Under litteraturstudier har konstaterats att det saknas en modell som skulle på ett mer nyanserat sätt visa hur det faktiska strategiarbetet bedrivs med plats för känsla och intuition. Strategier är verktyg att nå drömmar om framtiden och det är därför rimligt att anta att känsla och intuition finns med som en stark beståndsdel. Denna studie utgår från Simons modell för strategisk ekonomistyrning. En annan grundläggande teorigrund är Minzbergs strategimodell och mer specifikt: hur Simons har använt denna. Dessa två modeller har sammanfogats till en analysmodell.

RFID är en teknologi som skulle kunna leda till betydande förändringar för ett företags strategiska referensram. Teknologin härstammar från andra världskriget, men det är först på senare år som det introducerats tillämpningar som berör slutkonsumenter direkt. Syftet med denna utredning är att undersöka slutkonsumenternas inställning till en potentiell framtida implementering av RFID. Vi utvecklade ett instrument för att kunna mäta om det finns några skillnader i inställningen till RFID mellan olika branscher. I en förlängning visar resultatet hur de undersökta branschernas strategiska referensramar kan komma att förändras.

Affärssystem...På senare tid har informationsmängden ökat radikalt vilket har lett till att det har blivit allt viktigare att få kontroll över sitt informationsflöde. Detta har gjort att företagen skaffat sig ett speciellt informationssystem för att klara av det. Innan byggde företagen dessa själva men under de senaste åren har komplexiteten ökat som lett till att företagen måste söka efter kompetens utanför sin egen sfär för att lösa detta. Till följd av detta har speciella företag växt upp som erbjuder företagen ett färdigbyggt standardsystem. De benämns för affärssystem.

Att hitta rätt i dagens snåriga förvärvsdjungel är komplicerat. Detta arbete fokuserar på de problem som möter ett förvärvande företag i den inledande fasen av förvärvsprocessen..

Vi har med detta magisterexamensarbete avsett att belysa outsourcingens roll i och med en allt mer nätverksliknande organisationsform och hur L M Ericsson styr de stora organisationsmönster som blir kontentan av dessa utläggningar. Genom teorier angående outsourcingens karaktäristika, imaginära organisationer och med Simons ekonomistyrningsteorier som utgångspunkt har vi försökt skapa oss en bild av vår frågeställning. Denna har vi sedan testat empiriskt genom att göra en fallstudie i L M Ericsson som har genomfört dessa förändringar i så pass stor omfattning och under sådan tid att det gjort det möjligt att få ut resultat som är gångbara i andra fall och företag som funderat på eller genomfört liknande omstruktureringar. Den analys som följt av teori och empiri har bland annat gett oss slutsatsen att styrningen av leverantörer och outsourcingpartners många gånger är de samma oavsett om de ses som ?köp-sälj? relationer eller djupare allianser.

En trend inom hela den svenska detaljhandeln är att den blir allt mer koncentrerad till ett mindre antal, men större, aktörer. Detta visar på att det stora inslag av konkurrens som annars har varit detaljhandelns tydliga attribut sakta men säkert minskar. Uppsatsen syftar till att utifrån butikschefens perspektiv identifiera hur den strategiska ekonomistyrningen kan se ut i större dagligvarubutiker, identifiera hur butikschefen upplever sig styrd av sitt huvudkontor samt att identifiera hur ägarskapet påverkar styrningen av butikschefen. Uppsatsen behandlar den strategiska ekonomistyrningen utifrån Simons styrmodell samt betydande ägandeformer av dagligvarubutiker. Studien utfördes genom en fallstudie vid tre olika dagligvarubutiker.

Problem: En allt mer föränderlig bransch, karakteriserat av internationella aktörer och stärkt handelsled har resulterat i att varumärket har fått utökad strategisk betydelse. Vi vill utifrån denna bakgrund besvara tre frågor:Hur påverkar de enskilda varumärkenas styrka portföljens slagkraftighet? Hur driver Procordia Food sin varumärkesportfölj på strategisk nivå? Kan denna portfölj optimeras? Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera de enskilda varumärkenas påverkan på varumärkesportföljen samt att bidra till ökad förståelse för portföljens betydelse för företaget och i förhållande till dess omvärld. Detta vill vi göra genom att analysera hur ett konsumentvaruföretag, i detta fall Procordia Food, driver dess varumärkesportfölj på en strategisk nivå. Metod: Vi har valt att använda fallstudien som metod.

RFID är en teknologi som skulle kunna leda till betydande förändringar för ett företags strategiska referensram. Teknologin härstammar från andra världskriget, men det är först på senare år som det introducerats tillämpningar som berör slutkonsumenter direkt. Syftet med denna utredning är att undersöka slutkonsumenternas inställning till en potentiell framtida implementering av RFID. Vi utvecklade ett instrument för att kunna mäta om det finns några skillnader i inställningen till RFID mellan olika branscher. I en förlängning visar resultatet hur de undersökta branschernas strategiska referensramar kan komma att förändras.

På en konkurrenskraftig marknad är det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumärke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstärka relationen mellan kund och företag och på så sett varumärket. CSR innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen kräver. Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stärker ett varumärke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumärkesstärkande.

På en konkurrenskraftig marknad är det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumärke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstärka relationen mellan kund och företag och på så sett varumärket. CSR innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen kräver. Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stärker ett varumärke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumärkesstärkande.

För att uppnå konkurrenskraft och tillväxt behöver företag tillgångar. Dessa kan finansieras genom leasing eller förvärv. Beroende på ett företags strategiska inriktning kan finansieringsmetoderna vara olika fördelaktiga. Ett företag kan vidare delas in i tre olika nivåer baserat på vilket tidsperspektiv som är i fokus vid beslutsfattande. Syftet med studien är att förklara varför företag väljer en finansieringsmetod som inte ligger i linje med den strategiska inriktningen.

This Masters thesis is concerned with the complex planning process of setting up a citizen bureau in a public library. The aim is to find out how citizen bureaux are designed and to suggest a simplified model of strategic planning. The planning process is studied from a business perspective in the library context, and this perspective is also used to study citizen bureaux and their written plans elsewhere. A combination of qualitative methods are used: observations, focus group discussions and interviews. Observations in the public library showed a great need for an environmental analysis as well as structure to the planning process.

Strategisk affärsutveckling har länge varit ett fenomen åtskilliga företag velat bemästra. Då ett kontinuerligt förändrande marknadslandskap präglar dagens affärsutveckling är det svårt att bedriva effektiv strategisk affärsutveckling. Denna studie syftar till att beskriva och öka förståelsen kring hur ett modernt IT-företag med hjälp av ett balanserat styrkort som strategiskt verktyg skall kunna förbättra den förändringsbaserade affärsutvecklingen utifrån de anställdas perspektiv. Fyra års akademisk erfarenhet inom ekonomi samt ett brinnande intresse för strategisk affärsutveckling ligger till grund för denna studie.Studier har visat att generellt sett närmare 80 procent av anställda inom olika företag upplever oklarheter kring begreppet förändring och hur det påverkar organisationens strategiska utveckling. Således har vi valt att i det teoretiska avsnittet fokusera på strategisk affärsutveckling, vidare har vi belyst konceptet Change Management samt hur förändring påverkar den strategiska utvecklingsprocessen.

Kinnarps AB är ett av de största ledande möbeltillverkande företagen i Europa, för kontorsmöbler. Kinnarps AB har många produktvarianter och erbjuder hela inredningslösningar och leveranser över hela världen. De normala leveranstiderna är två till fyra veckor men för närvarande har Kinnarps AB:s leveranstider förlängts då efterfrågan gått upp kraftigt.Produktionen präglas av kortsiktig planering med akuta lösningar, vilket innebär att den långsiktiga resursplaneringen till stor del uteblir. Produktions- och inköpsavdelningen har uppgett att den efterfrågeinformation som finns tillgänglig är svår att tillämpa vid strategisk och taktisk planering för material- och kapacitetsresurser. Med hjälp av mer utvecklade prognoser är förhoppningen att bättre kunna hantera efterfrågevariationer så som säsongsvariationer, produktmixförskjutning och trender.För att söka förbättringsområden för prognostiseringsarbetet genomfördes detta projekt som en fallstudie på Kinnarps AB.

För att nå de säkerhetspolitiska målsättningarna har både enskilda stater och mellanstatliga organisationerett antal maktmedel till sitt förfogande. Syftet med ?Ekonomiska och militära maktmedel? en samordnadstrategi? har varit att undersöka de ekonomiska maktmedlens betydelse och användande vid kriser ochkonflikter samordnat med militär planering och genomförande.Slutsatserna av fallstudierna pekar på att det inte är de ekonomiska maktmedlen som infriat sändarenssäkerhetspolitiska målsättningar. För att nå de säkerhetspolitiska målen har dock ekonomiska maktmedeloch ekonomisk krigföring en viktig roll. Signalvärdet är stort, insatsen är låg i jämförelse medvåldsanvändning och sändaren får ett större urval av handlingsalternativ.