Kedjor som äger sina egna butiker har en mer centraliserad styrning är butiker som ägs av handlare men ändå tillhör en kedja. De väletablerade butikskedjorna ICA, Coop och Axfood har en något mer modern styrning än de nyetablerade lågprisbutikerna Netto och Lidl. Detta beror främst på att modern styrning utgår från att lyssna mer på kunden vilket inte lågpriskedjorna är intresserade av då de istället har som strategi att lära kunderna att handla lågpris..

Problematisering: Ekonomistyrning i kostnadsledande företag etablerar stabila förhållanden och eliminerar variation för att kontrollera kostnader, vilket enligt traditionell forskning ses som innovationshämmande. Samtidigt tycks företag i ökad utsträckning arbeta med kombinerade affärsstrategiska fokus, då viss innovation har visat sig nödvändig för att upprätthålla konkurrenskraft. Detta problematiserar tidigare forskning inom ekonomistyrning som behandlar affärsstrategi som ett val mellan antingen kostnadsledarskap eller differentiering.Syfte: Genom att utvärdera om kostnadsledarskap och differentiering kan kombineras för att skapa konkurrenskraft är syftet med denna studie att utveckla en fördjupad förståelse för hur en lågprispositionerad organisation kombinerar och använder styrmedel för att stödja innovation genom produktutvecklingsprocessen.Metod: Studien utvecklar befintliga teoretiska ramverk genom ett kvalitativt induktivt tillvägagångssätt. En inledande litteraturstudie resulterade i fem teoretiska förväntningar som möjliggjorde en analys av utförd fältstudie. Genom att intervjua fem respondenter från olika funktioner och hierarkiska nivåer i en kostnadsledande organisation som samtidigt utmärks av innovativ differentiering, kunde de fem teoretiska förväntningarna diskuteras samt utvecklas.

Syftet var att undersöka pedagogerna vid lärarlett bildskapande i förskolan. Dels ville jag ta reda på vilken roll pedagogen ansåg sig ha när barn skapade bilder samt på vilket sätt och i vilken grad de styrde. För att få reda på detta besöktes tre förskolor där jag närvarade vid två bildaktiviteter per förskola. Dessa var en kommunal förskola, en friskola samt en Reggio Emilia förskola. Efter den observerade bildaktiviteten intervjuade jag den pedagog som lett bildpasset för att jag skulle få syn på den styrning som kan förekomma samt för att få höra pedagogernas tankar runt att styra barn.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka på vilket sätt som en liten Non Governmental Organization (NGO) kan bidra till ett företags CSR-arbete. Tidigare teorier föreslår att en NGO kan bidra till företags CSR-arbete på två sätt, dels genom att dela med sig av sina interna resurser och dels genom att fungera som strategisk länk. Vi undersöker om detta stämmer även för en liten NGO samt om den uppfyller de kriterier som Stafford et al. (2000) föreslår att en NGO bör uppfylla för att fungera som en effektiv strategisk länk. Detta har tidigare studerats för stora NGOs, och det finns därför ett kunskapsgap gällande små NGOs roll för företags CSR-arbete.

Redovisningen av de indirekta kostnaderna vid högskolor och universitet har kritiserats av Riksrevisionen och externa finansiärer under många år. I november 2007 rekommenderade Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) landets universitet och högskolor att införa en ny redovisningsmodell som SUHF hade tagit fram. Flera lärosäten har infört modellen sedan dess. Men hur har det gått?Syftet med denna studie var att ta reda på det och beskriva effekterna av modellen, särskilt med tanke på intern styrning och kontroll.

Syftet med denna studie är att explorativt förklara sambandet mellan styrning och kundtillfredsställelse. Utifrån befintlig teori utarbetas några propositioner som förklarar detta samband. Genom enkätundersökning söks empiriskt stöd för dessa propositioner. De teoretiskt och empiriskt påvisbara propositionerna utmynnar i ett antal hypoteser. Hypoteserna representerar slutsatserna i detta arbete och förklarar sambandet mellan styrning och kundtillfredsställelse.

Ekonomistyrning avser de system, regler, tillvägagångssätt, värderingar och andra aktiviteter ledningar tillämpar i syfte att utstaka anställdas väg - ett forskningsområde som inkorporerar viktiga icke-konsensuella konceptdefinitioner som stör möjligheterna att bygga ett kumulativt forskningsområde och reducerar jämförbarheten studier emellan. Mot sagd bakgrund sökte Otley & Tessier (2012) att konceptuellt utveckla en synnerligen välciterad styrmodell, Simons Levers of control, som i denna studie, tillsammans med den paradigmatiska neoinstitutionella teorin, anlades mikroekonomiskt på en pionjärsorganisations tillämpade och upplevda styrning. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för institutionella strukturer inom den strategiska ekonomistyrningen i en pionjärsorganisation genom att, (1) beskriva den tillämpade och upplevda ekonomistyrningen, (2) identifiera institutionella mekanismer samt (3) framtaga en analysmodell för strategisk ekonomistyrning i organiska miljöer. För att uppnå uppsatsens syfte har ett deduktivt/abduktivt forskningsupplägg tillämpats inom ramen för vilket befintlig essentiell teori- och modellbildning användes för att förstå en specifik händelse. Valt forskningsupplägg kompletterades med ett aktörsperspektiv åsyftandes att öka förståelsen för skeenden, uppfattningar och samband i den socialt konstruerade verkligheten som omgav studiens informanter.

Syfte: Att undersöka hur hållbarhetsrapportering fungerar som strategisk kommunikation. Att granska hur 20 svenska börsnoterade bolags hållbarhetsrapportering struktureras.Teoretisk ram: Intressentmodellen. Systemteoretisk kommunikationsmodell.Metod och material: Samtalsintervjuer med nyckelpersoner verksamma inom CSR-kommunikation. Kvantitativ innehållsanalys av 20 börsnoterade bolags hållbarhetsrapporter.Problemställningar: Hur används hållbarhetsrapportering som strategisk kommunikation bland svenska börsnoterade företag? Hur påverkar hållbarhetsrapportering bolagens varumärken? Hur präglar branschtillhörighet och rapportering enligt det internationella ramverket Global reporting initiative, GRI, hållbarhetsrapporteringen?Slutsatser: De studerade bolagen använder hållbarhetsrapportering som strategisk kommunikation för att berätta för aktörer inom och utom organisationen om sitt CSR-arbete.

Byggsektorn i Sverige är stor, kring 10 % av den svenska arbetsmarknaden räknas in i denna sektor. Eftersom byggbranschen är så stor är det viktigt att den fungerar effektivt. Denna studie har därför inriktat sig på att undersöka hur strategisk partnering kan användas på ett mer framgångsrikt sätt mellan levererande företag och kunder i den offentliga sektorn. De budget- och tidsramar som tagits fram överskrids ofta, och kvaliteten på det som byggs uppnås inte i tillräckligt hög grad. Till stor del härrör detta från det faktum att offentliga upphandlare ofta gör sina upphandlingar baserat på det lägsta priset, och ej tar hänsyn till andra ?mjuka? faktorer.

På senare tid har inriktningen på ekonomistyrningen i revisionsbranschen förändrats från att vara baserat på traditionell prestationsmätning, såsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen därtill är att det i det närmaste är omöjligt att mäta kvaliteten på en revision. Förändringen har till stor del skett inifrån branschen, från byråerna och branschens rådgivande organ, men även genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen läggs vid de mjukare dimensionerna, även om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna ändock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrån en strategisk styrmix, vilket är benämningen på en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

På senare tid har inriktningen på ekonomistyrningen i revisionsbranschen förändrats från att vara baserat på traditionell prestationsmätning, såsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen därtill är att det i det närmaste är omöjligt att mäta kvaliteten på en revision. Förändringen har till stor del skett inifrån branschen, från byråerna och branschens rådgivande organ, men även genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen läggs vid de mjukare dimensionerna, även om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna ändock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrån en strategisk styrmix, vilket är benämningen på en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

Syftet med den här studien är att, genom en komparativ fallstudie tillsammans med befintlig strategiteori, förklara vilka konkurrensfördelar som är viktiga för strategisk positionering för e-handelsbolag inom hemelektronikbranschen. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats vid insamlandet av empiriska data för den här uppsatsen. Vår huvudsakliga metod för datainsamling är personliga intervjuer samt, i ett fall, en telefonintervju. Vårt teoretiska perspektiv utgörs av Porters generiska strategier, Porters teori om strategisk positionering, kompromisser och passform, Porters värdekedja, Kim och Mauborgnes värdekurva och strategiska kanvas samt Andersons teori om long tail. Grunden för vår empiri ligger i intervjuer med personer med insyn i sina respektive företags strategiska beslut.

Detta examensarbete gick ut på att konstruera ett system för trådlös styrning av hydrauldrivna maskiner där den trådlösa kommunikationen sker över Bluetooth.Sändaren i systemet skulle vara en kontroller med ett antal komponenter för styrning och indikering. Mottagaren tar emot information från kontrollern och skall utifrån denna kunna ställa ett antal utgångar på olika sätt.Resultatet blev en prototyp där utgångarna på en ?CAN to 9 Output Valve Controller? trådlös eller med kabel kan ställas genom att manövrera joystickar och andra komponenter på kontrollern..

Syftet med denna uppsats är att beskriva om och hur små företag använder sig av redovisningsinformation vid utövande av styrning och beslutsfattande, samt vilka faktorer som påverkar användningen av redovisningsinformation. Små företag har begränsat med resurser för att kunna tolka och analysera redovisningsinformation, samtidigt som företagsledarens intresse, kunskap och erfarenhet påverkar hur informationen används. För att genomföra denna studie har empiriska data samlats in genom intervju med fyra små företag. I denna studie har det framkommit att redovisningens viktigaste funktion är att fungera som beslutunderlag och underlag för styrning av verksamheten. Detta sker genom att väcka uppmärksamhet för avvikelser mellan kalkylerat och verkligt utfall.

Det som är unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö.