika sätt beroende av hur innehållet i uppgiften uppfattas och vilken eller vilka delar som uppmärksammas. Olika individer kan använda olika metoder och tankeredskap, det kan också skilja sig för samma individ vid olika tillfällen.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogerna ser på sina förutsättningar att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen. Bakgrunden till det valda ämnet är att många elever som slutar grundskolan inte når upp till betyget Godkänd i ämnet matematik (SOU, 2004). Då det är lärarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vända oss till lärare för att få deras syn på vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla elever i klassen. Med hjälp av enkätfrågor ställda till 25 verksamma pedagoger i grundskolans tidigare år som undervisar i ämnet matematik försökte vi finna svar på vår fråga. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med studier av elever som efter avslutad grundskola inte nått upp till betyget Godkänd i ämnet matematik.

Detta examensarbete utförde vi i år 2 i en skola i Haparanda kommun. Syftet var att undersöka om eleverna ser matematiken som finns runt omkring oss i vår vardag. Vår studie utgick ifrån att vi i matematiken arbetade med olika vardagsnära uppgifter och samtidigt pratade och reflekterade med eleverna över vad som var matematik i de olika situationerna. Detta med syfte att få eleverna att bredda sin syn på var, när och hur mycket vi använder oss av matematik i vardagslivet. Med eleverna gjorde vi bland annat stapeldiagram, lekte affär, utförde olika slags mätningar och bakade, samtidigt som eleverna fick fundera och efter varje pass sitta i grupp och diskutera vad som var matematik i detta arbete.

Syftet meddet här examensarbetet är att bidra med kunskap om vilket särskilt stödskolorna beskriver i åtgärdsprogram för matematik riktade till elever igrundskolans år 9. Jag har också undersökt hur ansvarsfördelningen ser ut fördet särskilda stöd som beskrivs i åtgärdsprogrammen samt hur elevers stöd imatematik har utvecklats över tid. För att besvara mina frågeställningar harjag samlat in och analyserat åtgärdsprogram i matematik tillhörande elever i år9. Som analysinstrument har jag använt mig av textanalys, en så kalladinnehållsanalys och utgåttfrån ett sociokulturellt perspektiv på kunskapsutveckling där jag seråtgärdsprogrammet som ett medierande redskap. Resultatet visar en storvariation av det särskilda stöd som skrivs in i åtgärdsprogrammen förmatematik.

Syftet med detta examensarbete är att urskilja de faktorer som är särskilt viktiga och även avgörande för ett främjande eller hindrande av elevens motivation för matematik. Som grund för arbetet finns en litteraturstudie som behandlar begreppet motivation i undervisningen. Därefter följer en kvalitativ intervjustudie där fyra utvalda lärares erfarenhet av motivationshöjande undervisning i matematik beskrivs.Resultatet av undersökningen visar att lärarna genom ett gediget intresse samt en drivkraft för vidare utveckling inom matematiken lägger stor vikt vid att förmedla sin egen kunskap samt entusiasm för ämnet till eleven. Detta förhållningssätt beskrivs som den centrala faktorn för elevens motivation för matematik. Den ligger till grund för övriga faktorer: lärarens förmåga att variera undervisningen samt lärarens förmåga att individualisera undervisningen utifrån varje elevs behov.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några olika lärare väljer att introducera matematikämnet i skolår 1 och vad de väljer att lägga fokus på. Enligt flera forskare kan den första kontakten med matematik vara avgörande för det fortsatta intresset för matematiken hos eleverna. Det är lärarens uppgift att introducera matematiken på ett roligt och lustfyllt sätt. Läraren bör därför inte glömma bort att koppla samman elevernas tidigare kunskaper med det nya som de får lära sig i skolan. En koppling bör även finnas mellan teori och praktik.Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer och till viss del observationer för att finna svaret på mitt syfte.

Syfte:Syftet med undersökningen är att undersöka hur eleverna upplever vikten av kunskaper i matematik och svenska i ämnet hem och konsumentkunskap. Vidare vill jag undersöka om och hur lärare synliggör och implementerar matematik och svenska när de undervisar i hem och konsumentkunskap.Metod:För att få svar på syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ och kvantitativ inriktad studie. Både intervju och enkät valdes som metod för insamlandet av data. En så kallad metodtriangulering. Studien baseras på två stycken lärarintervjuer samt en elevenkät i årskurs 6.

Syftet med detta examensarbete var att utifrån en Learning-study modell med fem stycken faser, göra ett undervisningsförsök i matematik med barnboken "Pannkakstårtan" av Sven Nordqvist som grund. Ett pedagogiskt material utvecklades och användes i ett undervisningsförsök i årskurs två med 12 elever. Undervisningsförsöket visade att elevernas kunskapsutveckling ökade stort vid de individuella observationerna, medan de vid gruppobservationerna inte alls utvecklades i lika hög grad. Det som de individuella och gruppobservationerna visade sig ha gemensamt var att en ökning av antal reflektioner skedde i begreppsområdet "geometri", och att en minskning skedde i begreppsområdet "taluppfattning". Resultaten av barnintervjuerna visade att majoriteten av barnen tittade och läste barnlitteratur annorlunda efter undervisningsförsöket, men att de hade svårt att relatera och förstå att det var matematik vi hade arbetat med.