Fem kvinnliga gymnasieelevers upplevelser av ensemblespel
Syftet med vårt arbete är att få insyn i fem unga kvinnors upplevelser av att vara instrumentalist i ensemblespel vid ett musikestetiskt program. Vi har valt att intervjua fem unga kvinnor vid ett gymnasium i norrland. Intervjuerna spelades in och skrevs ner ordagrant. Svaren från intervjuerna sammanställdes och bearbetades i förhållande till fyra rubriker som täcker vårt syfte. Resultatet har vi sedan jämfört med tidigare forskning inom området. Vår analys av resultatet indikerar att det finns ett antal faktorer som påverkar de berörda unga kvinnornas identifikation som instrumentalister inom pop/rock/jazz-genren. Den tidiga socialiseringen in i könsroller och avsaknaden av kvinnliga instrumentalister som förebilder, inom och utanför utbildningsväsendet, försvårar identifikationen. Detta medför att få kvinnor väljer att spela ett av tradition manligt instrument. Ett arbetssätt som tydliggjorts genom arbetet med uppsatsen är att låta flickor/unga kvinnor till en början spela i enkönade pop/rock/jazz- ensembler. Detta kan bli en startpunkt för fortsatt musicerande i blandade grupper inom högre musikutbildning. De viktigaste faktorerna för utveckling i ensemblespel verkar dock enligt intervjupersonerna vara likvärdiga förkunskaper, hängivenhet och vilja till progression bland deltagarna oavsett kön.