Företag har under den senaste tiden upplevt ökade och förändrade krav från intressenter, vilket kan påvisas genom hur intresset för Corporate Social Responsibility (CSR) har intensifierats. Electrolux är ett av de företag som upplevt hur kraven förändrats, vilket i kombination med en miljökrävande verksamhet utgjort utmaningar för företaget. Ett sätt att möta intressenternas krav är genom utökat strategiskt arbete, varpå CSR kan vara ett framgångsrikt sådant tillvägagångssätt. I denna uppsats genomförs en fallstudie av Electrolux där vi ämnar besvara frågeställningen: Ur ett strategiskt perspektiv; Hur har intressenters ökade och förändrade krav påverkat karaktären av Electrolux CSR-arbete mellan år 2000-2015? Studiens analysmodell baseras på; intressent- och legitimitetsteori, Porter & Kramers steg för strategiskt hållbarhetsarbete samt Carrolls CSRpyramid.

Utgångspunkt för uppsatsen är de nya krigen och deras strategiska karaktärsdrag. Syftet är att seom dessa ligger till utgångspunkt för svensk och brittisk militärstrategisk doktrin. Frågeställningarsom behandlas är vilka strategiska karaktärsdrag de nya krigen kan sägas ha, hur väl dessaöverensstämmer med svensk och brittisk doktrin, samt vilka likheter och skillnader som kanidentifieras.Undersökningen och jämförelsen genomförs med hjälp av ett verktyg som omfattar parametrarnaaktörer, moraliska resurser, medel, metoder, arena och stridskrafter. Med detta verktyg skapasutifrån litteratur om de nya krigen en typbild som visar den strategiska karaktären. Källmaterialet,svensk och brittisk doktrin, undersöks genom kvalitativ textanalys i ett komparativt upplägg.Studien visar att det finns en stor överensstämmelse mellan beskrivningen i doktrinerna ochtypbilden.

Beslutsprocessen är en mycket komplex process som involverar flera olika delar i företaget. Ett brett informationsflöde är kritiskt för att ett bra beslut skall kunna fattas. Informationen som de strategiska besluten grundas på kan skilja sig mellan olika företag och därmed är det intressant att studera vad företag grundar sina beslut på samt hur de tar fram den information som är nödvändig. Informationen företag har som underlag för sina beslut kan även delas upp i mjuk och hård information. Den mjuka informationen definieras som bilder, visioner, idéer och kognitiva strukturer medan den hårda informationen oftast är numeriskt och används i företagen inom finansiell redovisning, produktion och kontrollsystem.

Sociala medier och public relations kan vara effektiva verktyg i festivalers strategiska kommunikationsarbete. Fo?r att kunna skapa en dialog och uppra?ttha?lla en relation till sin publik anva?nder arrango?rerna ett antal tekniker och PR- strategier. Underso?kningen visar hur dessa strategier anva?nds och hur de fyller ett antal funktioner fo?r de ba?da akto?rerna.

Syftet med denna studie är att studera svenska medelstora företag för att utröna vilka kalkylmetoder som används samt undersöka hur väl dessa kalkylmetoder motsvarar tre fastighetsbolags behov. Uppsatsen har genomförts med hjälp av abduktiv ansats. Inledningsvis genomfördes en kartläggningsstudie av kvantitativ karaktär. Varpå en kvalitativ fallstudie följde på tre fallföretag. Empirin utgörs av primärdata i form av en enkätundersökning samt en personlig intervju och flera telefonintervjuer, med totalt fyra personer på de tre fallföretagen.

Denna C-uppsats är skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, Luleå tekniska universitet. Nätverk som fenomen har slagit igenom på olika plan i samhället och en specifik typ av nätverk är strategiska multilaterala SME- nätverk. Dessa nätverk består av små och medelstora företag som tillsammans försöker nå gemensamma mål för att på så sätt öka sin konkurrenskraft. Företagen i nätverken kan ses göra sociala utbyten när de går samman för att delge varandra kunskap, resurser och tid. Syftet med denna studie är att beskriva hur samverkan kan se ut i strategiska multilaterala SME- nätverk samt utifrån utbytesteorin identifiera ett urval av faktorer som kan förklara graden av samverkan och en förändrad attityd till samverkan i dessa.

I takt med de alltmer påtagliga miljöproblemen såsom klimatförändringar och minskning av biologisk mångfald har behovet av att agera ekologiskt hållbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer är idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hållbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrån miljömål på en lokal nivå. Grön IS är ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprätta mer ekologiskt hållbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte är att påvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillämpning av grön IS för en svensk kommun.

Studiens syfte är att analysera hur Hemtex strategier har utvecklats mellan 2002 och 2011före, under och efter börsintroduktionen, samt att undersöka om det finns ett samband mellanföretagets lönsamhet och den strategiska utvecklingen. I grunden finns, enligt Hemtextillförordnade (numera ordinarie) VD Peder Larsson, en bra strategi som inte har ändrats såmycket under perioden. Samtidigt har marknaden och intresset för heminredning mestadels varit stort. Trots goda förutsättningar har Hemtex, framförallt efter börsintroduktionen, haft svårt att bedriva en lönsam verksamhet. Studien ger inte bara inblick i Hemtex situation utan utgör också ett exempel på att en marknadsledande position inte automatiskt är lönsam.Analysen behandlar perioderna före, under och efter börsintroduktionen för att tydligt belysade skillnader som uppstått i företagets strategiska utveckling och tillväxt under perioderna.Som bas har Hemtex årsredovisningar utgjort den empiriska kärnan, dock har inte dessa alltidkunnat förklara varför vissa strategiska val har gjorts och förtydligande av detta fick jaggenom en intervju med Larsson (2012).

Problembeskrivning: Aktörerna inom detaljhandeln har idag problem med hög kapitalbindning och hård konkurrens. För den enskilde detaljisten kan det vara ödesdigert att göra felinköp av större varupartier, dels på grund av den finansiella risken, dels på grund av problemen med att upprätthålla förtroendet hos konsumenterna. Syfte: Syftet är att beskriva och utveckla samarbetet mellan detaljist och leverantör i varuflödets distributionskanal. Metod: Vi har utfört fem fallstudier på nationella aktörer i skobranschen, samt på en konfektionsaktör med skoförsäljning. Vår fallstudie täcker cirka 40 procent av den totalt svenska skomarknaden.

Syftet med denna uppsats är att analysera och studera Casino Cosmopol i Malmö ur ett fasperspektiv. Våran ambition är att utvärdera i vilken livscykelfas kasinot befinner sig. Vidare vill vi utreda hur ledarskapet har påverkat kasinots vandring genom cykeln. Vi har även för avsikt att utreda och förklara vilka strategiska ansatser som Casino Cosmopol AB använt, under den tid kasinot varit i drift. Vår slutsats är att Adizes teorier om organisationers livscykelfaser och ledarstilar i olika faser, går att applicera på Casino Cosmopol i Malmö.

När omvärlden och krigen förändras, kan då den ?traditionella? operationskonsten behållas? I denna uppsats appliceras operativa principer definierade ur den israeliska operationskonsten från tidigare krig på det Andra Libanonkriget 12 juli till den 14 aug 2006. Syftet är att beskriva och diskutera operationskonstens dynamik och förutsättningar. I teorin influeras operationskonsten av både strategi, taktik och teori men även av en mängd andra subjektiva och objektiva faktorer. Undersökningen lyfter fram att de traditionella israeliska operativa principerna användes i en varierande omfattning men först i avslutningen av kriget kan ett ?traditionellt? operativt koncept identifieras.

Den globalisering som skett har påverkat företags konkurrenssituation. I och med att konkurrensen från övriga världen har blivit hårdare så måste företag förbättra sina prestationer. Det har lett till att det blivit allt vanligare att företag i olika former samarbetar över företagsgränserna i så kallade nätverk. Vårt syfte med denna uppsats var att beskriva vilka faktorer som kan påverka skapandet av ett nätverk, samt att undersöka vilka effekter som kan uppstå och varför dessa uppstår när företag samverkar i ett nätverk. För att undersöka detta gjorde vi personliga besöksintervjuer i fyra företag.

RFID är en teknologi som skulle kunna leda till betydande förändringar för ett företags strategiska referensram. Teknologin härstammar från andra världskriget, men det är först på senare år som det introducerats tillämpningar som berör slutkonsumenter direkt. Syftet med denna utredning är att undersöka slutkonsumenternas inställning till en potentiell framtida implementering av RFID. Vi utvecklade ett instrument för att kunna mäta om det finns några skillnader i inställningen till RFID mellan olika branscher. I en förlängning visar resultatet hur de undersökta branschernas strategiska referensramar kan komma att förändras.

Regionala flygplatser har idag svårt att nå lönsamhet enbart baserat på trafikavgifter från flygbolagen. För att få bukt med detta problem behöver flygplatserna få inkomster från andra delar av flygplatsens komplexa verksamhet. Vi har därför fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka om regionala flygplatser framgångsrikt kan arbeta med att skapa lojalitet hos sina resenärer vilket kan vara en tänkbar utväg för att öka inkomsterna. Vår frågeställning är därför: Hur ser en regional flygplats förutsättningar och strategiska möjligheter ut för att göra resenärer lojala? För att besvara denna frågeställning har vi studerat befintlig litteratur som berör flygbranschen och lojalitet.

Denna C-uppsats är skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, Luleå tekniska universitet. Nätverk som fenomen har slagit igenom på olika plan i samhället och en specifik typ av nätverk är strategiska multilaterala SME- nätverk. Dessa nätverk består av små och medelstora företag som tillsammans försöker nå gemensamma mål för att på så sätt öka sin konkurrenskraft. Företagen i nätverken kan ses göra sociala utbyten när de går samman för att delge varandra kunskap, resurser och tid. Syftet med denna studie är att beskriva hur samverkan kan se ut i strategiska multilaterala SME-nätverk samt utifrån utbytesteorin identifiera ett urval av faktorer som kan förklara graden av samverkan och en förändrad attityd till samverkan i dessa.