Sandström Maud & Svahn Katrine (2006). Varför väljer elever till det Estetiska programmet med inriktning bild och dans? Why do students choose the Arts programme with concentration of art and dance? Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi arbetar på det Estetiska gymnasieprogrammet med inriktningarna bild och dans och ansvarar för att utbilda elever i bild och dans under tre års tid.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare kunde identifiera och stötta elever med psykiska störnignar, med en särskild tonvikt på affektiva störningar. Studien utgjordes av semi ? strukturerade intervjuer och innefattade fem lärare från gymnasium i södra Sverige samt Mellansverige. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv tematisk analys. Under analysen framkom tre teman; Att se eleverna, Förhållande till eleverna och Åtgärder.

Syftet med studien är att ta reda på hur fyra intervjupersoner som är lärare på två olika skolor i samma kommun anser att de bedriver undervisning samt hur elever upplever delaktighet i sitt lärande. Jag avser att jämföra deras upplevelser mot styrdokument läroplanen och den lokala skolplanen. Metoden baserar sig på en fallstudie enligt Meriam (1994). Jag gjorde fyra halvstrukturerade intervjuer med lärare från de båda gymnasieskolorna och två gruppintervjuer med elever från respektive gymnasieskola.Resultatet av undersökningen visar att lärare på respektive gymnasieskola arbetar olika. Min slutsats av undersökningen är att den kommunala gymnasieskolan fortfarande bedriver en form av förmedlingspedagogik, däremot ansåg inte lärarna i den kommunala gymnasieskolan att de bedriver förmedlingspedagogik.

Mitt utvecklingsarbete handlar om motivation och studiedisciplin hos yrkeselever på Fordons- och transportprogrammet. Problemet är att studiemotivationen är låg hos en del elever. Syftet med mitt utvecklingsarbete är att försöka hitta en arbetssätt för lärare att öka motivationen i skolarbetet. Det står följande i Skolverkets författningssamling (SKOLFS 2011:144) ?en livslång lust att lära?.

Denna undersökning analyserar debatten som försiggick i två svenska tidningar, valåret 1991, kring den av socialdemokraterna föreslagna gymnasiereformen.Reformen var frukten av ett långt politiskt förarbete där viljan att förändra gymnasieskolan inte bara var en partipolitisk fråga utan även något fackförbund som bland annat TCO länge arbetat för den. Ambitionen med reformen var att skapa ett gymnasium där alla elever skulle gå i tre år. Genom detta ville Socialdemokraterna utjämna kunskapsklyftorna mellan elever som gick yrkesinriktade program och de som läste på mer teoretiskt inriktade linjer.Frågor började dock dyka upp under de första månaderna på det nya året. Hur skulle reformen finansieras? Hur skulle lärareresurserna fördelas för ett stort antal elever som nu också skulle läsa fördjupade teoretiska kurser under lika lång tid som alla andra? Den politiska opinionen i Sverige var inte sen med att blåsa till attack och i både Svenska Dagbladet och i Lärarnas tidning höjdes kritiska röster.Syftet med min undersökning blev att försöka analysera vilka huvudargument som fördes fram i tidningarna, för eller emot reformen.

AbstractIt is unclear how L2 students acquire vocabulary ? how is it taught ? or wheather it can even be taught. In an SSL (Swedish as second language) program for young adults the ambition has been to integrate the L2 students? into the national high school (gymnasium) courses as quickly as possible, in order to meet the students? demands for subject education and to challenge them on an appropriate knowledge level. Teachers noticed quite early that the course ? integrated L2 students seemed to have a deeper understanding of words and an easier flow in their speech.

Syftet med vårt arbete är att få insyn i fem unga kvinnors upplevelser av att vara instrumentalist i ensemblespel vid ett musikestetiskt program. Vi har valt att intervjua fem unga kvinnor vid ett gymnasium i norrland. Intervjuerna spelades in och skrevs ner ordagrant. Svaren från intervjuerna sammanställdes och bearbetades i förhållande till fyra rubriker som täcker vårt syfte. Resultatet har vi sedan jämfört med tidigare forskning inom området.

Syftet med denna uppsats är att konstruera ett antal undervisningsexempel i Excel för lärare och elever i gymnasieskolan.I dagens näringsliv så vill man ha kort utvecklingstid av nya produkter. För detta så används exempelvis Excel och modeller av verkliga scenarion. Det blir därför viktigt/nödvändigt för dagens gymnasieelever att vara väl förtrogen med dessa utvecklingsverktyg.Enligt skolverket, (2002) så skall mål i kursplanen i ämnet matematik i gymnasieskolan sträva mot:Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur matematiken används inom informationsteknik, samt hur informationsteknik kan användas vid problemlösning för att åskådliggöra matematiska samband och för att undersöka matematiska modeller.Vi menar att datorstödd undervisning kan vara behjälplig för att främja inlärningen och höja elevernas motivation. I våra exempel har vi utgått ifrån att lärare skall kunna använda sig av dessa exempel utan någon större förberedelsetid. Läraren kan välja om han vill använda exemplen så som de är eller förändra exemplen.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att skapa en bild av och öka kunskapen om vad manliga elevers drivkraft består av och vad som gör dem motiverade för att prestera i olika ämnen i skolan. I examensarbetet har sju gymnasieelever i årskurs 2 eller 3 intervjuats som säger sig vara omotiverade.De intervjuade eleverna hade valt program utifrån sina intressen. Samtliga hade valt naturvetenskapsprogrammet i början, men två bytte till samhällskunskapsprogrammet. För de var det bara naturligt att studera på gymnasiet och de flesta hade tankar på fortsatta eftergymnasiala utbildningar. De flesta av informanterna var vältaliga och kunde sätta ord på sina känslor och med klarhet presentera sina tankar.

Syftet med föreliggande studie är att utforska vad några sångelever på estetiskt program på gymnasiet anser motiverar dem under sånglektionerna. Metoden som använts är kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever vid det estetiska programmet har intervjuats om deras motivation relaterat till de sånglektioner de får på respektive skola. Det teoretiska perspektivet som studien baseras på är ett motivationspsykologiskt perspektiv. I resultatet presenteras temat Att känna sig ?bra? som summerar informanternas berättelser om den ökade motivation de upplever då de känner sig bra på att sjunga.

Examensarbetet handlar om att jämföra vad styrdokumenten från Chile respektive Sverige säger om elementär sannolikhetslära. Detta görs genom att studera hur dokumenten beskriver momenten men även genom att se hur typuppgifter kan se ut i praktiken. Arbetet syftar vidare till att klassificera uppgifterna i olika kategorier för att senare kunna dra slutsatser.Resultaten bygger på en komparativ litteraturstudie och avser de ovan nämnda styrdokumenten samt nationella prov och ett vanligt läromedel från Sverige.I studien framkommer både likheter och skillnader. Bland likheterna finner vi att uppgifterna är av samma art länderna sinsemellan samt att den dominerande typen av uppgift från båda länder är de av renodlad sort. Skillnader påträffas i hur omfattande och innehållsrik den chilenska kursplanen är utformad i jämförelse med den svenska.

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivssom en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med engenomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån någotsjälvklart och diskussionen är ständigt närvarande om vad det egentligen betyder ochhur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna. Detta arbete är endiskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra ochproblematisera olika synsätt och positioneringar inom K3. Empirin består avdeltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser påtemat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurseroch vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts.

SammanfattningDen aktuella forskning är entydig gällande hur den största delen av matematikundervisningen bedrivs på grundskolan; katederundervisning och individuellt räknande i matematikböcker är dominerande. Det finns belägg för att detta även är en trolig bild av gymnasiematematiken, trots ringa forskning inom området. I den aktuella matematikdidaktiska forskningen framförs att denna typ av traditionell undervisning inte leder till måluppfyllelse för alla elever. Därför efterfrågas undervisningssätt innehållande annat än katederundervisning och enskild räkning i matematikboken.Vi har i denna studie lyckats lokalisera och beskriva fyra olika undervisningssätt som uppfyller detta kriterium. Vi har kommit fram till detta främst genom att låta matematiklärare, verksamma inom gymnasiet beskriva sina undervisningssätt.

Efter införandet av Gy11 kan inte alla gymnasieskolor i Sverige erbjuda ämnet specialidrott. Numera finns endast möjlighet att läsa specialidrott vid NIU och RIG gymnasium. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lärare/instruktörer i specialidrott vid NIU har om ämnesplan och kunskapskrav, samt hur bedömning och betygsättning sker. Vidare var syftet att undersöka vilka möjligheter och hinder som lärare/instruktörer uttrycker inom ämnet specialidrott. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju lärare/instruktörer.Vår empiri analyseras med valt teoretiskt ramverk som är läroplansteori, ramfaktorteori samt five "key strategies".

De senaste årens snabba framväxt av fristående skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlägga vår forskning där. Genom vår utbildning till studie- och yrkesvägledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvägledningens vikt för elever på fristående skolor. Vårt syfte med examensarbetet var att få en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvägledning hos elever på fristående gymnasium. Vår intention var även att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvägledning i deras nuvarande situation. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod i form av enkäter för att nå så många som möjligt.